logo

KULTUR

Bokrecension: Solidärer

2018-02-07

Solidärer
Anna Jörgensdotter
Albert Bonniers förlag

Anna Jörgensdotters nya roman Solidärer utspelas på två plan: i Gävle och i Spanien.  Det är 1930-tal. I Sverige är det ett dagligt gnetande för brödfödan för vissa och arbetslöshet för andra. I Spanien har inbördeskriget inletts. Kring huvudpersonerna Ingemar och Klara grupperar sig ett myller av personer, miljöer och händelser. Den unge syndikalistiska arbetaren Ingemar har förmågan att minnas det som han inte har upplevt. Han föddes samma dag som Joe Hill avrättades. Hans käresta Klara bär hans barn utan hans vetskap. När Klara en dag träffar en annan man, är det för Ingemar slutet på deras relation. Vem är han att stanna kvar i Gävle medan folket i Spanien slåss och blöder för sin frihet i kampen mot general Francos fascister? Likt många andra svenskar reser han till Spanien och ansluter sig till de internationella brigaderna.

Solidariteten manar honom till handling. Men Ingemar kan inte glömma Klara och Klara har inte heller glömt honom. Hon läser allt hon hittar om det spanska inbördeskriget. Genom hela romanen löper deras inre monologer, riktade till den andre. Ingemar för kampen med vapen i hand på den spanska jorden. Klara organiserar kvinnornas solidaritet med det spanska folket. Liksom det spanska folket förlorade sin frihet, förlorade Ingemar och Klara sin kärlek, och liksom det spanska folket aldrig glömde sin kamp, kunde inte heller de glömma varandra.

Anna Jörgensdotter tecknar personernas yttre drag, vad de gör, säger och tänker, tämligen skissartat. Det är inte lätt att skilja den ena personen från den andra. De talar med samma röst och förblir därigenom alltför anonyma. Likt många nutida författare spränger Jörgensdotter realismens ramar. Ingemar minns som sagt det som han inte har upplevt. Han talar med den döda modern och han upplever Joe Hill, eller Joel Hägglund som var hans egentliga namn, som sin kamrat. Ingemar uppfattar det faktum att han är född den dagen Joe Hill dog som ett tecken på den väg han ska gå; den upproriska arbetarens väg. Joe Hills väg.

Anna Jörgensdotter erhöll Ivar Lo-priset 2010 för sin kollektivroman Bergens döttrar; en delvis intressant och lyckad roman. Dessvärre är inte Solidärer riktigt lika bra trots det mycket överraskande slutet. Det spanska inbördeskrigets inferno blir sällan riktigt skakande. Ingemar och hans kamrater blir inte heller riktigt levande gestalter. Man kan inte se dem för sin inre blick. De blir aldrig några tydliga karaktärer. Romanen hade vunnit mycket på att koncentrera handlingen och fördjupa personskildringen.
 


Teckna en prenumeration här

Jan Bergsten

KULTUR

Novell: Stationen är obemannad

Carl Krantz

2018-04-10

Jag är 19 år. Jag vaknar tidigt av att väckarklockan på min Nokia 3310 ringer. Det är dagen efter studenten, och jag har ställt klockan tidigare än vad jag normalt skulle ha gjort för att kunna gå och skriva in mig på Arbetsförmedlingen.

KULTUR

Tre godbitar på årets bokrea

Mattias Arreborn

2018-04-09

Tre böcker, februari 2018: Tre godbitar på årets bokrea:

Franz Werfel: En kvinnas blekblå handstil (Ersatz)

Don DeLillo: Amerikana (Modernista)

Stefan Zweig: Amok (Ersatz)

KULTUR

Bokrecension: Välskrivet om grunden till svensk alliansfrihet

Christer Lundgren

2018-04-06

Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan och var tidigare bland annat folkrättsrådgivare på UD. Politiskt har han förordat R2P (”Responsibility to protect”); västmakternas folkrättsliga instrument för att undergräva FN-stadgans princip om våldsförbud och staters lika rättigheter. Det är därför med viss misstro jag öppnar hans senaste bok.

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Mattias Arreborn

2018-04-05

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.