logo

DEBATT

Brasilien: En legal kupp...

När denna bild togs var Dilma Rousseff fortfarande Brasiliens president och Venezuelas Hugo Chaves fortfarande i livet. 
FOTO Wikimedia Commons

2017-08-30

För ett år sedan bytte Brasilien president. Dilma Rousseff ersattes med sin vice, Michel Temer. Övergången har kallats en legal kupp. Landet har befunnit sig i kaos i nästan tre år, efter drygt tolv år av lovande framsteg. Hur kunde detta hända?
 
Brasilien har drygt 30 politiska partier i nationalkongressen, av vilka tre har varit större och mer inflytelserika sedan militärdiktaturen upphörde 1985. De mindre har röster till salu.
 
PT, Arbetarnas parti, har vunnit fyra presidentval i följd, men erkänns inte som ett ”riktigt” vänsterparti av en del av dem som står till vänster om partiet, men fruktas och hatas som ett hemskt ”kommunisthot” av dem till höger. Partiet står för en mer demokratisk fördelning av samhällets resurser och ansvarskrav. 2010 hyllades president Luíz da Silva ”Lula” internationellt som världens mest populära statschef och de sociala framstegen under PT:s regering vann beröm. Nu låter detta som en dröm som man har tvingats att vakna ur.
 
PMDB, den brasilianske demokratiska rörelsens parti, är ett ideologilöst, pragmatiskt parti, med fokus på att förhandla fram strategiska maktpositioner. Den nuvarande presidenten Michel Temer gick som PMDB-medlem till presidentval 2014 på samma valsedel som PT:s Dilma Roussef, men efter stormiga protester mot henne och PT våren 2015 stödde han det nyliberala angreppet mot sin företrädare.
 
Det nyliberala PSDB, som till namnet är det socialdemokratiska partiet, har en tydlig nyliberal ideologi. Under partiets period vid makten 1995–2002 privatiserades en av ädelstenarna bland Brasiliens statliga företag, det världsledande gruvföretaget CVRD, under mycket omdebatterade och kritiserade omständigheter. 
 
2007 bekräftades ekonomiskt och geopolitiskt betydelsefulla oljereserver – ”pre-sal” – utanför Brasiliens kust. 
 
2009 publicerade högertidningen Folha de São Paulo – en trogen stödjare av statskupper – ett utländskt diplomatiskt telegram där det nämndes att PSDB:s kandidat till presidentvalet 2010, José Serra, hade diskuterat licenssystemet för oljeutvinning med en representant för en besviken utländsk oljejätte. Han skulle ha gjort klart att PSDB tänkte återställa det gamla systemets villkor efter en valvinst.
 
2012 publicerade TV-Globo – en annan traditionell anhängare av konservativa kupper och konspirationer – avslöjandet att USA:s signalspaningsmyndighet NSA hade avlyssnat flera statschefer, Dilma Rousseff bland dem. Man vet att NSA också har avlyssnat Brasiliens jättelika statliga oljebolag Petrobras.
 
2013 blåste medieoligopolerna som vanligt upp demonstrationer i São Paulo mot en prishöjning i lokaltrafiken. Den har setts som startpunkt för en välorkestrerad kampanj mot Dilma Rousseff, PT och därmed även mot den tidigare presidenten Lula da Silva. 
 
2014 inleddes en serie utredningar av misstänkt korruption. De växte i omfattning och har skakat om den politiska världen och affärsvärlden i Brasilien. Lula dömdes nyligen till 9,5 års fängelse i en rättegång som har fått hård kritik av framsående sakkunniga, akademiker och  juristorganisationer, som säger att han dömdes utan att någon teknisk bevisning fanns. 
 
Konspirationerna mot PT anses ha tjänat utländska intressen av ekonomisk, strategisk och geopolitisk natur, och även nationella och internationella nyliberala intressen, vilket tyder på att PT motarbetade dessa intressen. Förberedelserna för att avsätta Dilma Rousseff liknar uppenbart förberedelserna för militärkuppen 1964. Skillnaden är att militärerna inte har haft någon viktig roll i 2016. De har ersätts av rättsväsendet och ”lawfare” (närmaste översättning juridisk krigföring).
 
