logo

KULTUR

Arbetssamhället – hur arbetet överlevde teknologin

2017-07-08

Roland Paulsen
Atlas Förlag

“I och med att gnurglorna försett alla med livsnödvändigheter så är tillväxttalen i bygden låga och arbetslösheten skyhög.” Roland Paulsen beskriver hur detta skapar problem för storkapitalisterna och att de antingen vill kontrollera gnurglorna eller helt utrota dem. Med gnurglor i allmän ägo vill nästan ingen jobba i fabriker. För den som inte kan sin Knallhattenserie är gnurglor ett fantasidjur och kan omvandlas till olika sorters mat när ägaren så önskar.

Boken har både allvarliga akademiska poänger och härlig självironi i sin kamp för medborgarlön, men även en del metodproblem. Roland Paulsen skriver: “Faktum är att arbetet gått från att i huvudsak betraktas som en förödmjukelse, som ett nedrigt och vämjeligt straff, till att proklameras som en rättighet.” Två frågor infinner sig: är det sant? Och om det är sant, är det i så fall en dålig utveckling?

Roland Paulsen redovisar, mycket lärt och intressant, boklärdas syn på arbete genom historien – men inte hur arbetarna själva såg på sina arbeten och på samhället. Av naturliga skäl finns ju här mycket färre källor. Paulsen framställer ändå ganska oproblematiskt boklärdas syn på arbete som den allmänna åsikten i dessa gamla samhällen. Men det kan (åtminstone teoretiskt) ha funnits ett omvänt förakt mot dem som tillbringade dagarna med pennan i hand. Bristen på arbetarröster är en generell begränsning när det gäller ämnet idéhistoria. Risken är att bilden som ges av kroppsarbetare genom historien är att de inte tänkte själva; att de var oförmögna till motstånd.

Men om vi nu ändå utgår från att Paulsen har rätt i sitt antagande om den historiska synen på arbetet så är det fortfarande inte säkert att idén om arbetet som rättighet är något dåligt. Den rättigheten har inneburit att vi har försökt skapa delaktighet i samhället för grupper som tidigare betraktades nedlåtande. Beröringsskräcken minskade mellan olika folkgrupper i ett samhälle när arbetet framställdes som en politisk rättighet och inte bara som en plikt. Integration, med andra ord. Roland Paulsen bemöter briljant många motargument mot medborgarlön, men just bristen på strejkmöjlighet är svår att komma runt. Strejkvapnet är ett viktigt maktinstrument mot övergrepp. Kanske vore det bättre att arbeta för fyra timmars arbetsdag än för medborgarlön?

Olof Rydström

KULTUR

Arundhati Roy: ”Det vore idiotiskt att inte vara rädd”

Sigge Andersson

2017-10-18

Hur känns det att vara en stjärna kvittrar DN-tanten från scenen som dominerar FiB/K:s flygel av bokmässan, där FiB mittemot slagit upp sin monter och som en påminnelse om att hegemonin utmanas med en vepa där av en mun igenstängd med blixtlås öppnas upp. 
- Är jag en stjärna, det vill jag inte vara. Om jag är en stjärna vill jag att folk ser upp - man ska inte lita på stjärnor, svarar Arundhati Roy.

DN-tanten pratar mod och känslor, pratar rädsla - frågar om Roy är rädd, rädd för hatare, rädd för att framträda.
- Det vore idiotiskt att inte vara rädd, säger Roy lågmält.

KULTUR

Konstauktion: lägg ett bud på linoleumsnitt av Gun Kessle

Agnes Käll

2017-10-12

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under oktober ligger ute till försäljning är är ett signerat linoleumsnitt med titeln ”De landsteg i gryningen” (med motiv från Indien) av Gun Kessle (1926-2007).

KULTUR

”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön …”

Bengt Berg

2017-10-04

Gustaf Fröding tillhör de i bästa mening klassiska svenska diktarna. Trots hans relativt korta levnad (1860–1911) och den mycket begränsade skaparperioden kunde han ändå åstadkomma så många både till form och innehåll vitt skilda dikter. Ibland folkligt humoristiska på rimmad värmländska, ibland sökande, filosofiska eller helt enkelt galna dikter, som tillkom under hans sjukdomsperiod. Bland Frödings dikter finns också dikter med stort socialt och politiskt patos, till exempel den skoningslösa Den gamla, goda tiden.

KULTUR

Bokrecension: Alla de andra dagarna

Christer Lundgren

2017-10-03

Döden kan vara lätt som en fjäder eller tung som Taiberget, sa en kinesisk tänkare.
Ett cancerbesked skärper naturligt nog funderingarna kring liv och död.
Två kvinnor i min bekantskapskrets har med denna utgångspunkt skrivit ner sina betraktelser. Agneta Willans är den ena. Hon lever ännu. Den andra är den nu bortgångna Siv Öberg med boken Min död eller din – om en klasskamp.
Deras böcker är mycket olika.