logo

KULTUR

Bokrecension: Ditt liv och mitt

2017-09-07

Ditt liv och mitt
Majgull Axelsson
Brombergs

Märit bestämmer sig plötsligt, när hon återkommer från en utlandsresa och är på väg hem till Norrköping, för att stiga av i Lund, den stad där hon för ett femtiotal år sedan påbörjade sina studier till läkare. Hon vill ta reda på vad som egentligen hände med hennes bror Tok-Lars, han som vid moderns plötsliga död hamnade på en anstalt för sinnesslöa, det ökända Vipeholm.

Själv är hon är trilling, född och uppvuxen med sin bror Jonas, som är hård och elak. Mormor, morfar, far, mor och hennes utvecklingsstörde storebror finns också i familjen. Och så ”Den Andra”, trillingen som dog vid förlossningen men som har bosatt sig i Märits huvud och som ständigt säger emot och lägger sig i hennes tankar och beslut – en samvetets röst.

Majgull Axelssons romaner handlar aldrig om lycka utan om de i samhället som har det svårast. De utsatta. Grupper som är förföljda, missbrukare, utvecklingsstörda, psykiskt sjuka, fattiga. Så även här i hennes senaste roman Ditt liv och mitt. Huvudpersonen Märit, genom vilken berättelsen tolkas, växer upp i en dysfunktionell familj där stor dikotomi mellan familjemedlemmarna råder; de goda och de onda. De obevekliga gränser som inringar bokens olika karaktärer, skapar dessvärre något väl stereotypa personligheter. Ingen försoning eller ånger skymtar hos någon av dem som representerar ondskan och inte heller bjuder de som blir illa behandlade något motstånd.

Den nu sjuttioåriga Märit blickar tillbaka på sitt liv och berättelsen rör sig fram och tillbaka mellan hennes ungdom på sextiotalet och nutid. I fokus finns hela tiden det hemska som utspelade sig på anstalten Vipeholm, det som hennes storebror Lars utsattes för av tvång, övergrepp och förnedring, det som förvandlade honom till en aggressiv vilde, institutionsskadad, som fick leva sitt liv fastbunden i ett madrasserat rum. Allt medan folkhemmet blomstrade.

Majgull Axelsson skriver om det mörka i samhället. Det som vi gärna vill bortse ifrån, glömma. Hon gör det på ett medryckande sätt vilket gör det näst intill omöjligt att lägga boken ifrån sig. Hennes sätt att beskriva skeenden, tar tag i och väcker starka känslor hos läsaren. Stilen är enkel och lättläst och samtidigt engagerar den.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

     
    

Agneta Willans

KULTUR

Omdebatterad Bok- och Biblioteksmässa

Stefan Estby

2017-10-20

Årets bokmässa i Göteborg föregicks av debatter i media under flera månader på grund av den kritiserade tidskriften Nya Tiders medverkan. Ett antal utställare och författare hade därför valt att inte delta i årets bokmässa.

FiB/K frågade en författare som valde att delta och en författare som stannade hemma om deras ställningstagande. 

KULTUR

Arundhati Roy: ”Det vore idiotiskt att inte vara rädd”

Sigge Andersson

2017-10-18

Hur känns det att vara en stjärna kvittrar DN-tanten från scenen som dominerar FiB/K:s flygel av bokmässan, där FiB mittemot slagit upp sin monter och som en påminnelse om att hegemonin utmanas med en vepa där av en mun igenstängd med blixtlås öppnas upp. 
- Är jag en stjärna, det vill jag inte vara. Om jag är en stjärna vill jag att folk ser upp - man ska inte lita på stjärnor, svarar Arundhati Roy.

DN-tanten pratar mod och känslor, pratar rädsla - frågar om Roy är rädd, rädd för hatare, rädd för att framträda.
- Det vore idiotiskt att inte vara rädd, säger Roy lågmält.

KULTUR

Konstauktion: lägg ett bud på linoleumsnitt av Gun Kessle

Agnes Käll

2017-10-12

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under oktober ligger ute till försäljning är är ett signerat linoleumsnitt med titeln ”De landsteg i gryningen” (med motiv från Indien) av Gun Kessle (1926-2007).

KULTUR

”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön …”

Bengt Berg

2017-10-04

Gustaf Fröding tillhör de i bästa mening klassiska svenska diktarna. Trots hans relativt korta levnad (1860–1911) och den mycket begränsade skaparperioden kunde han ändå åstadkomma så många både till form och innehåll vitt skilda dikter. Ibland folkligt humoristiska på rimmad värmländska, ibland sökande, filosofiska eller helt enkelt galna dikter, som tillkom under hans sjukdomsperiod. Bland Frödings dikter finns också dikter med stort socialt och politiskt patos, till exempel den skoningslösa Den gamla, goda tiden.