logo

KULTUR

Bokrecension: På drift

2017-11-22

Marianne Lindberg De Geer: På drift (Brombergs)

Marianne Lindberg De Geer är en person som de allra flesta av oss känner till, främst som konstnär –  bildkonstnär och skulptör – och som engagerad debattör. Nu får vi även lära känna henne som romanförfattare, när hon 71 år gammal debuterar med boken På drift; en titel som hon lånat från Jack Kerouacs beatnikklassiker.

Vi får följa romanfiguren Mona från tidig barndom till dess hon föder sitt första barn, den son som författaren också tillägnat boken.

Mona växer upp i en småstad med en far som tycks ha en possessiv relation till sin dotter. Hon är den som han tar med på sina ornitologiska exkursioner men också den som blir straffad med stryk när hon kommer i onåd. Modern och Mona tycks aldrig hitta fram till varandra. Fadern lyfter ofta sitt varnande finger mot Mona och säger: ”Du får aldrig bli som hon”. När fadern dör i Monas tidiga tonår, försvinner modern in i ett kraftfullt alkoholmissbruk och Mona står ensam. Nu består familjen av henne, modern och lillebror Olle – ”tre trasiga själar in splendid isolation”, som författaren uttrycker det i boken.

Mona börjar nu sitt sökande in i vuxenlivet. Hon arbetar som praktikant på en institution för fattiga husmödrar utanför Hamburg och därefter som au pair i England i olika familjer; varje familj med sina speciella egenheter. Men det är det som händer utanför au pair-livet, det England som sjuder av nytänkande inom konst, pop och klädstilar, som engagerar henne. 60-talets omvälvande tid.

På drift skulle lika gärna kunnat klassificeras som biografi. Monas liv stämmer i stort överens med författarens eget liv. Mona kommer efter sitt år i England tillbaka till Sverige och i likhet med författaren utbildar hon sig till mentalskötare.

Jag är årsbarn med Marianne Lindberg De Geer och kanske har jag därför lätt att känna igen mig i det hon gör och upplever. Hennes sätt att skriva är enkelt och okomplicerat – mina tankar går till ungdomsböcker – och därför också mycket lättläst, men hon lyckas ändå förmedla den atmosfär som fanns vid den här tiden. När något gick i stöpet fanns nya möjligheter; till boende, till arbete, till kontakter. Inte något storslaget men dock en möjlighet. En laissez-faire-anda. Ett här och nu.

Boken har ett något plötsligt slut. Mona har fött en son. Hon står på tröskeln till vuxenlivet. Det är det vi får veta.

        
  
Teckna en prenumeration här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS


    
 

Agneta Willans

KULTUR

Klassiker-tipset: Per Anders Fogelström

Mattias Arreborn

2017-12-13

I augusti i år var det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes i Matteus församling i Stockholm. Större delen av sitt liv bodde och verkade han dock på Södermalm i samma stad, och det är denna stadsdel som spelar en viktig roll som fond för flertalet av de händelser som skildras i Fogelströms mest populära romaner; från Mina drömmars stad (1960) till Stad i världen (1968).

KULTUR

Bokrecension: Sidonie & Nathalie: Från Limhamn till Lofoten

Solveig Giambanco

2017-12-12

Sigrid Combüchens senaste roman pendlar mellan två tidsplan; nutid och krigsåren 1944-45. De unga kvinnorna Sidonie och Nathalie kommer ofrivilligt att göra sällskap på flykten från norra Frankrike under andra världskriget. En flykt till Sverige över Öresund, på osäkra båtar, i mörker och ovisshet.

KULTUR

En historisk utblick på temat ord och inga visor

Mattias Arreborn

2017-12-12

Recensionsansvarige Mattias Arreborn tar en titt på tre titlar under temat ord och inga visor. De tre han sätter under sin lupp är Léon Bloy: Otrevligheter,  August Strindberg: Det nya riket samt Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter.

KULTUR

Ryska revolutionen i Berlin

Margareta Zetterström

2017-12-11

Förra säsongen visades på Deutsches Historisches Museum i Berlin en utställning som, i ett inhemskt tyskt perspektiv, måste betecknas som banbrytande. Utställningen hette kort och gott "Tysk kolonialism" och skildrade Tysklands framfart som kolonialmakt vid 1800-talets slut och 1900-talets början, framför allt i Tyska Sydvästafrika. I oktober i år öppnade samma museum portarna för en lika stort upplagd utställning om Ryska revolutionen. Den heter "1917. Revolution. Ryssland och Europa" och är en både bred och djupgående skildring av revolutionens orsaker, förlopp och följdverkningar. Det skriver Margareta Zetterström.