logo

KULTUR

Bokrecension: Ditt liv och mitt

2017-09-07

Ditt liv och mitt
Majgull Axelsson
Brombergs

Märit bestämmer sig plötsligt, när hon återkommer från en utlandsresa och är på väg hem till Norrköping, för att stiga av i Lund, den stad där hon för ett femtiotal år sedan påbörjade sina studier till läkare. Hon vill ta reda på vad som egentligen hände med hennes bror Tok-Lars, han som vid moderns plötsliga död hamnade på en anstalt för sinnesslöa, det ökända Vipeholm.

Själv är hon är trilling, född och uppvuxen med sin bror Jonas, som är hård och elak. Mormor, morfar, far, mor och hennes utvecklingsstörde storebror finns också i familjen. Och så ”Den Andra”, trillingen som dog vid förlossningen men som har bosatt sig i Märits huvud och som ständigt säger emot och lägger sig i hennes tankar och beslut – en samvetets röst.

Majgull Axelssons romaner handlar aldrig om lycka utan om de i samhället som har det svårast. De utsatta. Grupper som är förföljda, missbrukare, utvecklingsstörda, psykiskt sjuka, fattiga. Så även här i hennes senaste roman Ditt liv och mitt. Huvudpersonen Märit, genom vilken berättelsen tolkas, växer upp i en dysfunktionell familj där stor dikotomi mellan familjemedlemmarna råder; de goda och de onda. De obevekliga gränser som inringar bokens olika karaktärer, skapar dessvärre något väl stereotypa personligheter. Ingen försoning eller ånger skymtar hos någon av dem som representerar ondskan och inte heller bjuder de som blir illa behandlade något motstånd.

Den nu sjuttioåriga Märit blickar tillbaka på sitt liv och berättelsen rör sig fram och tillbaka mellan hennes ungdom på sextiotalet och nutid. I fokus finns hela tiden det hemska som utspelade sig på anstalten Vipeholm, det som hennes storebror Lars utsattes för av tvång, övergrepp och förnedring, det som förvandlade honom till en aggressiv vilde, institutionsskadad, som fick leva sitt liv fastbunden i ett madrasserat rum. Allt medan folkhemmet blomstrade.

Majgull Axelsson skriver om det mörka i samhället. Det som vi gärna vill bortse ifrån, glömma. Hon gör det på ett medryckande sätt vilket gör det näst intill omöjligt att lägga boken ifrån sig. Hennes sätt att beskriva skeenden, tar tag i och väcker starka känslor hos läsaren. Stilen är enkel och lättläst och samtidigt engagerar den.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

     
    

Agneta Willans

KULTUR

Illusion – sant eller falskt?

Eva Wernlid

Än lever det gamla järnbruket i Avesta, ett semestertips som står sig i alla väder. I år visar Avesta Art utställningen Illusion, en samlingsutställning med tretton konstnärer. Fotografen Eva Wernlid har besökt utställningen. Här återger hon den i ett kortare referat.

KULTUR

Bokrecension: Populistiska manifestet

Stefan Estby

"Populistiska manifestet behövs verkligen nu när det är valår och förhoppningsvis kommer de 151 teserna med ibland långa, ibland korta kommentarer bli lästa och reflekterade över. Bra att både höger- och vänsterpopulism granskas på detta genomgripande sätt." Det skriver recensenten Stefan Estby.

KULTUR

Pale Rider: Jan Aghed 1934-2018

Carl Henrik Svenstedt

"I mitt liv stegade Jan Aghed in som Gary Cooper i High Noon. Sheriffen som skulle skapa struktur i den svenska filmkritikens förvirring. Året var 1964 och han kom över dynerna vid Venedigs Lido, en stadig bit på lite krumma fotbollsben men med trampet långt fram på fotsulan som en boxare, redo för fight. Och fight skulle det bli." Det skriver filmkrönikören Carl Henrik Svenstedt.

KULTUR

Jag är vitter och Bellmansk

Jan-Erik Back

Nu är det så här! Jag är inte bitter! Men lite sur blir jag allt efter alla turer i en kunglig akademi där ”snille och smak” ska vara ledord och ändå lyckas ledamöterna köra hela tillställningen i botten. Snillet har således bara gett en bitter eftersmak där den talang som ”snille” ska beskriva uppenbarligen inte omfattar det salig Ribbing kallade ”vett och etikett”. Det skriver FiB/K:s Backstugusittaren.