logo

DEBATT

Brasilien: En legal kupp...

När denna bild togs var Dilma Rousseff fortfarande Brasiliens president och Venezuelas Hugo Chaves fortfarande i livet. 
FOTO Wikimedia Commons

2017-08-30

För ett år sedan bytte Brasilien president. Dilma Rousseff ersattes med sin vice, Michel Temer. Övergången har kallats en legal kupp. Landet har befunnit sig i kaos i nästan tre år, efter drygt tolv år av lovande framsteg. Hur kunde detta hända?
 
Brasilien har drygt 30 politiska partier i nationalkongressen, av vilka tre har varit större och mer inflytelserika sedan militärdiktaturen upphörde 1985. De mindre har röster till salu.
 
PT, Arbetarnas parti, har vunnit fyra presidentval i följd, men erkänns inte som ett ”riktigt” vänsterparti av en del av dem som står till vänster om partiet, men fruktas och hatas som ett hemskt ”kommunisthot” av dem till höger. Partiet står för en mer demokratisk fördelning av samhällets resurser och ansvarskrav. 2010 hyllades president Luíz da Silva ”Lula” internationellt som världens mest populära statschef och de sociala framstegen under PT:s regering vann beröm. Nu låter detta som en dröm som man har tvingats att vakna ur.
 
PMDB, den brasilianske demokratiska rörelsens parti, är ett ideologilöst, pragmatiskt parti, med fokus på att förhandla fram strategiska maktpositioner. Den nuvarande presidenten Michel Temer gick som PMDB-medlem till presidentval 2014 på samma valsedel som PT:s Dilma Roussef, men efter stormiga protester mot henne och PT våren 2015 stödde han det nyliberala angreppet mot sin företrädare.
 
Det nyliberala PSDB, som till namnet är det socialdemokratiska partiet, har en tydlig nyliberal ideologi. Under partiets period vid makten 1995–2002 privatiserades en av ädelstenarna bland Brasiliens statliga företag, det världsledande gruvföretaget CVRD, under mycket omdebatterade och kritiserade omständigheter. 
 
2007 bekräftades ekonomiskt och geopolitiskt betydelsefulla oljereserver – ”pre-sal” – utanför Brasiliens kust. 
 
2009 publicerade högertidningen Folha de São Paulo – en trogen stödjare av statskupper – ett utländskt diplomatiskt telegram där det nämndes att PSDB:s kandidat till presidentvalet 2010, José Serra, hade diskuterat licenssystemet för oljeutvinning med en representant för en besviken utländsk oljejätte. Han skulle ha gjort klart att PSDB tänkte återställa det gamla systemets villkor efter en valvinst.
 
2012 publicerade TV-Globo – en annan traditionell anhängare av konservativa kupper och konspirationer – avslöjandet att USA:s signalspaningsmyndighet NSA hade avlyssnat flera statschefer, Dilma Rousseff bland dem. Man vet att NSA också har avlyssnat Brasiliens jättelika statliga oljebolag Petrobras.
 
2013 blåste medieoligopolerna som vanligt upp demonstrationer i São Paulo mot en prishöjning i lokaltrafiken. Den har setts som startpunkt för en välorkestrerad kampanj mot Dilma Rousseff, PT och därmed även mot den tidigare presidenten Lula da Silva. 
 
2014 inleddes en serie utredningar av misstänkt korruption. De växte i omfattning och har skakat om den politiska världen och affärsvärlden i Brasilien. Lula dömdes nyligen till 9,5 års fängelse i en rättegång som har fått hård kritik av framsående sakkunniga, akademiker och  juristorganisationer, som säger att han dömdes utan att någon teknisk bevisning fanns. 
 
Konspirationerna mot PT anses ha tjänat utländska intressen av ekonomisk, strategisk och geopolitisk natur, och även nationella och internationella nyliberala intressen, vilket tyder på att PT motarbetade dessa intressen. Förberedelserna för att avsätta Dilma Rousseff liknar uppenbart förberedelserna för militärkuppen 1964. Skillnaden är att militärerna inte har haft någon viktig roll i 2016. De har ersätts av rättsväsendet och ”lawfare” (närmaste översättning juridisk krigföring).
 
Nu har Dilma avgått och Lula väntar på att rättsväsendet ska hantera fler anklagelser mot honon, men den ”lawfare” som har används mot PT har haft biverkningar på både PMDB och PSDB: en tsunami av väldokumenterade avslöjanden av sådana proportioner att en opinionsmätning nyligen visade att Lula och en våldsamt högextremistisk militär som få nyligen tog på allvar var de två kandidater som hade störst möjlighet att gå vidare till andra omgången i presidentvalet 2018. 
 
Rättsväsendet har ännu inte dömt en enda av de anklagade medlemmarna av PSDB – som sägs stå mycket nära viktiga medlemmar av rättsväsendet.  Från mina 55 år i Brasilien minns jag inte att någon på allvar uttryckte oro för att rättsväsendet inte var sunt.
 
President Michel Temer själv har varit föremål för flera spektakulära avslöjanden, men även han har goda relationer med rättsväsendet och är själv jurist. Han har snabbt infört en rad våldsamt nyliberala reformer mot arbetares rättigheter, vård, utbildningsväsende, forskning och Petrobras. Licenssystemet för oljeutvinning har redan ändrats till kapitalintressenas fördel och man fruktar att Petrobras kan bli privatiserat om läget inte ändras snart. 
 
De stora frågorna nu är om huruvida Lula da Silva tillåtas delta i valet 2018 och om kongressen, där väldigt många står anklagade för allvarliga missdåd, efter de enorma mängder pengar Temer har serverat ledamöterna under de senaste veckorna, ska tillåta att åklagarmyndigheten åtalar honom och hans allierade?
 
Allt kommer förmodligen att avgöras i rättsväsendet och av balansen mellan medier och folkrörelser. Medieoligopolerna  har redan sagt sitt om Temer, som inte är någon Lula vars förmåga att återhämta sig och kämpa vidare vi brasilianer betecknar med det kärleksfulla uttrycket ”ormen är inte död ännu!”

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Arthur Grandi Neto

DEBATT

Invasionen av Irak i ett längre perspektiv

Christer Lundgren

2018-02-21

Tvåflodslandet Irak, med det forna Mesopotamien som kärna, är centralt i den oljerika Gulfregionen. Den USA-ledda invasion som inleddes för 15 år sedan, den 23 februari 2003, var kulmen på en långsiktig amerikansk-israelisk plan för att säkra kontroll över regionen – och splittra upp den. Då invasionen och ockupationen inleddes var Irak redan kraftigt försvagat av två krig och ett drygt decennium av förödande sanktioner.

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Pierre Gilly

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger? Det skriver Pierre Gilly.

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

Carl-Gunnar Sand

2018-01-29

Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning. Det skriver juristen Carl-Gunnar Sand.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.