Nu har Dilma avgått och Lula väntar på att rättsväsendet ska hantera fler anklagelser mot honon, men den ”lawfare” som har används mot PT har haft biverkningar på både PMDB och PSDB: en tsunami av väldokumenterade avslöjanden av sådana proportioner att en opinionsmätning nyligen visade att Lula och en våldsamt högextremistisk militär som få nyligen tog på allvar var de två kandidater som hade störst möjlighet att gå vidare till andra omgången i presidentvalet 2018. 
 
Rättsväsendet har ännu inte dömt en enda av de anklagade medlemmarna av PSDB – som sägs stå mycket nära viktiga medlemmar av rättsväsendet.  Från mina 55 år i Brasilien minns jag inte att någon på allvar uttryckte oro för att rättsväsendet inte var sunt.
 
President Michel Temer själv har varit föremål för flera spektakulära avslöjanden, men även han har goda relationer med rättsväsendet och är själv jurist. Han har snabbt infört en rad våldsamt nyliberala reformer mot arbetares rättigheter, vård, utbildningsväsende, forskning och Petrobras. Licenssystemet för oljeutvinning har redan ändrats till kapitalintressenas fördel och man fruktar att Petrobras kan bli privatiserat om läget inte ändras snart. 
 
De stora frågorna nu är om huruvida Lula da Silva tillåtas delta i valet 2018 och om kongressen, där väldigt många står anklagade för allvarliga missdåd, efter de enorma mängder pengar Temer har serverat ledamöterna under de senaste veckorna, ska tillåta att åklagarmyndigheten åtalar honom och hans allierade?
 
Allt kommer förmodligen att avgöras i rättsväsendet och av balansen mellan medier och folkrörelser. Medieoligopolerna  har redan sagt sitt om Temer, som inte är någon Lula vars förmåga att återhämta sig och kämpa vidare vi brasilianer betecknar med det kärleksfulla uttrycket ”ormen är inte död ännu!”

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Arthur Grandi Neto

DEBATT

De nordiska länderna, kärnvapenhotet och de pågående krigen

Jan Myrdal

2018-05-29

När jag talade i Degerfors inledde jag på förekommen anledning med att säga: ”Också på den kant som kan kallas vår finns sådana som liksom Henry Ford menar att ’History is bunk’. Alltså att det förflutna vore skräp och skit och utan intresse. Dels vill de inte inse att den lilla härskande klassen inte bara styrs av sina profitintressen utan därtill är ständigt splittrad - inte utgör en enda svart liten massa, dels innebär detta att vi på vår kant ständigt måste analysera dessa motsättningar och utnyttja dem i det arbetande folkets intresse. Så till exempel när det gäller akuta krigsfaror.” Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

En accelererande ojämlikhet

Hans Isaksson

2018-05-02

Huliganer mordbränner, skjuter varandra och kastar handgranater i tre större städer. Och angriper offentliga myndighets- och servicepersonal. Kriget är här. Det säger Kristersson och Åkesson i Riksdagen.

DEBATT

Hög tid att se kriget i Syrien för vad det egentligen är

2018-04-26

Kriget i Syrien har pågått i snart sju år efter den späda början i form av det så kallade upproret 2011. Sedan dess har hundratusentals dödats, miljoner drivits på flykt och ett av FN:s medlemsländer slitits sönder. Tiotusentals ton vapen har vräkts in i landet – och fortfarande är det många som inte ser vad detta krig är, utan klamrar sig fast vid föreställningen att det är ett krig (eventuellt en ”revolution”) ”mot diktatorn Assad”. Har de någon gång försökt tänka igenom varifrån dessa tiotusentals ton vapen kommer? Kan de inte känna igen ett imperialistiskt krig genom ställföreträdare när de ser det?

DEBATT

En hedersam begravning

Peo Österholm

2018-03-08

Den 27 november 2006 sköts den amerikanske stridspiloten Troy Gilbert ner några mil norr om Baghdad. Han hade från sitt flygplan skjutit ihjäl fiendesoldater och därmed räddat livet på några landsmän som befann sig i strid. Planet slog i marken. Hans kropp, illa tilltygad, togs om hand av fiendesoldater, rullades in i en matta och sedan var kroppen försvunnen.