logo

DEBATT

Debatt: Barbariets lockelse

Pierre Gilly skriver om Fidel Castros liv och död från en kypares perspektiv.
Fidel är död säger kyparen. Det låter som om han talar om en gemensam gammal bekant. Han stirrar ner i koppen ett ögonblick innan han till slut ställer den på bordet framför mig. Kaffet är ljummet. Så Fidel är är död igen. 
Jag tittar ut genom fönstret. Utsikten är svindlande. Nästan lodräta klippor som möter havet. Santorini är Medelhavets Island. Ett dramatiskt, kargt landskap skapats av ett gigantiskt vulkanutbrott. När kyparn slutar prata om vilket pardis  Kuba är har kaffet kallnat. 
Santorini har sitt eget Pompeji: Akrotiri förstördes för att återuppbyggas ett antal gånger till det staden slutligen övergavs våren 1613 före vår tidräkning. Vissa tror att Akrotiris är grunden till myten om det försvunna Atlantis. Det första idealsamhället som bland annat Platon skrivit om.  
Klart är i alla fall att kyparen ägnar för mycket tid åt utopiska tankar om ett kyparnas paradis och för lite tid åt min bekvämlighet. All civilisation bygger, som Friedrich Nietzsche påpekat, på slaveri. Optimism och föreställningen att man kan skapa ett rättvist samhälle är farligt. Sånt göder missnöje bland underklassen, uppmuntra till uppror och skapar en kultur där kaffet alltid serveras ljummet.  
Ja, Fidel var en barbarhövding. Jag minns en kvinna i Havanna i mitten av nittiotalet som såg sig om över axeln innan hon sa något kritiskt om revolutionens befälhavare.  Hon nämnde honom inte ens vid namn utan visade bara med en handrörelse att hon talade om den skäggige. Vi var ensamma i hennes vardagsrum. Men jag träffade också många uppriktigt verkade stödja Fidel och revolutionen. 
Kommunismen har bevarat femtiotalets byggnader i Havanna nästan lika väl som lavan bevarat Pompeji och Akrotiri. Fidel kastade ut de amerikanska storbolagen som ägde Kuba. Han fick medelklasen att fly till Florida. Han bekämpade Sydafrika (militärt) när civiliserade USA fortfarande stödde apartheidregimen. Kubanska läkare har behandlat miljoner fattiga latinamerikaner som annars knappast skulle fått någon vård. Ja, Fidel kunde konsten att förföra kyparklassen. Hans vän, nobelpristagaren  Gabriel Garcia Marquez, använde ordet “magisk” för att beskriva Fidels talarkonst. Men ingen talarkonst i världen hade övertygat om orden varit helt utan substans. 
De många centralamerikaner känner någon som till exempel fått synen tillbaka tack vare gratis kubansk ögonkirurgi lär inte vara de första som kritiserar Fidel för att han inte tillät fria val på sin ö. Vad har fria val gett fattiga bönder i Guatemala? Om den skäggige hade varit demokrat hade han gått samma öde till mötes som till exempel Salvador Allende, Albert Arbenz Guzmán eller Mohammad Mosaddeq. 
Ja, många har goda skäl att hata Fidel. Hans död väcker jubel i Miami. De har talat om hans död i femtio år. Men längtan efter nationellt oberoende och social rättvisa dör inte lika lätt som en man eller en rörelse. I valet mellan barbari och civilisation kommer det alltid att finnas kypare som  lockas av barbariet. 

Pierre Gilly

DEBATT

EU:s kaos kommer att fortsätta

Jan-Erik Gustafsson

2017-07-26

Statsminister Stefan Löfven säger att ”Vi gratulerar Emmanuel Macron till segern i det franska presidentvalet. Det är en seger för det franska folket och för det europeiska samarbetet”. EU:s tidigare propagandaminister och Sveriges nuvarande utrikesminister Margot Wallström skriver: ”Vi ser fram emot ett gott samarbete och att tillsammans ta steg mot ett bättre och starkare EU”. Men hur kan Löfven och Wallström kalla det en seger för det franska folket när bara 20 miljoner av 46 miljoner röstade på Macron? 11 miljoner röstade på högerdemagogen Marine Le Pen och 15 miljoner avstod från att rösta eller röstade blankt. Det skriver Jan-Erik Gustafsson, ordförande Folkrörelsen Nej till EU.

DEBATT

Fler fördelar än nackdelar med den nya museilagen

Urban Skoglund

2017-07-25

Det finns fler nackdelar än fördelar med förslaget till museilag, anser Peter Sundborg vid Sundsvalls museum. Jag delar inte hans uppfattning, men dock hans farhågor för framtiden. Det skriver Urban Skoglund, fd kassör i Kommunala Museers Samarbetsråd.

DEBATT

Långa murens år

Ignacio Ramonet

2017-07-13

2017 kan komma att gå till historien som Långa murens år. Varför? För att Donald Trump, USA:s nya president, har beslutat att bygga en monumental mur på gränsen till Mexiko för att förhindra det han kallar de olagliga invandrarnas ”invasion” från det ”farliga söder”.