logo

KULTUR

Bokrecension: På drift

2017-11-22

Marianne Lindberg De Geer: På drift (Brombergs)

Marianne Lindberg De Geer är en person som de allra flesta av oss känner till, främst som konstnär –  bildkonstnär och skulptör – och som engagerad debattör. Nu får vi även lära känna henne som romanförfattare, när hon 71 år gammal debuterar med boken På drift; en titel som hon lånat från Jack Kerouacs beatnikklassiker.

Vi får följa romanfiguren Mona från tidig barndom till dess hon föder sitt första barn, den son som författaren också tillägnat boken.

Mona växer upp i en småstad med en far som tycks ha en possessiv relation till sin dotter. Hon är den som han tar med på sina ornitologiska exkursioner men också den som blir straffad med stryk när hon kommer i onåd. Modern och Mona tycks aldrig hitta fram till varandra. Fadern lyfter ofta sitt varnande finger mot Mona och säger: ”Du får aldrig bli som hon”. När fadern dör i Monas tidiga tonår, försvinner modern in i ett kraftfullt alkoholmissbruk och Mona står ensam. Nu består familjen av henne, modern och lillebror Olle – ”tre trasiga själar in splendid isolation”, som författaren uttrycker det i boken.

Mona börjar nu sitt sökande in i vuxenlivet. Hon arbetar som praktikant på en institution för fattiga husmödrar utanför Hamburg och därefter som au pair i England i olika familjer; varje familj med sina speciella egenheter. Men det är det som händer utanför au pair-livet, det England som sjuder av nytänkande inom konst, pop och klädstilar, som engagerar henne. 60-talets omvälvande tid.

På drift skulle lika gärna kunnat klassificeras som biografi. Monas liv stämmer i stort överens med författarens eget liv. Mona kommer efter sitt år i England tillbaka till Sverige och i likhet med författaren utbildar hon sig till mentalskötare.

Jag är årsbarn med Marianne Lindberg De Geer och kanske har jag därför lätt att känna igen mig i det hon gör och upplever. Hennes sätt att skriva är enkelt och okomplicerat – mina tankar går till ungdomsböcker – och därför också mycket lättläst, men hon lyckas ändå förmedla den atmosfär som fanns vid den här tiden. När något gick i stöpet fanns nya möjligheter; till boende, till arbete, till kontakter. Inte något storslaget men dock en möjlighet. En laissez-faire-anda. Ett här och nu.

Boken har ett något plötsligt slut. Mona har fött en son. Hon står på tröskeln till vuxenlivet. Det är det vi får veta.

        
  
Teckna en prenumeration här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS


    
 

Agneta Willans

KULTUR

Konstauktion: lägg ett bud på signerad gravyr av Åse Marstrander

2018-02-19

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond, avsedd att finansiera illustrationsjobb för FiB/K. Därmed kommer äldre konstverk ut ur förråden medan tidningen kan fyllas med ny konst.
Konstverket som under februari ligger ute till försäljning är en signerad gravyr av Åse Marstrander.

KULTUR

Tre böcker från 2017 på temat universitetet

Mattias Arreborn

2018-02-13

Trojkan är en till det yttre ganska klassisk utvecklingsroman (som i ”personlig utveckling”) med inslag av den i sammanhanget rätt obligatoriska desillusionstematik som hör genren till.

KULTUR

Klassikertipset: Thomas Mann - Doktor Faustus

Mattias Arreborn

2018-02-12

Doktor Faustus (1947) är den skönlitterära biografin om den likaledes uppdiktade tonsättaren Adrian Leverkühn. Boken kan betraktas som nobelpristagaren Thomas Manns (1871—1950) viktigaste jämte den än i dag populära släktkrönikan Buddenbrooks och den både infallsrika och torrt humoristiska (!) idéromanen Bergtagen.

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Bengt Berg

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.