logo

KULTUR

Bokrecension: Systrarna

2018-01-12

Peter Mosskin: Systrarna
(Atlas)

Liksom i Peter Mosskins storartade trilogi om sina rötter i det som han kallade det ryska patrasket, handlar den nya romanen Systrarna om författarens egen släkt. Trilogin om hans judiska förfäder från Ryssland som kom till Sverige i början av förra seklet var mer vilt flödande än hans nya roman Systrarna, som till genren är en dokumentärroman.

Det här är berättelsen om systrarna Flodquist; Nun, Margit och Nina som föddes i Stockholm i början av 1900-talet.  Det var tre modiga, självständiga och egensinniga kvinnor som hade styrkan att gå sina egna vägar. Nun blev efter ett kringflackande liv sjukgymnast, Margit småskolelärarinna och skribent och Nina mångsysslare. Romanen handlar om hur de försökte förstå sig själva och om vilket liv de ville leva. En av dem, Margit, är författarens egen mor. Nun och Nina var båda en tid gifta med Gunnar Ekelöf. I sig en spektakulär sak, och det är inte den enda i boken. Men det som är karakteristiskt och djupt sympatiskt med Mosskins roman är att han inte på minsta vis gör någon sensation av sådant som i en annans hand skulle kunna vara det stora numret. Ekelöf blir i denna bok aldrig mer än den diktande partnern.

Det är systrarnas liv Mosskin skriver om. Ett liv som inte blev lätt för någon av dem men som för oss som läsare är en bild av dem som gick före och som beredde marken för kvinnornas frigörelse genom egen försörjning.

Boken bygger på brev, dagboksanteckningar och artiklar som Mosskin haft tillgång till. Han följer deras liv kronologiskt. Texten interfolieras av brev, dagböcker och utdrag ur artiklar.

Boken är lätt att tycka om. Den handlar om tre kvinnor som i vanlig ordning oftast tvingats stå i skuggan av männen – men i originalitet, självständighet och begåvning stod de inte någon man efter. Till sin läggning och i hur de hanterade sina liv var de djupt olika. Ända från barndomen fanns dock en stark känsla av samhörighet med varandra. Familjen var ett slags matriarkat, där sedan faderns tidiga död den handlingskraftiga modern Frida var den sammanhållande länken.

Det som gör den här boken så läsvärd är att Peter Mosskin har tecknat ett porträtt av tre kvinnor, tre systrar, utan att psykologisera eller dramatisera. Deras liv rymde tillräckligt med dramatik. Det är som om han i denna roman velat träda dem till mötes. Resultatet är att vi har fått en berättelse om en tid och ett liv som levdes för inte så länge sedan. Genom svårigheterna gick de alla sin egen väg i en tid när kvinnorna var det andra könet.

    
Teckna en prenumeration här

Jan Bergsten

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.