logo

DEBATT

Brasilien: En legal kupp...

När denna bild togs var Dilma Rousseff fortfarande Brasiliens president och Venezuelas Hugo Chaves fortfarande i livet. 
FOTO Wikimedia Commons

2017-08-30

För ett år sedan bytte Brasilien president. Dilma Rousseff ersattes med sin vice, Michel Temer. Övergången har kallats en legal kupp. Landet har befunnit sig i kaos i nästan tre år, efter drygt tolv år av lovande framsteg. Hur kunde detta hända?
 
Brasilien har drygt 30 politiska partier i nationalkongressen, av vilka tre har varit större och mer inflytelserika sedan militärdiktaturen upphörde 1985. De mindre har röster till salu.
 
PT, Arbetarnas parti, har vunnit fyra presidentval i följd, men erkänns inte som ett ”riktigt” vänsterparti av en del av dem som står till vänster om partiet, men fruktas och hatas som ett hemskt ”kommunisthot” av dem till höger. Partiet står för en mer demokratisk fördelning av samhällets resurser och ansvarskrav. 2010 hyllades president Luíz da Silva ”Lula” internationellt som världens mest populära statschef och de sociala framstegen under PT:s regering vann beröm. Nu låter detta som en dröm som man har tvingats att vakna ur.
 
PMDB, den brasilianske demokratiska rörelsens parti, är ett ideologilöst, pragmatiskt parti, med fokus på att förhandla fram strategiska maktpositioner. Den nuvarande presidenten Michel Temer gick som PMDB-medlem till presidentval 2014 på samma valsedel som PT:s Dilma Roussef, men efter stormiga protester mot henne och PT våren 2015 stödde han det nyliberala angreppet mot sin företrädare.
 
Det nyliberala PSDB, som till namnet är det socialdemokratiska partiet, har en tydlig nyliberal ideologi. Under partiets period vid makten 1995–2002 privatiserades en av ädelstenarna bland Brasiliens statliga företag, det världsledande gruvföretaget CVRD, under mycket omdebatterade och kritiserade omständigheter. 
 
2007 bekräftades ekonomiskt och geopolitiskt betydelsefulla oljereserver – ”pre-sal” – utanför Brasiliens kust. 
 
2009 publicerade högertidningen Folha de São Paulo – en trogen stödjare av statskupper – ett utländskt diplomatiskt telegram där det nämndes att PSDB:s kandidat till presidentvalet 2010, José Serra, hade diskuterat licenssystemet för oljeutvinning med en representant för en besviken utländsk oljejätte. Han skulle ha gjort klart att PSDB tänkte återställa det gamla systemets villkor efter en valvinst.
 
2012 publicerade TV-Globo – en annan traditionell anhängare av konservativa kupper och konspirationer – avslöjandet att USA:s signalspaningsmyndighet NSA hade avlyssnat flera statschefer, Dilma Rousseff bland dem. Man vet att NSA också har avlyssnat Brasiliens jättelika statliga oljebolag Petrobras.
 
2013 blåste medieoligopolerna som vanligt upp demonstrationer i São Paulo mot en prishöjning i lokaltrafiken. Den har setts som startpunkt för en välorkestrerad kampanj mot Dilma Rousseff, PT och därmed även mot den tidigare presidenten Lula da Silva. 
 
2014 inleddes en serie utredningar av misstänkt korruption. De växte i omfattning och har skakat om den politiska världen och affärsvärlden i Brasilien. Lula dömdes nyligen till 9,5 års fängelse i en rättegång som har fått hård kritik av framsående sakkunniga, akademiker och  juristorganisationer, som säger att han dömdes utan att någon teknisk bevisning fanns. 
 
Konspirationerna mot PT anses ha tjänat utländska intressen av ekonomisk, strategisk och geopolitisk natur, och även nationella och internationella nyliberala intressen, vilket tyder på att PT motarbetade dessa intressen. Förberedelserna för att avsätta Dilma Rousseff liknar uppenbart förberedelserna för militärkuppen 1964. Skillnaden är att militärerna inte har haft någon viktig roll i 2016. De har ersätts av rättsväsendet och ”lawfare” (närmaste översättning juridisk krigföring).
 
