logo

KULTUR

Bokrecension: Solidärer

2018-02-07

Solidärer
Anna Jörgensdotter
Albert Bonniers förlag

Anna Jörgensdotters nya roman Solidärer utspelas på två plan: i Gävle och i Spanien.  Det är 1930-tal. I Sverige är det ett dagligt gnetande för brödfödan för vissa och arbetslöshet för andra. I Spanien har inbördeskriget inletts. Kring huvudpersonerna Ingemar och Klara grupperar sig ett myller av personer, miljöer och händelser. Den unge syndikalistiska arbetaren Ingemar har förmågan att minnas det som han inte har upplevt. Han föddes samma dag som Joe Hill avrättades. Hans käresta Klara bär hans barn utan hans vetskap. När Klara en dag träffar en annan man, är det för Ingemar slutet på deras relation. Vem är han att stanna kvar i Gävle medan folket i Spanien slåss och blöder för sin frihet i kampen mot general Francos fascister? Likt många andra svenskar reser han till Spanien och ansluter sig till de internationella brigaderna.

Solidariteten manar honom till handling. Men Ingemar kan inte glömma Klara och Klara har inte heller glömt honom. Hon läser allt hon hittar om det spanska inbördeskriget. Genom hela romanen löper deras inre monologer, riktade till den andre. Ingemar för kampen med vapen i hand på den spanska jorden. Klara organiserar kvinnornas solidaritet med det spanska folket. Liksom det spanska folket förlorade sin frihet, förlorade Ingemar och Klara sin kärlek, och liksom det spanska folket aldrig glömde sin kamp, kunde inte heller de glömma varandra.

Anna Jörgensdotter tecknar personernas yttre drag, vad de gör, säger och tänker, tämligen skissartat. Det är inte lätt att skilja den ena personen från den andra. De talar med samma röst och förblir därigenom alltför anonyma. Likt många nutida författare spränger Jörgensdotter realismens ramar. Ingemar minns som sagt det som han inte har upplevt. Han talar med den döda modern och han upplever Joe Hill, eller Joel Hägglund som var hans egentliga namn, som sin kamrat. Ingemar uppfattar det faktum att han är född den dagen Joe Hill dog som ett tecken på den väg han ska gå; den upproriska arbetarens väg. Joe Hills väg.

Anna Jörgensdotter erhöll Ivar Lo-priset 2010 för sin kollektivroman Bergens döttrar; en delvis intressant och lyckad roman. Dessvärre är inte Solidärer riktigt lika bra trots det mycket överraskande slutet. Det spanska inbördeskrigets inferno blir sällan riktigt skakande. Ingemar och hans kamrater blir inte heller riktigt levande gestalter. Man kan inte se dem för sin inre blick. De blir aldrig några tydliga karaktärer. Romanen hade vunnit mycket på att koncentrera handlingen och fördjupa personskildringen.
 


Teckna en prenumeration här

Jan Bergsten

KULTUR

Tre böcker från 2017 på temat universitetet

Mattias Arreborn

2018-02-13

Trojkan är en till det yttre ganska klassisk utvecklingsroman (som i ”personlig utveckling”) med inslag av den i sammanhanget rätt obligatoriska desillusionstematik som hör genren till.

KULTUR

Klassikertipset: Thomas Mann - Doktor Faustus

Mattias Arreborn

2018-02-12

Doktor Faustus (1947) är den skönlitterära biografin om den likaledes uppdiktade tonsättaren Adrian Leverkühn. Boken kan betraktas som nobelpristagaren Thomas Manns (1871—1950) viktigaste jämte den än i dag populära släktkrönikan Buddenbrooks och den både infallsrika och torrt humoristiska (!) idéromanen Bergtagen.

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Bengt Berg

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.

KULTUR

Bokrecension: Lucy

Agneta Willans

2018-02-06

Författaren Jamaica Kincaid är uppvuxen på den karibiska ön Antigua. I romanen Annie John beskriver hon moderns och hennes kärleksfulla relation, som efterhand, när hon blir äldre, förändras till dess motsats. Kincaid flyttar till USA vid 16 års ålder. Alltsedan dess är hon bosatt där. Hon innehar numera en professur vid Harvard. Det är från den första tiden i USA som materialet till romanen Lucy är hämtat.