logo

KULTUR

Bokrecension: Det förlorade barnet

2017-09-28

Det förlorade barnet
Elena Ferrante 
Övers Johanna Hedenberg    
Norstedts

Det har blivit sent sjuttiotal i den fjärde och därmed sista delen av Elena Ferrantes tetralogi om de båda väninnorna Lila och Elena. Boken börjar med att Elena, bokens jagperson, som har skilt sig från Pietro, den framgångsrike, unge professorn som hon har två döttrar tillsammans med, har bestämt sig för att leva med sin ungdomskärlek, Nino. Hon flyttar tillbaka till Neapel, där också han är bosatt med sin familj. Elena slits mellan önskan att fortsätta sin karriär som författare och att samtidigt kunna vara en god mor, en kombination som hon inte helt tycker sig klara av. Nino i sin tur lever ett dubbelliv med fru och son parallellt med livet tillsammans med Elena och hennes två döttrar, som han behandlar som sina egna.

För Elena är det en stor omställning att återvända till sin barndomsstad. Kvarteret hon vuxit upp i har inte förändrats särskilt påtagligt. Hennes föräldrar har blivit gamla, hennes yngsta syster har gift sig och fått en son, och bröderna Solara har fortfarande både makten i kvarteret och pengarna. Elena återknyter kontakten med Lila, väninnan från barndomen. Lila är egenföretagare inom databranschen och har ett mycket gott anseende i kvarteret. Men trots de egna framgångarna som författare och samhällsdebattör känner sig Elena ofta underlägsen Lila. Lila är, trots endast fem år i skolan, den intelligenta av de två, anser Elena.

Både Elena och Lila blir gravida, nära varandra i tid. De föder var sin flicka och liksom de själva alltid har jämfört sig med varandra, fortsätter de att jämföra sina flickor. Lilas flicka Tina utvecklas snabbare, är mera verbal och framåt än Imma, Elenas dotter. 

Elena Ferrantes bok fortskrider fram till en bit in på 2000-talet. Den behandlar dessa båda kvinnors medelålder och åldrande. I kvarteret i Neapel sker mord, svek, byte av partner, drogmissbruk och droghandel, konflikter och falskspel. Elenas äldsta döttrar börjar studera i Boston dit deras far nu flyttat och hennes yngsta dotter, Ninos och hennes kärleksbarn, bosätter sig i Paris.

Denna sista bok, Det förlorade barnet, lyckas inte trollbinda på samma sätt som de tre övriga böckerna.  Den trampar vatten och kan inte riktigt ta sig vidare. Dessutom lämnar den läsaren med två viktiga men obesvarade frågor: Vad hände med det förlorade barnet? Och vad hände med barnets mor, Lila?

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

    

Agneta Willans

KULTUR

Fanny å Farmor

Ett inlägg under pågående valrörelse av Kristina Eriksson och Hans-Magnus Meincke.

KULTUR

Musikaliskt mirakel

Margareta Zetterström

När Bach gjorde det inledande preludiet i Das Wohltemperierte Klavier spelbart för alla gläntade han på dörren till musikens underbara värld. Det menar författaren och översättaren Margareta Zetterström.

KULTUR

Illusion – sant eller falskt?

Eva Wernlid

Än lever det gamla järnbruket i Avesta, ett semestertips som står sig i alla väder. I år visar Avesta Art utställningen Illusion, en samlingsutställning med tretton konstnärer. Fotografen Eva Wernlid har besökt utställningen. Här återger hon den i ett kortare referat.