logo

KULTUR

Bokrecension: Striden om Kinas förflutna; Mao och kulturrevolutionen

2017-08-31

Striden om Kinas förflutna; Mao och kulturrevolutionen
Mobo Gao
Oktober

”Det var den bästa av tider, det var den värsta av tider…”. Charles Dickens ord kunde ha gällt den kinesiska kulturrevolutionen – och hela den revolutionära epok då ordförande Mao Zedong ledde Folkrepubliken Kina.

En svensk granskning av gymnasiets läromedel i historia för några år sedan visade att samtliga läromedel på marknaden förknippar Mao Zedong med olika former av folkmord. Över världen sprids skildringar av Mao som en hänsynslös diktator och massmördare med tiotals miljoner människoliv på sitt samvete. Mönsterbildande är boken Mao: The Unknown Story av Jung Chang och Jon Halliday (svensk titel: Mao: Den sanna historien). Mobo Gao kallar den ”en intellektuell skandal”.

Den ”nyliberala dynasti” som nu leder Kina ser kulturrevolutionen som ”tio förlorade år”, en katastrof präglad av våldsamheter och övergrepp mot individer, traditioner och historiska reliker. De skyller Mao för det misslyckade ”stora språnget” och de efterföljande svältåren. 

Bland ”vanligt folk” i Kina och i e-media finns en helt annan syn på Mao och ”den stora proletära kulturrevolutionen”. Våld, övergrepp och mord förekom, särskilt under de första två åren, men de positiva och konstruktiva åren från 1969 till det tidiga 1970-talet glöms vanligen bort: ett massivt infrastrukturprogram, radikala utbildningsreformer, nyskapande litteratur och konst, hälsovård, utbildning och företagsetablering på landsbygden, miljontals ungdomar som sändes ut i byarna för att lära känna sitt folk, de ”fyra stora friheterna”, som skrevs in i grundlagen men avskaffades av Deng Xiaoping 1980: att tala fritt, att uttrycka åsikter fullt ut, att hålla stora debatter och att skriva väggtidningar. Systemet med ”barfotaläkare” och de fyra hälsostrategierna: inriktning på arbetare och bönder, fokus på förebyggande medicin, förenande av västerländsk och traditionell kinesisk medicin samt massmobilisering i hälsofrågor. Idag har både utbildning och hälsovård blivit penningalstrande verktyg för dem som har den administrativa kontrollen.

Boken belyser Maos oro för en utveckling som i Sovjetunionen, hans teori om tvålinjekampen, inställningen till ”massorna”. Det som skett efter hans död visar att han hade rätt, menar Mobo Gao. Enorma tillgångar har i tystnad, nästan obemärkt, överförts från staten till den privata sektorn. Privatisering av statliga företag påstods ge högre effektivitet, men ledde till elände för arbetarna och berikande av direktörerna. Arbetslagstiftningen sätts ur spel. Söner och döttrar till höga partifunktionärer har blivit miljardärer, ”små furstar”.

En ideologisk strömning inom den urbana medelklassen menar att modernisering och utveckling innebär att bli som väst. Den har traditioner tillbaka till tidigt 1900-tal, till Lu Xun och Hu Shi. (Men påståendet att Lu Xun sagt att man aldrig borde läsa kinesiska böcker är missvisande; han var den förste som skrev en gedigen kinesisk litteraturhistoria.) Idag tar sig denna strömning uttryck i inställningen ”två vad-än” – vad än USA gör är rätt; vad än Kina gör är fel. CNN och andra amerikanska nyhetskanaler formar medvetandet; det resulterar i eftergivenhet för USA.

Mobo Gao är kritisk, men inte uppgiven. Det maoistiska arvet har blivit en del av den kinesiska miljön, som ännu är intakt och inte enkelt kan förkastas, menar han. Arbetare och bönder som kämpar för sina rättigheter stöder sig på socialistiska värderingar i den officiella ideologin. Framtiden är inte avgjord; olika scenarier är tänkbara.

Detta är en viktig och välkommen bok.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Christer Lundgren

KULTUR

Konstauktion: lägg ett bud på signerad gravyr av Åse Marstrander

2018-02-19

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond, avsedd att finansiera illustrationsjobb för FiB/K. Därmed kommer äldre konstverk ut ur förråden medan tidningen kan fyllas med ny konst.
Konstverket som under februari ligger ute till försäljning är en signerad gravyr av Åse Marstrander.

KULTUR

Tre böcker från 2017 på temat universitetet

Mattias Arreborn

2018-02-13

Trojkan är en till det yttre ganska klassisk utvecklingsroman (som i ”personlig utveckling”) med inslag av den i sammanhanget rätt obligatoriska desillusionstematik som hör genren till.

KULTUR

Klassikertipset: Thomas Mann - Doktor Faustus

Mattias Arreborn

2018-02-12

Doktor Faustus (1947) är den skönlitterära biografin om den likaledes uppdiktade tonsättaren Adrian Leverkühn. Boken kan betraktas som nobelpristagaren Thomas Manns (1871—1950) viktigaste jämte den än i dag populära släktkrönikan Buddenbrooks och den både infallsrika och torrt humoristiska (!) idéromanen Bergtagen.

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Bengt Berg

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.