logo

KULTUR

Dalarna mobiliserar för litteraturen

Litteraturen behöver sin plattform som konstform. Det anser Föreningen Litteraturens hus i Dalarna, som bildades 17 mars i år. Föreningen höll sitt första utåtriktade möte den 12 november i Falun.

Lena Kallenberg Foto: Eva Wernlid

Dalarna är ett landskap med teater och trubadurer, hemslöjd och konstnärer, muséer, utställningar och musikevenemang och en rad andra aktiviteter. Där finns också ett trettiotal professionella författare och översättare samt litterära sällskap, bibliotek, folkbildning, bokhandel, bokcaféer, antikvariat och en högskola med litteraturprogram.

Men i landstingets kulturplan 2014 fanns inga skrivningar alls om litteraturen, till skillnad från teater, dans och musik som uppmärksammades.

– Vi tycker att litteraturen måste lyftas fram, både folkbildande bland allmänheten och akademiskt, med både bredd och höjd, säger författaren Lena Kallenberg, som är bosatt i Söderbärke där hon och hennes sambo Torbjörn Lundgren, som är författare och regionombud för författarförbundet, tillsammans driver Barken galleri och bokstuga, en bokhandel och ett antikvariat.

– Med detta projekt vill vi lyfta fram litteraturens roll, förtydligar Lena.

Därför har hon tagit initiativ till föreningen Litteraturens hus i Dalarna och är nu dess ordförande. Litteraturfrågor behöver verkligen ett eget forum för samtal och fördjupning, anser hon.

När jag ringer henne är hon och Torbjörn på väg hem från ett seminarium på Runö folkhögskola på temat ”Boken på arbetsplatsen”. Där möts LO-bokombud, författare och andra för att diskutera arbetsplatsbibliotek och andra sätt att nå ut med litteratur.

Det är en ambition liknande den som hon vill verka för i Dalarna.

– Att litteraturen har kommit på undantag har flera orsaker: förlagens styrning mot massmarknadsböcker som deckare och en törst efter vinst på varje bok jämfört med tidigare. Att nya media konkurrerar med boken spelar naturligtvis också en roll. Folkbildningen bär ett stort ansvar; tidigare fanns ”En bok för alla” med statligt stöd, det fanns bokombud och arbetarrörelsen hade egna förlag.

Detta är inget särskilt dalafenomen, förtydligar hon.

– Det ser likadant ut på många andra ställen i landet. Litteraturen har gått kräftgång. Biblioteken i all ära men deras uppdrag upptas numera mer av information och medier av olika slag.

Ansvaret för kulturen ligger sedan några år på landstingen. I kulturplanen för Dalarna fördelades anslag till olika nischer, som biblioteken, konsten, hemslöjden och så vidare.

– Vi reagerade över att litteraturen som sådan saknades bland dessa nischer. Där var ett vakuum, säger Torbjörn Lundgren.

Lena och Torbjörn uppvaktade kommunen och landstinget och tog upp frågan om litteraturens roll. Vid uppvaktningen väckte de idén om ett Litteraturens hus i Dalarna. Först var det närmast en utopi, men förslaget fick stöd av länsbibliotekarien Maria Törnfeldt, som tog tag i tanken och presenterade den för Brunnsvik, tidigare arbetarrörelsens folkhögskola, som nu har köpts av kommunen.

Folkhögskolan Brunnsvik var tidigare en bas för folkbildningen. Den står fortfarande som symbol för en tradition som Litteraturens hus i Dalarna anknyter till. Det visade sig möjligt att få lokaler där, och i landstingets kultur- och bildningsplan står det nu att förutsättningarna för det ska undersökas, men något fysiskt hus behövs inte, anser Lena.

– Litteraturens hus i Dalarna strävar i dag inte efter ett fysiskt hus, utan anpassar verksamheten efter situationen i länet. Vi har långa avstånd, man kan inte räkna med att folk ska komma till en viss plats. I stället planerar vi att filma mötena och i samarbete med biblioteken göra innehållet tillgängligt för alla som vill ta del av det.

Författarnas arbetsvillkor var en annan fråga som togs upp vid uppvaktningen.

– Vi vill att författare ska bjudas in till föreläsningar och få arvode när de ställer upp. Det krävs regler för det, säger Torbjörn.

– Det finns sedan länge rekommendationer från Författarförbundet angående arvoden. ”Ordet är fritt men inte gratis” är en kampanj som förbundet har drivit. Författare som anlitas för föreläsningar och liknande ska givetvis ha betalt för sitt arbete.

– På Island och även i Norge skapar man aktivt förutsättningar för författare att skriva på det egna språket och utveckla litteraturen som sådan. Vi vill lyfta fram värdet av litteraturen. Det handlar om mångfald och samtal, inte bara marknadsföring.

Medlemmar i Litteraturens hus i Dalarna är både fysiska och juridiska personer, däribland flera litterära sällskap i landskapet, högskolan, länsbiblioteket, ABF, Skådebanan och lokala boklådor som Globe Bokhandel i Ludvika.

I den nybildade föreningen medverkar författare, översättare och litteraturvetare som professor Bo G Jansson från Högskolan Dalarna i Falun. Kassör är bibliotekarien Carina Lindstedt och bland ledamöterna ingår poeten Per Helge.

Ett programråd har tillsatts för att utforma program och finansieringsplan. Uppgiften är att belysa litteraturen som konstform och dess roll i samhället.

Att finansiera projektet blir ett tufft arbete. Landstinget har anslagit 30 000 kr redan innan föreningen bildades, men nu går man vidare till kulturrådet och olika stiftelser och hör sig för om möjligheten att få pengar.

Förebilder finns, men de är inte många. Berlin och Oslo har litteraturhus och sedan ett år finns också Göteborgs litteraturhus bildat av en ideell förening, som enligt stadgarna vill verka för litterär bildning i Göteborg.

– Vi har en annan filosofi. Vi ska vara verksamma i hela Dalarna i en annan form och våra aktiviteter ska även filmas och görs tillgängliga för allmänheten, säger Torbjörn.

Styrelsen har varit på ett givande studiebesök på Litteraturhusen i Oslo och Fredriksstad, och upprättat vänskapliga förbindelser med dessa, berättar Lena.

– Situationen i Norge för litteraturen är väsensskild från svenska förhållanden. I Fredriksstad med dess 60 000 innevånare finns en läsecirkelverksamhet med cirka 300 aktiva personer. I Norge har enskilda stiftelser varit pådrivande och skänkt ett omfattande kapital till litteraturhusen. Det är svårt att tänka sig något liknande i Sverige. I Norge finns sedan länge en statlig inköpsordning som garanterar inköp av norska upphovsmäns verk, vilket gör att författare i mycket högre grad än hos oss leva på sitt författarskap.

Christer Lundgren

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.