logo

KULTUR

Arbetssamhället – hur arbetet överlevde teknologin

2017-07-08

Roland Paulsen
Atlas Förlag

“I och med att gnurglorna försett alla med livsnödvändigheter så är tillväxttalen i bygden låga och arbetslösheten skyhög.” Roland Paulsen beskriver hur detta skapar problem för storkapitalisterna och att de antingen vill kontrollera gnurglorna eller helt utrota dem. Med gnurglor i allmän ägo vill nästan ingen jobba i fabriker. För den som inte kan sin Knallhattenserie är gnurglor ett fantasidjur och kan omvandlas till olika sorters mat när ägaren så önskar.

Boken har både allvarliga akademiska poänger och härlig självironi i sin kamp för medborgarlön, men även en del metodproblem. Roland Paulsen skriver: “Faktum är att arbetet gått från att i huvudsak betraktas som en förödmjukelse, som ett nedrigt och vämjeligt straff, till att proklameras som en rättighet.” Två frågor infinner sig: är det sant? Och om det är sant, är det i så fall en dålig utveckling?

Roland Paulsen redovisar, mycket lärt och intressant, boklärdas syn på arbete genom historien – men inte hur arbetarna själva såg på sina arbeten och på samhället. Av naturliga skäl finns ju här mycket färre källor. Paulsen framställer ändå ganska oproblematiskt boklärdas syn på arbete som den allmänna åsikten i dessa gamla samhällen. Men det kan (åtminstone teoretiskt) ha funnits ett omvänt förakt mot dem som tillbringade dagarna med pennan i hand. Bristen på arbetarröster är en generell begränsning när det gäller ämnet idéhistoria. Risken är att bilden som ges av kroppsarbetare genom historien är att de inte tänkte själva; att de var oförmögna till motstånd.

Men om vi nu ändå utgår från att Paulsen har rätt i sitt antagande om den historiska synen på arbetet så är det fortfarande inte säkert att idén om arbetet som rättighet är något dåligt. Den rättigheten har inneburit att vi har försökt skapa delaktighet i samhället för grupper som tidigare betraktades nedlåtande. Beröringsskräcken minskade mellan olika folkgrupper i ett samhälle när arbetet framställdes som en politisk rättighet och inte bara som en plikt. Integration, med andra ord. Roland Paulsen bemöter briljant många motargument mot medborgarlön, men just bristen på strejkmöjlighet är svår att komma runt. Strejkvapnet är ett viktigt maktinstrument mot övergrepp. Kanske vore det bättre att arbeta för fyra timmars arbetsdag än för medborgarlön?

Olof Rydström

KULTUR

Svenska akademien borde lyssna på Svenska akademien!

Peo Österholm

Det är skillnad på Svenska akademien och Svenska akademien. De frackklädda herrarna med snille och smak är inte kända för att spela hip-hop, reggae och liknande musik. Det är däremot den skånska parafrasen på Svenska akademien, med samma namn. 

KULTUR

"Fan, pappa, nu är det tufft, nu är det jävligt tufft!"

Marte Michelet

Den norske författaren Jon Michelet dog i våras, 73 år gammal. Hans omfattande författarskap präglades av ett starkt samhällsengagemang och ställningstagande för tredje världen mot kapitalismen. Här skriver hans dotter, Marte, om sin far.

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.