logo

KULTUR

Bokrecension: Utan logik i Kassel

2018-03-13

Enrique Vila-Matas: Utan logik i Kassel
(Tranan, 2017)
Översättning: Yvonne Blank

Avantgarde betyder förtrupp. Det är en militär term, som har lånats in i politiken och i kulturen. Men i vilken strid och för vem är den avantgardistiska konsten en förtrupp? 

Den spanske (katalanske) författaren Enrique Vila-Matas har skrivit en lätt surrealistisk skildring av sin (eller sitt alter egos) medverkan vid den avantgardistiska konstutställningen Documenta 13. Documenta hålls vart femte år i den tyska staden Kassel, där ”de mest briljanta hjärnorna i min generation” år 1972 ”förkunnade att där fanns ett koncentrat av historiens djärvaste avantgardism, en subversiv bris som skulle förändra allt”. Staden Kassel ”öppnade sina dörrar för avantgardismens idéer och tog därmed, underförstått, bestämt avstånd från allt som hade med logik att göra”. Därav bokens originaltitel Kassel no invita a la lógica.

Skildringen av huvudpersonens upplevelser i samband med utställningen blir samtidigt en katalog över installationer och litteratur med anknytning till avantgardismen. Romanen balanserar mellan absurditet, fantasi och verklighet, där verkligheten blir staffage, vilket kommenteras på följande sätt:

”Därför har några av oss alltid velat vara avantgardister, för att därigenom kan vi upprätthålla tron på att det måste finnas något aldrig tidigare skådat i världen, eller kanske bortanför den, bortanför den stackars världen … Vi avskyr realister och naturalister, eller naturalister och realister, som menar att författarens uppgift är att skildra, kopiera, imitera verkligheten.”

Ledmotivet i Documenta 13 var Collapse and Recovery, Sammanbrott och återhämtning, och romanen präglas av undergångsstämning med ”smaklöshet och stank” (däribland ”den smaklöshet Katalonien hade förfallit till under de senaste decennierna”) – dock utan att denna förklaras. 

Fast visst bränner det till ibland:
”I mitt hemland, som framför allt är känt för sitt makabra inbördeskrig, är skuldfrågan praktiskt taget obefintlig, sånt trams överlåter man på de naiva tyskarna. Ingen slösar tid på att känna skuld över att man varit nazist eller Francoanhängare eller katalansk medlöpare till diktatorn i Madrid, som i sin tur stödde mördarna i Tredje riket. I mitt hemland har vi alltid vänt oss bort från Europas undergångsdrama… Kanske för att vi själva har befunnit oss i ett nästan konstant undergångstillstånd…”

Om sammanbrottet är diffust, förblir det också oklart varifrån återhämtningen ska komma, fast utställarna ”alla är förenade i den dolda kampen mot andligt armod”. I stället antyds att ”det enda rätta alltid är att fly fältet”; ”Man kan inte försvara massornas frihet, bara sin egen”.

Eva Brauns sista parfymflaska, som figurerar i en installation, kan kanske symbolisera den väldoft som konsten skänker åt den kollapsande europeiska borgerligheten.

Trots att Enrique Vila-Matas anses som en av den spanskspråkiga litteraturens främsta författare, har jag svårt att se denna roman som ett bidrag till återhämtningen.

 

Teckna en prenumeration på FiB/K här

Christer Lundgren

KULTUR

Novell: Stationen är obemannad

Carl Krantz

2018-04-10

Jag är 19 år. Jag vaknar tidigt av att väckarklockan på min Nokia 3310 ringer. Det är dagen efter studenten, och jag har ställt klockan tidigare än vad jag normalt skulle ha gjort för att kunna gå och skriva in mig på Arbetsförmedlingen.

KULTUR

Tre godbitar på årets bokrea

Mattias Arreborn

2018-04-09

Tre böcker, februari 2018: Tre godbitar på årets bokrea:

Franz Werfel: En kvinnas blekblå handstil (Ersatz)

Don DeLillo: Amerikana (Modernista)

Stefan Zweig: Amok (Ersatz)

KULTUR

Bokrecension: Välskrivet om grunden till svensk alliansfrihet

Christer Lundgren

2018-04-06

Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan och var tidigare bland annat folkrättsrådgivare på UD. Politiskt har han förordat R2P (”Responsibility to protect”); västmakternas folkrättsliga instrument för att undergräva FN-stadgans princip om våldsförbud och staters lika rättigheter. Det är därför med viss misstro jag öppnar hans senaste bok.

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Mattias Arreborn

2018-04-05

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.