logo

KULTUR

Bokrecension: Sidonie & Nathalie: Från Limhamn till Lofoten

2017-12-12

Sigrid Combüchen:

Sidonie & Nathalie: Från Limhamn till Lofoten

(Norstedts)

Sigrid Combüchens senaste roman pendlar mellan två tidsplan; nutid och krigsåren 1944-45. De unga kvinnorna Sidonie och Nathalie kommer ofrivilligt att göra sällskap på flykten från norra Frankrike under andra världskriget. En flykt till Sverige över Öresund, på osäkra båtar, i mörker och ovisshet.

De vet inget, vill inte veta, något om varandra. Inga frågor ställs, inga tröstens ord ges. Det närmaste de kommer varandra är när de delar på några stulna ägg. De tycker inte om varandra, men är tvungna att hålla ihop för överlevnads skull. 

På en herrgård, i södra Sverige, arbetar de tillsammans med många andra i samma situation.  Kvinnorna kommer från skilda samhällsklasser; Nathalie med en universitetsexamen och Sidonie från arbetarklass. Olikheterna framträder allt tydligare, inte minst i deras sätt att ordna det för sig i sitt boende.

Sidonie skapar snart ett eget ”hem” med kantstötta saker från skräpmagasinet. Hon får igång en radioapparat och piffar till sig med en rödprickig blus och hårspännen.  Hon vill passa in, lär sig språket svindlande lätt. Plockar nässlor och visar sina kokkonster, får komma in i värmen. 

Nathalie däremot struntar i smutsen och sotet i sitt rum. Låter bråten stå kvar mitt i rummet. Vill inte lära sig språket. Här ska hon inte bli kvar. Växlar inte många ord med de andra. Drar sig undan.  Går omkring i avlagda manskläder, tar sig an trädgården. Hon har haft egen vingård i sitt tidigare liv och vet hur man ansar och beskär.

Genom olyckliga omständigheter tvingas de ge sig av från gården. Deras återigen påtvingade samvaro ägnas åt att försöka besvara den olösliga frågan om vem som bär skulden till denna flykt.

Slutligen kommer de loss från varandra. Sidonie flyttar ihop med en potatisbonde och Nathalie hamnar i Norge, dit hon hela tiden velat.
Den nittioåriga Nathalie reflekterar över sitt liv. Hennes stuga på Lofoten ligger vid stupet mot havet. Genom fönstret betraktar hon, utan att bli sedd, kajakpaddlarnas farliga färder på vågorna.

Hon bär på många outsagda minnen.  Hon väljer att tiga. En del saker är för stora att samtala om. Håller man tyst krymper de hemska minnena med åren. Hon värjer sig för dotterns och barnbarnens beskäftiga omsorger. Vill inte in på något ”boende”, vill inte prata med någon i sin egen ålder eller minnas. Vad kan man tala om och vilka minnen kan man dela? Hon föredrar ensamheten. 

Romanen handlar om hur man förhåller sig till livet; hålla på sin integritet som Nathalie eller öppna sig mot alla, som Sidonie. Och om hur man handskas med tillvarons ovisshet när man förlorat sina tidigare liv, fått nya namn och är utan identitetshandlingar. När det handlar om att överleva dagen.

Sigrid Combüchen behandlar de svåra frågorna med kunskap och klokhet. Hon gestaltar kvinnornas utsatthet. Alla precisa detaljer är viktiga för att skapa stämning: blaskiga soppor, klistrig söt limpa, sexuella möten på bara marken, kvinnors blod.  Rått och brutalt emellanåt och andra gånger dråpligt. Hon skriver utan sentimentalitet, falska tonfall eller förskönande omskrivningar.

Sigrid Combüchen vet sitt ärende och hur man förmedlar det; språk och innehåll blir ett.
 


Teckna en prenumeration här

ÅRET UT: KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Solveig Giambanco

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.