logo

KULTUR

Bokrecension: Systrarna

2018-01-12

Peter Mosskin: Systrarna
(Atlas)

Liksom i Peter Mosskins storartade trilogi om sina rötter i det som han kallade det ryska patrasket, handlar den nya romanen Systrarna om författarens egen släkt. Trilogin om hans judiska förfäder från Ryssland som kom till Sverige i början av förra seklet var mer vilt flödande än hans nya roman Systrarna, som till genren är en dokumentärroman.

Det här är berättelsen om systrarna Flodquist; Nun, Margit och Nina som föddes i Stockholm i början av 1900-talet.  Det var tre modiga, självständiga och egensinniga kvinnor som hade styrkan att gå sina egna vägar. Nun blev efter ett kringflackande liv sjukgymnast, Margit småskolelärarinna och skribent och Nina mångsysslare. Romanen handlar om hur de försökte förstå sig själva och om vilket liv de ville leva. En av dem, Margit, är författarens egen mor. Nun och Nina var båda en tid gifta med Gunnar Ekelöf. I sig en spektakulär sak, och det är inte den enda i boken. Men det som är karakteristiskt och djupt sympatiskt med Mosskins roman är att han inte på minsta vis gör någon sensation av sådant som i en annans hand skulle kunna vara det stora numret. Ekelöf blir i denna bok aldrig mer än den diktande partnern.

Det är systrarnas liv Mosskin skriver om. Ett liv som inte blev lätt för någon av dem men som för oss som läsare är en bild av dem som gick före och som beredde marken för kvinnornas frigörelse genom egen försörjning.

Boken bygger på brev, dagboksanteckningar och artiklar som Mosskin haft tillgång till. Han följer deras liv kronologiskt. Texten interfolieras av brev, dagböcker och utdrag ur artiklar.

Boken är lätt att tycka om. Den handlar om tre kvinnor som i vanlig ordning oftast tvingats stå i skuggan av männen – men i originalitet, självständighet och begåvning stod de inte någon man efter. Till sin läggning och i hur de hanterade sina liv var de djupt olika. Ända från barndomen fanns dock en stark känsla av samhörighet med varandra. Familjen var ett slags matriarkat, där sedan faderns tidiga död den handlingskraftiga modern Frida var den sammanhållande länken.

Det som gör den här boken så läsvärd är att Peter Mosskin har tecknat ett porträtt av tre kvinnor, tre systrar, utan att psykologisera eller dramatisera. Deras liv rymde tillräckligt med dramatik. Det är som om han i denna roman velat träda dem till mötes. Resultatet är att vi har fått en berättelse om en tid och ett liv som levdes för inte så länge sedan. Genom svårigheterna gick de alla sin egen väg i en tid när kvinnorna var det andra könet.

    
Teckna en prenumeration här

Jan Bergsten

KULTUR

Novell: Stationen är obemannad

Carl Krantz

2018-04-10

Jag är 19 år. Jag vaknar tidigt av att väckarklockan på min Nokia 3310 ringer. Det är dagen efter studenten, och jag har ställt klockan tidigare än vad jag normalt skulle ha gjort för att kunna gå och skriva in mig på Arbetsförmedlingen.

KULTUR

Tre godbitar på årets bokrea

Mattias Arreborn

2018-04-09

Tre böcker, februari 2018: Tre godbitar på årets bokrea:

Franz Werfel: En kvinnas blekblå handstil (Ersatz)

Don DeLillo: Amerikana (Modernista)

Stefan Zweig: Amok (Ersatz)

KULTUR

Bokrecension: Välskrivet om grunden till svensk alliansfrihet

Christer Lundgren

2018-04-06

Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan och var tidigare bland annat folkrättsrådgivare på UD. Politiskt har han förordat R2P (”Responsibility to protect”); västmakternas folkrättsliga instrument för att undergräva FN-stadgans princip om våldsförbud och staters lika rättigheter. Det är därför med viss misstro jag öppnar hans senaste bok.

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Mattias Arreborn

2018-04-05

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.