logo

KULTUR

Arbetssamhället – hur arbetet överlevde teknologin

2017-07-08

Roland Paulsen
Atlas Förlag

“I och med att gnurglorna försett alla med livsnödvändigheter så är tillväxttalen i bygden låga och arbetslösheten skyhög.” Roland Paulsen beskriver hur detta skapar problem för storkapitalisterna och att de antingen vill kontrollera gnurglorna eller helt utrota dem. Med gnurglor i allmän ägo vill nästan ingen jobba i fabriker. För den som inte kan sin Knallhattenserie är gnurglor ett fantasidjur och kan omvandlas till olika sorters mat när ägaren så önskar.

Boken har både allvarliga akademiska poänger och härlig självironi i sin kamp för medborgarlön, men även en del metodproblem. Roland Paulsen skriver: “Faktum är att arbetet gått från att i huvudsak betraktas som en förödmjukelse, som ett nedrigt och vämjeligt straff, till att proklameras som en rättighet.” Två frågor infinner sig: är det sant? Och om det är sant, är det i så fall en dålig utveckling?

Roland Paulsen redovisar, mycket lärt och intressant, boklärdas syn på arbete genom historien – men inte hur arbetarna själva såg på sina arbeten och på samhället. Av naturliga skäl finns ju här mycket färre källor. Paulsen framställer ändå ganska oproblematiskt boklärdas syn på arbete som den allmänna åsikten i dessa gamla samhällen. Men det kan (åtminstone teoretiskt) ha funnits ett omvänt förakt mot dem som tillbringade dagarna med pennan i hand. Bristen på arbetarröster är en generell begränsning när det gäller ämnet idéhistoria. Risken är att bilden som ges av kroppsarbetare genom historien är att de inte tänkte själva; att de var oförmögna till motstånd.

Men om vi nu ändå utgår från att Paulsen har rätt i sitt antagande om den historiska synen på arbetet så är det fortfarande inte säkert att idén om arbetet som rättighet är något dåligt. Den rättigheten har inneburit att vi har försökt skapa delaktighet i samhället för grupper som tidigare betraktades nedlåtande. Beröringsskräcken minskade mellan olika folkgrupper i ett samhälle när arbetet framställdes som en politisk rättighet och inte bara som en plikt. Integration, med andra ord. Roland Paulsen bemöter briljant många motargument mot medborgarlön, men just bristen på strejkmöjlighet är svår att komma runt. Strejkvapnet är ett viktigt maktinstrument mot övergrepp. Kanske vore det bättre att arbeta för fyra timmars arbetsdag än för medborgarlön?

Olof Rydström

KULTUR

Klassiker-tipset: Per Anders Fogelström

Mattias Arreborn

2017-12-13

I augusti i år var det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes i Matteus församling i Stockholm. Större delen av sitt liv bodde och verkade han dock på Södermalm i samma stad, och det är denna stadsdel som spelar en viktig roll som fond för flertalet av de händelser som skildras i Fogelströms mest populära romaner; från Mina drömmars stad (1960) till Stad i världen (1968).

KULTUR

Bokrecension: Sidonie & Nathalie: Från Limhamn till Lofoten

Solveig Giambanco

2017-12-12

Sigrid Combüchens senaste roman pendlar mellan två tidsplan; nutid och krigsåren 1944-45. De unga kvinnorna Sidonie och Nathalie kommer ofrivilligt att göra sällskap på flykten från norra Frankrike under andra världskriget. En flykt till Sverige över Öresund, på osäkra båtar, i mörker och ovisshet.

KULTUR

En historisk utblick på temat ord och inga visor

Mattias Arreborn

2017-12-12

Recensionsansvarige Mattias Arreborn tar en titt på tre titlar under temat ord och inga visor. De tre han sätter under sin lupp är Léon Bloy: Otrevligheter,  August Strindberg: Det nya riket samt Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter.

KULTUR

Ryska revolutionen i Berlin

Margareta Zetterström

2017-12-11

Förra säsongen visades på Deutsches Historisches Museum i Berlin en utställning som, i ett inhemskt tyskt perspektiv, måste betecknas som banbrytande. Utställningen hette kort och gott "Tysk kolonialism" och skildrade Tysklands framfart som kolonialmakt vid 1800-talets slut och 1900-talets början, framför allt i Tyska Sydvästafrika. I oktober i år öppnade samma museum portarna för en lika stort upplagd utställning om Ryska revolutionen. Den heter "1917. Revolution. Ryssland och Europa" och är en både bred och djupgående skildring av revolutionens orsaker, förlopp och följdverkningar. Det skriver Margareta Zetterström.