logo

KULTUR

Bokrecension: Striden om Kinas förflutna; Mao och kulturrevolutionen

2017-08-31

Striden om Kinas förflutna; Mao och kulturrevolutionen
Mobo Gao
Oktober

”Det var den bästa av tider, det var den värsta av tider…”. Charles Dickens ord kunde ha gällt den kinesiska kulturrevolutionen – och hela den revolutionära epok då ordförande Mao Zedong ledde Folkrepubliken Kina.

En svensk granskning av gymnasiets läromedel i historia för några år sedan visade att samtliga läromedel på marknaden förknippar Mao Zedong med olika former av folkmord. Över världen sprids skildringar av Mao som en hänsynslös diktator och massmördare med tiotals miljoner människoliv på sitt samvete. Mönsterbildande är boken Mao: The Unknown Story av Jung Chang och Jon Halliday (svensk titel: Mao: Den sanna historien). Mobo Gao kallar den ”en intellektuell skandal”.

Den ”nyliberala dynasti” som nu leder Kina ser kulturrevolutionen som ”tio förlorade år”, en katastrof präglad av våldsamheter och övergrepp mot individer, traditioner och historiska reliker. De skyller Mao för det misslyckade ”stora språnget” och de efterföljande svältåren. 

Bland ”vanligt folk” i Kina och i e-media finns en helt annan syn på Mao och ”den stora proletära kulturrevolutionen”. Våld, övergrepp och mord förekom, särskilt under de första två åren, men de positiva och konstruktiva åren från 1969 till det tidiga 1970-talet glöms vanligen bort: ett massivt infrastrukturprogram, radikala utbildningsreformer, nyskapande litteratur och konst, hälsovård, utbildning och företagsetablering på landsbygden, miljontals ungdomar som sändes ut i byarna för att lära känna sitt folk, de ”fyra stora friheterna”, som skrevs in i grundlagen men avskaffades av Deng Xiaoping 1980: att tala fritt, att uttrycka åsikter fullt ut, att hålla stora debatter och att skriva väggtidningar. Systemet med ”barfotaläkare” och de fyra hälsostrategierna: inriktning på arbetare och bönder, fokus på förebyggande medicin, förenande av västerländsk och traditionell kinesisk medicin samt massmobilisering i hälsofrågor. Idag har både utbildning och hälsovård blivit penningalstrande verktyg för dem som har den administrativa kontrollen.

Boken belyser Maos oro för en utveckling som i Sovjetunionen, hans teori om tvålinjekampen, inställningen till ”massorna”. Det som skett efter hans död visar att han hade rätt, menar Mobo Gao. Enorma tillgångar har i tystnad, nästan obemärkt, överförts från staten till den privata sektorn. Privatisering av statliga företag påstods ge högre effektivitet, men ledde till elände för arbetarna och berikande av direktörerna. Arbetslagstiftningen sätts ur spel. Söner och döttrar till höga partifunktionärer har blivit miljardärer, ”små furstar”.

En ideologisk strömning inom den urbana medelklassen menar att modernisering och utveckling innebär att bli som väst. Den har traditioner tillbaka till tidigt 1900-tal, till Lu Xun och Hu Shi. (Men påståendet att Lu Xun sagt att man aldrig borde läsa kinesiska böcker är missvisande; han var den förste som skrev en gedigen kinesisk litteraturhistoria.) Idag tar sig denna strömning uttryck i inställningen ”två vad-än” – vad än USA gör är rätt; vad än Kina gör är fel. CNN och andra amerikanska nyhetskanaler formar medvetandet; det resulterar i eftergivenhet för USA.

Mobo Gao är kritisk, men inte uppgiven. Det maoistiska arvet har blivit en del av den kinesiska miljön, som ännu är intakt och inte enkelt kan förkastas, menar han. Arbetare och bönder som kämpar för sina rättigheter stöder sig på socialistiska värderingar i den officiella ideologin. Framtiden är inte avgjord; olika scenarier är tänkbara.

Detta är en viktig och välkommen bok.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Christer Lundgren

KULTUR

Bokrecension: På drift

Agneta Willans

2017-11-22

Marianne Lindberg De Geer är en person som de allra flesta av oss känner till, främst som konstnär –  bildkonstnär och skulptör – och som engagerad debattör. Nu får vi även lära känna henne som romanförfattare, när hon 71 år gammal debuterar med boken På drift; en titel som hon lånat från Jack Kerouacs beatnikklassiker.

KULTUR

Tiden blir synlig i Örebro

Carl Henrik Svenstedt

2017-11-20

Nu har filmen landat i gatan. Inte på gatan eller med väggar till duk, utan just mitt i gatan där du går. Ett nytt steg för filmkonsten som kanske inte heller du hade trott var möjligt. Men detta händer i Örebro. Mitt eget fönster mot ”den andra filmen” öppnades på 60-talet i målarnas ateljeer. Konstakademierna hade plötsligt blivit högskolor för den nya filmen, liksom för den nya musiken. Mick Jagger och David Bowie likaväl som Bruce Baillie och Gunvor Nelson var konstelever. Själv fick jag som ung konstvetare och journalist chansen av tidningen att genomkorsa Amerika 1968 på jakt efter  det som kallades The New American Cinema. Det skriver Carl Henrik Svenstedt.

KULTUR

Ulf Lundkvist tecknar bilder av samtidens berättelser

Jan Bjerkesjö

2017-11-18

Han är serietecknare, konstnär och illustratör. Mest känd för de grovhuggna seriefigurerna ”Mannen med näsan” och ”Assar” på uppdrag av tidningarna ETC och DN. Hans bilder är en ständigt pågående ström av berättelser om samtiden, eller om en parallell värld i Nollberga. Han bär alltid anteckningsblocket med sig, en tät skog utanför tågfönstret som plötsligt öppnar sig för en sekund till en glänta där en liten pojke ensam spelar bandy på en frusen tjärn, blir en bild. 

KULTUR

Fjärran bilder av krig

Agnes Käll

2017-11-14

Ett besök vid utställningen Bilden av krig på Bonniers konsthall sätter igång en ström av självförebråelser hos skribenten. Tankarna mynnar ut i en uppgörelse med sin och den närmaste omgivningens ytlighet och förnekelse av vad som äger rum på avlägsna platser i världen.