logo

KULTUR

Bokrecension: Natos hemliga arméer – operation Gladio och terrorismen i Västeuropa

2018-02-02

Natos hemliga arméer – operation Gladio och terrorismen i Västeuropa
Daniele Ganser
Karneval förlag

 
Den 3 maj 1944 samlades en demonstration på Syntagmatorget i Aten, en protest mot brittisk inblandning i grekisk politik.  Där stod en mindre trupp av beväpnade män uppställda på linje. Demonstranterna möttes av en skur av kulor. 25 dog, 148 sårades.

Den 17 oktober 1961 demonstrerade 40 000 algerier i Paris. Order utgick att krossa demonstrationen och en massaker följde. Flera hundra dog.

Den 2 augusti 1980 exploderade en bomb på Bolognas järnvägsstation. 85 personer dödades, 200 skadades. 

Den 9 november 1985 var det köprusch på stormarknaden i den belgiska orten Aalst. Tre maskerade män började skjuta på allt som rörde sig, åtta personer dog, sju skadades.
 
Dessa dåd skedde under en lång tid och på helt olika platser och verkar inte ha mycket med varandra att göra. Men en del gemensamma drag finns. Alla riktade sig urskillningslöst mot en oförberedd allmänhet.  I alla de berörda länderna fanns vid denna tid starka och respekterade kommunistpartier. Alla utom Belgien hade också varit utsatta för kupper eller kuppförsök och alla visade sig ha kopplingar till Stay Behind-verksamhet. Om denna verksamhet har historikern och forskaren Daniele Ganser skrivit sin doktorsavhandling som har blivit en bok. Alla västeuropeiska länder har där fått ett eget kapitel och i den svenska utgåvan har ett särskilt kapitel lagts till om Stay Behind i Sverige, skrivet av Ganser och Mats Deland.
 
Stay Behind är ett uttryck som går tillbaka till Storbritannien och motståndet mot nazisterna i de ockuperade länderna. Ända sedan Hitler annekterade Österrike 1938 arbetade den brittiska underrättelsetjänsten med att utveckla motståndsgrupper som skulle kunna stanna bakom (stay behind) fiendelinjerna. Genom att verka från hemliga gömställen och vapengömmor kunde de utföra sabotage och bedriva gerillakrigföring mot de tyska inkräktarna.

Efter kriget ändrades hastigt fiendebilden. Nu blev Stalins Sovjet den stora fienden i USA och i Västeuropa, där många fruktade en sovjetisk invasion. I president Harry S. Trumans USA var antikommunismen liksom entusiasmen för hemlig krigföring stark. Kampen mot kommunismen och Sovjet tog över och det främsta medlet var samma hemliga krigföring som hade använts i de av Tyskland ockuperade länderna under andra världskriget. Med Natos hjälp byggdes antikommunistiska Stay Behind-grupper upp i alla länder, även i neutrala sådana som Schweiz och Sverige. Grunden lades med hjälp av de gamla motståndsgrupperna. Det första landet som kom att bli centrum för denna kamp var Italien, där den hemliga Stay Behind-armén fick kodnamnet Gladio (Svärdet). Detta namn användes sedan ofta för liknande grupper i andra länder.
 
Alla medel var tillåtna och terroraktioner, sådana som skildrats ovan, tillgreps. Avsikten var att skrämma och att ge vänstergrupper skulden. Aktionerna försågs med falsk flagg och falsk flagg har varit utmärkande för högerinriktade terroraktioner, både då och senare. Antikommunism var ett krav för medlemskap i Stay Behind-grupperna, som kom att bestå av högerextremister och fascister, ofta sådana som hade kämpat på tysk sida under kriget. I Tyskland värvade USA aktivt gamla nazister för den nya kampen.
 
Boken ger en stark redogörelse för USA:s och Natos oerhörda makt i Europa under det kalla kriget och för de europeiska ländernas begränsade suveränitet. Den presenteras som ett standardverk om sitt ämne, men dess användbarhet dras ned åtskilligt av att det saknas såväl sakregister som personregister.


 
Teckna en prenumeration här

Sisela Björnsson

KULTUR

Svenska akademien borde lyssna på Svenska akademien!

Peo Österholm

Det är skillnad på Svenska akademien och Svenska akademien. De frackklädda herrarna med snille och smak är inte kända för att spela hip-hop, reggae och liknande musik. Det är däremot den skånska parafrasen på Svenska akademien, med samma namn. 

KULTUR

"Fan, pappa, nu är det tufft, nu är det jävligt tufft!"

Marte Michelet

Den norske författaren Jon Michelet dog i våras, 73 år gammal. Hans omfattande författarskap präglades av ett starkt samhällsengagemang och ställningstagande för tredje världen mot kapitalismen. Här skriver hans dotter, Marte, om sin far.

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.