logo

KULTUR

Bokrecension: Striden om Kinas förflutna; Mao och kulturrevolutionen

2017-08-31

Striden om Kinas förflutna; Mao och kulturrevolutionen
Mobo Gao
Oktober

”Det var den bästa av tider, det var den värsta av tider…”. Charles Dickens ord kunde ha gällt den kinesiska kulturrevolutionen – och hela den revolutionära epok då ordförande Mao Zedong ledde Folkrepubliken Kina.

En svensk granskning av gymnasiets läromedel i historia för några år sedan visade att samtliga läromedel på marknaden förknippar Mao Zedong med olika former av folkmord. Över världen sprids skildringar av Mao som en hänsynslös diktator och massmördare med tiotals miljoner människoliv på sitt samvete. Mönsterbildande är boken Mao: The Unknown Story av Jung Chang och Jon Halliday (svensk titel: Mao: Den sanna historien). Mobo Gao kallar den ”en intellektuell skandal”.

Den ”nyliberala dynasti” som nu leder Kina ser kulturrevolutionen som ”tio förlorade år”, en katastrof präglad av våldsamheter och övergrepp mot individer, traditioner och historiska reliker. De skyller Mao för det misslyckade ”stora språnget” och de efterföljande svältåren. 

Bland ”vanligt folk” i Kina och i e-media finns en helt annan syn på Mao och ”den stora proletära kulturrevolutionen”. Våld, övergrepp och mord förekom, särskilt under de första två åren, men de positiva och konstruktiva åren från 1969 till det tidiga 1970-talet glöms vanligen bort: ett massivt infrastrukturprogram, radikala utbildningsreformer, nyskapande litteratur och konst, hälsovård, utbildning och företagsetablering på landsbygden, miljontals ungdomar som sändes ut i byarna för att lära känna sitt folk, de ”fyra stora friheterna”, som skrevs in i grundlagen men avskaffades av Deng Xiaoping 1980: att tala fritt, att uttrycka åsikter fullt ut, att hålla stora debatter och att skriva väggtidningar. Systemet med ”barfotaläkare” och de fyra hälsostrategierna: inriktning på arbetare och bönder, fokus på förebyggande medicin, förenande av västerländsk och traditionell kinesisk medicin samt massmobilisering i hälsofrågor. Idag har både utbildning och hälsovård blivit penningalstrande verktyg för dem som har den administrativa kontrollen.

Boken belyser Maos oro för en utveckling som i Sovjetunionen, hans teori om tvålinjekampen, inställningen till ”massorna”. Det som skett efter hans död visar att han hade rätt, menar Mobo Gao. Enorma tillgångar har i tystnad, nästan obemärkt, överförts från staten till den privata sektorn. Privatisering av statliga företag påstods ge högre effektivitet, men ledde till elände för arbetarna och berikande av direktörerna. Arbetslagstiftningen sätts ur spel. Söner och döttrar till höga partifunktionärer har blivit miljardärer, ”små furstar”.

En ideologisk strömning inom den urbana medelklassen menar att modernisering och utveckling innebär att bli som väst. Den har traditioner tillbaka till tidigt 1900-tal, till Lu Xun och Hu Shi. (Men påståendet att Lu Xun sagt att man aldrig borde läsa kinesiska böcker är missvisande; han var den förste som skrev en gedigen kinesisk litteraturhistoria.) Idag tar sig denna strömning uttryck i inställningen ”två vad-än” – vad än USA gör är rätt; vad än Kina gör är fel. CNN och andra amerikanska nyhetskanaler formar medvetandet; det resulterar i eftergivenhet för USA.

Mobo Gao är kritisk, men inte uppgiven. Det maoistiska arvet har blivit en del av den kinesiska miljön, som ännu är intakt och inte enkelt kan förkastas, menar han. Arbetare och bönder som kämpar för sina rättigheter stöder sig på socialistiska värderingar i den officiella ideologin. Framtiden är inte avgjord; olika scenarier är tänkbara.

Detta är en viktig och välkommen bok.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Christer Lundgren

KULTUR

Konstauktion - lägg ett bud på träsnitt av Mats Eriksson

Agnes Käll

2017-09-15

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under september ligger ute till försäljning är Mats Erikssons Sundsvallsstrejken (1979), ett trä- och linoleumsnitt som skapades till 100-årsjubileet 1979.

KULTUR

En urusel poet av mycket hög klass

Mats Parner

2017-09-13

Skickliga imitatörer är typiska snyltgäster, låt vara snyltare som förtjänar såväl respekt som beundran. Pianisten Victor Borge, Bosse Parnevik och Olof Buckard är klassiska namn i genren. Men deras artisteri stod och föll, törs jag hävda, med värddjurens – de efterapades – lyskraft och publika anseende. För så är det ju: aldrig så lyckade imitationer av ”icke-kändisar” ger tyvärr inga skrattpoäng eller några poäng över huvud taget. Nils Adolf Elias Hasselskog (1892–1936) från Broddetorps komministerbostad någon mil från Hornborgasjön och lika långt från Billingen var på sin tid en väl så fullfjädrad imitatör som de nyssnämnda storheterna, kanske rent av strået vassare.

KULTUR

Second opinion: Dunkirk – en pyrrhusseger

Carl Henrik Svenstedt

2017-09-12

Om en ung man i början av en krigsfilm eller en western ljuger om sin ålder för att komma med ut i fält, och sen vid ett givet tillfälle säger att ”hemma i byn var det ingen som trodde på mig”, då vet man att han är dödens lammunge innan filmen är slut.

En klassisk kliché. Den engelske regissören Chris Nolan missbrukar minst fem av den sorten i sitt jättespektakel om det historiska slaget vid Dunquerque.

KULTUR

Bokrecension: Medborgare

Jan Bergsten

2017-09-11

Bokens titel bär det stolta ordet Medborgare. Den färgade amerikanska författaren Claudia Rankine introduceras här på svenska med en hybridbok som är en diktsamling, essä och ett collage av röster och bilder. Jag försöker ringa in vad denna tokhyllade bok handlar om och skriver ord som avhumanisering, utradering, osynlighet och identitetens tillfälliga skal. Språket som ett rasistiskt verktyg.