Nu har Dilma avgått och Lula väntar på att rättsväsendet ska hantera fler anklagelser mot honon, men den ”lawfare” som har används mot PT har haft biverkningar på både PMDB och PSDB: en tsunami av väldokumenterade avslöjanden av sådana proportioner att en opinionsmätning nyligen visade att Lula och en våldsamt högextremistisk militär som få nyligen tog på allvar var de två kandidater som hade störst möjlighet att gå vidare till andra omgången i presidentvalet 2018. 
 
Rättsväsendet har ännu inte dömt en enda av de anklagade medlemmarna av PSDB – som sägs stå mycket nära viktiga medlemmar av rättsväsendet.  Från mina 55 år i Brasilien minns jag inte att någon på allvar uttryckte oro för att rättsväsendet inte var sunt.
 
President Michel Temer själv har varit föremål för flera spektakulära avslöjanden, men även han har goda relationer med rättsväsendet och är själv jurist. Han har snabbt infört en rad våldsamt nyliberala reformer mot arbetares rättigheter, vård, utbildningsväsende, forskning och Petrobras. Licenssystemet för oljeutvinning har redan ändrats till kapitalintressenas fördel och man fruktar att Petrobras kan bli privatiserat om läget inte ändras snart. 
 
De stora frågorna nu är om huruvida Lula da Silva tillåtas delta i valet 2018 och om kongressen, där väldigt många står anklagade för allvarliga missdåd, efter de enorma mängder pengar Temer har serverat ledamöterna under de senaste veckorna, ska tillåta att åklagarmyndigheten åtalar honom och hans allierade?
 
Allt kommer förmodligen att avgöras i rättsväsendet och av balansen mellan medier och folkrörelser. Medieoligopolerna  har redan sagt sitt om Temer, som inte är någon Lula vars förmåga att återhämta sig och kämpa vidare vi brasilianer betecknar med det kärleksfulla uttrycket ”ormen är inte död ännu!”

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Arthur Grandi Neto

DEBATT

Angående recensionen av boken "Terroristen i Toulouse"

Ann Zetherlund

2017-11-21

Christer Lundgren skriver i sin recension av boken "Terroristen i Toulouse" av Alice Petrén i nr 10/17 bland annat att fransmännen dvs pieds noirs, fransmän/spanjorer födda i Algeriet tvingades lämna sina hem vid Algeriets självständighet 1962. De tvingades inte alls lämna Algeriet, men de kunde inte längre leva lyxliv på algeriernas bekostnad. Det skriver Ann Zetherlund.

DEBATT

Nästa delning av Mellanöstern

Erling Folkvord

2017-11-15

Den norske författaren Erling Folkvord befinner sig i den syriska staden Raqqa när han sänder detta material till Folket i Bild/Kulturfront. Då, den 20 september, firades Raqqas befrielse från IS, terrororganisationen som använde staden som sin huvudstad. Folkvord påpekar att han skrev sin översiktliga text innan Raqqa befriades och innan Turkiet invaderade den nordvästliga syriska provinsen Idlib.
Folkvord har rest i och rapporterat från Syrien och andra delar av Mellanöstern i 20 år.

DEBATT

Därför talar vi om imperialism

Anders Romelsjö

2017-11-10

FiB/K är för svensk alliansfrihet, mot ett närmande till krigsalliansen Nato och mot svenskt deltagande i angreppskrig runt om i världen. Vi bekämpar imperialismen, i första hand USA-imperialismen. Begreppet imperialism använder vi för att beskriva strävan efter världsherravälde men också för att analysera de ekonomiska drivkrafterna bakom staters utrikespolitik, förklarar Anders Romelsjö i denna artikel.

DEBATT

Anders Persson svarar

Anders Persson

2017-11-02

Sovjetunionen syftade verkligen till att militärt erövra Finland vintern 1939-40 - men inte  behålla landet. Erövrat hade man gjort förr, 1700-21, 1741-43 och 1808-09, men vid varje tillfälle bara velat behålla de bitar som man behövde för St Petersburgs/Leningrads säkerhet. Så svarar Anders Persson på Peter Jahnkes debattinlägg.