logo

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Foto Wikimedia Commons

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.

Det var i Stockholms-Tidningen hon skulle debutera med sina skriverier och det under pseudonymen Svarta Masken. Från början kan man kalla det brödskrivande, men med tiden kunde hon faktiskt försörja sig som heltidsskribent, kvick som hon var i såväl huvud som hand.

Skämtsamma bitar, sångtexter och humoristiska kåserier samlades även i bokform: Svarta Maskens dikter utkom 1919 och skulle följas av bland annat Svärjes historia upptekknad i kårta drag av södergrabben Ville Andeson och Det förhäxade paradiset och andra dårdikter. Genom sina egna scenuppträdanden på gamla ”Hundraelvan”, Regeringsgatan 111, skulle Svarta Masken komma att bli en riktig Stockholmskändis, trots eller kanske tack vare sitt spröda yttre, sin puckelrygg, men hårt sminkad och alltid klädd i svart. Hon läste sina dikter med gravallvarlig min, medan publiken bågnade av skratt. Svarta Masken var sannerligen långt före sin, och de strömlinjeformade stand upparnas, tid!

1984 utkom en nyutgåva med Svarta Maskens dårdikter samt humoresker och slagdängor (Bokförlaget Prisma) i urval under redaktion av Titti Hasselrot, med förord av Lena Persson och illustrationer av Gunna Grähs.

Svarta Masken
VÅRT LAND

(Moderniserat under dyrtiden.)

Vårt land, vårt land, vårt fosterland,
ljud högt, o dyra ord!
Ej finns hos oss de minsta grand,
som ej berörts av jobbarhand,
och slut är nu med smörgåsbord
och nubben i vår nord.

Vårt land är fattigt, skall så bli,
och allt försämrat är.
En främling far oss ej förbi,
han har det bättre här än vi,
han lever utan allt besvär
och får vad han begär.

Vi älska sprit, vi älska snus
och ärter och buljong,
vår kaffekannas dova sus,
vårt smör och socker, gryn och ljus –
allt, allt, vad vi ha ägt en gång,
är blott en syn, en sång.

Vem täljde väl de striders tal,
när i var kö man stod,
när mjölken kom, så blå och skral,
när fläsk ej fanns för hungerns kval,
när snäst man gick från bod till bod,
då krävdes tålamod.

Och fördes vi att bo i glans
bland guldmoln i det blå,
det blev för oss en annan dans,
där kanske mat och pilsner fanns,
men jobbarna se skulle stå
inunder och se på.

Din blomning stannar i sin knopp,
den vissnar bort i tvång;
och minskar gör vår stackars kropp
för varje dag som rinner opp –
snart trycka vi på en kupong
vår fosterländska sång.

Teckna en prenumeration här

Bengt Berg

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.

KULTUR

Satir: Hoppet och klippet

Jan-Erik Back

2018-05-30

Livet kan vara bekymmersamt ibland. Särskilt tillkrånglat är det när det är mycken månad kvar i slutet på lönen. Av någon okänd anledning brukar det speciellt då finnas hundratals saker att betala medans kylskåpet innehåller ett kvarts paket härsket smör och en urklämd tub senap plus något oidentifierat som var menat som jobblunch två månader tidigare.

KULTUR

Två ting äro vita - oskuld och arsenik

Mats Parner

2018-05-28

En tidig sommarmorgon år 1851 avvek en 57-årig man av medellängd spårlöst från sitt hem i kungliga huvudstaden. Stockholmspolisen, som leddes av den nyutnämnde Wilhelm Stråle, engagerade sig per omgående i ärendet: husrannsakan genomdrevs, handlingar beslagtogs, förhör hölls med de närmast berörda och en rad tänkbara flyktvägar kartlades.