logo

KULTUR

Arbetssamhället – hur arbetet överlevde teknologin

2017-07-08

Roland Paulsen
Atlas Förlag

“I och med att gnurglorna försett alla med livsnödvändigheter så är tillväxttalen i bygden låga och arbetslösheten skyhög.” Roland Paulsen beskriver hur detta skapar problem för storkapitalisterna och att de antingen vill kontrollera gnurglorna eller helt utrota dem. Med gnurglor i allmän ägo vill nästan ingen jobba i fabriker. För den som inte kan sin Knallhattenserie är gnurglor ett fantasidjur och kan omvandlas till olika sorters mat när ägaren så önskar.

Boken har både allvarliga akademiska poänger och härlig självironi i sin kamp för medborgarlön, men även en del metodproblem. Roland Paulsen skriver: “Faktum är att arbetet gått från att i huvudsak betraktas som en förödmjukelse, som ett nedrigt och vämjeligt straff, till att proklameras som en rättighet.” Två frågor infinner sig: är det sant? Och om det är sant, är det i så fall en dålig utveckling?

Roland Paulsen redovisar, mycket lärt och intressant, boklärdas syn på arbete genom historien – men inte hur arbetarna själva såg på sina arbeten och på samhället. Av naturliga skäl finns ju här mycket färre källor. Paulsen framställer ändå ganska oproblematiskt boklärdas syn på arbete som den allmänna åsikten i dessa gamla samhällen. Men det kan (åtminstone teoretiskt) ha funnits ett omvänt förakt mot dem som tillbringade dagarna med pennan i hand. Bristen på arbetarröster är en generell begränsning när det gäller ämnet idéhistoria. Risken är att bilden som ges av kroppsarbetare genom historien är att de inte tänkte själva; att de var oförmögna till motstånd.

Men om vi nu ändå utgår från att Paulsen har rätt i sitt antagande om den historiska synen på arbetet så är det fortfarande inte säkert att idén om arbetet som rättighet är något dåligt. Den rättigheten har inneburit att vi har försökt skapa delaktighet i samhället för grupper som tidigare betraktades nedlåtande. Beröringsskräcken minskade mellan olika folkgrupper i ett samhälle när arbetet framställdes som en politisk rättighet och inte bara som en plikt. Integration, med andra ord. Roland Paulsen bemöter briljant många motargument mot medborgarlön, men just bristen på strejkmöjlighet är svår att komma runt. Strejkvapnet är ett viktigt maktinstrument mot övergrepp. Kanske vore det bättre att arbeta för fyra timmars arbetsdag än för medborgarlön?

Olof Rydström

KULTUR

Tre böcker från 2017 på temat universitetet

Mattias Arreborn

2018-02-13

Trojkan är en till det yttre ganska klassisk utvecklingsroman (som i ”personlig utveckling”) med inslag av den i sammanhanget rätt obligatoriska desillusionstematik som hör genren till.

KULTUR

Klassikertipset: Thomas Mann - Doktor Faustus

Mattias Arreborn

2018-02-12

Doktor Faustus (1947) är den skönlitterära biografin om den likaledes uppdiktade tonsättaren Adrian Leverkühn. Boken kan betraktas som nobelpristagaren Thomas Manns (1871—1950) viktigaste jämte den än i dag populära släktkrönikan Buddenbrooks och den både infallsrika och torrt humoristiska (!) idéromanen Bergtagen.

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Bengt Berg

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.

KULTUR

Bokrecension: Solidärer

Jan Bergsten

2018-02-07

Anna Jörgensdotters nya roman Solidärer utspelas på två plan: i Gävle och i Spanien.  Det är 1930-tal. I Sverige är det ett dagligt gnetande för brödfödan för vissa och arbetslöshet för andra. I Spanien har inbördeskriget inletts. Kring huvudpersonerna Ingemar och Klara grupperar sig ett myller av personer, miljöer och händelser.