logo

KULTUR

Bokrecension: Välskrivet om grunden till svensk alliansfrihet

2018-04-06

Kvinnor och kungar – Om krig och fred
Ove Bring
Atlantis

Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan och var tidigare bland annat folkrättsrådgivare på UD. Politiskt har han förordat R2P (”Responsibility to protect”); västmakternas folkrättsliga instrument för att undergräva FN-stadgans princip om våldsförbud och staters lika rättigheter. Det är därför med viss misstro jag öppnar hans senaste bok. Min skepsis avtar inte då han på förordets första sida talar om den dåvarande svenske tronföljaren Karl Johan Bernadottes ”militära infall” i Norge sensommaren 1814 som ”Sveriges (förhoppningsvis) sista krig” – och därmed blundar för det svenska deltagandet i de nutida krigen i Afghanistan, Libyen och Irak.

Denna bok visar sig emellertid vara en både angelägen och välskriven skildring av bakgrunden till Karl XIV Johans trontillträde och av svensk utrikespolitik under perioden fram till och med första världskriget – den epok som lade grunden till den svenska alliansfriheten, då kungarna ännu hade det avgörande inflytandet över landets politik. Det är också en belysning av kvinnor i kungarnas närhet och kvinnliga författare och opinionsbildare, som påverkat synen på krig och fred. Man kan kalla det ett feministiskt perspektiv, men de kvinnor som skildras företräder inte någon enhetlig politisk hållning.

Här möter vi människorättsaktivister som Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft, det litterära salongslejonet Madame de Staël, rättskämpar och fredsförespråkare som Fredrika Bremer, Bertha von Suttner, Ellen Key, Elin Wägner, Marika Stiernstedt och Selma Lagerlöf, vilka ingick i en bredare fredsbevarande opinion, men också krigsaktivister som drottning Victoria. I efterordet vidgas perspektivet fram till kampen mot kärnvapen, med Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och namn som Alva Myrdal och Inga Thorsson.

Karl Johans ”system av sträng och oberoende neutralitet” 1834 var en självvald och pragmatisk hållning av en självsäker regent, beredd att agera som medlare i storpolitiken. Det var ”en medveten politik för politisk avspänning till skydd för landets säkerhet, ekonomi, handel och sjöfart”, som kom att lägga grunden till en långsiktig svensk neutralitetslinje av modernt slag – den svenska neutralitetspolitik som gällde fram till EU-inträdet. Denna hållning var inte och blev inte heller senare underställd stormakters garantier. Däremot utsattes den för stora prövningar, särskilt under Krimkriget och det dansk-tyska kriget om Schleswig-Holstein samt inför första världskriget.

Ove Bring är en god berättare med liberal grundhållning. Hans bok med undertiteln ”fredsaktivism och kungamakt på Bernadotternas tid” är grundläggande för att belysa rötterna till den svenska neutralitetspolitiken. Den bör utan tvekan inspirera till motstånd mot den kursomläggning som dagens krigsaktivister driver.
 

Teckna en prenumeration på FiB/K här

 
 

Christer Lundgren

KULTUR

Novell: Stationen är obemannad

Carl Krantz

2018-04-10

Jag är 19 år. Jag vaknar tidigt av att väckarklockan på min Nokia 3310 ringer. Det är dagen efter studenten, och jag har ställt klockan tidigare än vad jag normalt skulle ha gjort för att kunna gå och skriva in mig på Arbetsförmedlingen.

KULTUR

Tre godbitar på årets bokrea

Mattias Arreborn

2018-04-09

Tre böcker, februari 2018: Tre godbitar på årets bokrea:

Franz Werfel: En kvinnas blekblå handstil (Ersatz)

Don DeLillo: Amerikana (Modernista)

Stefan Zweig: Amok (Ersatz)

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Mattias Arreborn

2018-04-05

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.

KULTUR

Bokrecension: De kidnappade Kinasvenskarna

Ingemar Folke

2018-04-03

Kina är nu världens näst största ekonomi. Förut har Kina utrikespolitiskt legat ganska lågt. Men under landets nya ledare har Kina blivit alltmer på hugget. Detta kommer till uttryck både gentemot grannarna i Ostasien och i internationella organisationer som FN. Samtidigt har läget hårdnat för de krafter i Kina som vill värna yttrandefrihet och rättssäkerhet.