KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS
2017-04-04
Det svenska hatet
Gellert Tamas
Natur & Kultur
Bokomslaget är svart, men innanför är själva boken vit. Det ska säkert symbolisera något, men jag vet inte riktigt vad. Lite så är det också med boken. Gellert Tamas säger sig ha “valt ett antal skärvor och bilder av vår verklighet”. I ordet ”valt” ligger problemet.
Tamas är fixerad vid sverigedemokraten Kent Ekeroths judiska bakgrund. Den utgör stommen i berättelsen. Han medger att många nationella ser med tvekan på Kent Ekeroth, just på grund av hans bakgrund, som alltså ändå utgör bokens grund. Varför? Varför ska analysen av en hatares mekanismer fokusera på något som tydligen splittrar just hatarna? Är därmed inte själva frågeställningen tveksam?
Missförstå inte: ambitionen att förklara hatet hos högerextremisterna är bra och Tamas har lagt ner ett enormt arbete. Men grävande journalistik måste mycket precist kunna leverera anklagelsepunkter. Här grävs det i personers barndom enbart för att skildra ett stämningsläge. Om flera anonyma personer till exempel säger att den tonårige Kent Ekeroth var en dålig festfixare, så måste du som journalist kunna motivera varför sådant skvaller ska publiceras.
Hatpredikanten Ekeroths uppväxt buntas ihop med massmördares. Men att sprida hat är ändå inte detsamma som att utföra mord. Ekeroths egen officiella historia är tillräckligt otrevlig i sig själv. Ska en granskande journalist ägna sig åt att genomföra karaktärsmord eller diskutera sakfrågor? Det blir en sorts psykoanalys utan huvudpersonens medverkan. Och följdriktigt beklagar sig Tamas över Kent Ekeroths ovilja att delta. Detta beklagande är i sig lite konstigt, eftersom normal journalistisk granskning av makthavare inte borde behöva deras medverkan. Men den underliggande psykoanalytiska tonen gör att läsaren börjar undra över vad Ekeroth själv anser om alla påståenden?
Alice Miller skrev böcker där hon diskuterade bland annat huruvida barnuppfostran i Tyskland lade grunden för nazisterna. Hon pekade på faktorer liknande dem som Tamas nämner. Men frågan är om hat generellt kan förklaras genom att fokusera på enskilda personer. Behövs det i så fall en särskild analys av alla medlöpare och dem som tiger? Den verkligt intressanta frågan är ju varför många människor lyssnar på hatarna, inte att det finns ett litet antal foliehattar.
2017-07-21
Artonåriga Kristina lämnar gladeligen sin ångermanländska by, pappas okontrollerade vredesutbrott och mammas hukande och tårar. Hon är utled på att gå hemma som passopp åt karlarna i familjen och ångrar att hon inte valde gymnasiet utan nöjde sig med fackskola.
Så när mammas väninna, som bor i London, ordnar en au pairplats, finns ingen tvekan. Pappa blir rosenrasande, men Kristina står på sig. Hon måste bort.
2017-07-19
Susan Faludi har gjort sig känd som feminist och kritiker av mansrollen i böcker som Backlash och Ställd. Hennes nya bok Mörkrummet handlar på ett sätt om samma sak, men på ett annat och mycket mera personligt plan.
2017-07-17
Den brittiske journalisten och medarbetaren i BBC, Paul Mason, har insett att kapitalismen i världen fungerar allt sämre och måste ersättas av ett annat produktionssätt. Det måste bygga på informationsteknologi och teknisk utveckling där ”allmänbildade och uppkopplade människor” agerar i nätverk. Den traditionella varuproduktionen och arbetet i hierarkiska organisationer får en underordnad roll.
2017-07-14
Mats Parner tecknar det sällsamma porträttet av en pionjär från 1500-talet inom medicin. Andreas Vesalius ingick i de aktiva studenternas skara och led av ständig kunskapstörst. Under mörka nätter samlade han skelett ifrån benhus och kyrkogårdar, och en gång skar han ned och fraktade hem kvarlevorna av en dömd illgärningsman på galgbacken helt nära sin egen bostad, allt förvisso i ädlaste studiesyfte.