logo

KULTUR

Existentialisterna – en historia om frihet, varat och aprikoscocktails

2017-11-07

Existentialisterna – en historia om frihet, varat och aprikoscocktails
Sarah Bakewell
Översättning: Joachim Retzlaff
Albert Bonniers Förlag


Aprikoscocktails! Det låter gott – eller i alla fall annorlunda. Dessa dracks på baren Bec-de-Gaz 1933 vid det möte då Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir träffade Raymond Aron som introducerade dem i den tyska fenomenologin. Resten är, som det brukar heta, historia.

Mycket lärt och målande får vi följa hur fenomenologin utvecklas till existentialism. Här dyker en rad av filosofins kändisar upp: Husserl, Heidegger, Arendt, Jaspers, Weil, tills fenomenologin på vingliga vägar når Frankrike genom nämnda franska tänkare och dåliga översättningar från tyskan.

Debatten mellan Husserl och Heidegger är grundläggande för fenomenologins utveckling. Bakewell anser att redan Heideggers bok “Vara och tid” 1927, trots författarens hyllningar till Husserl, i själva verket var ett brott mot läromästarens linje. Efter några år blev i alla fall schismen uppenbar och Husserl beskriver Heideggers nya filosofi som mer “antropologi” än fenomenologi.

Bakewell skriver inte bara bra filosofihistoria. Hon pekar också på intressanta paralleller: en handlar om Brechts teaters verfremdungseffekt och Heidegger. I båda fall drivs texten upp nära övernaturlig verklighet.

Sarah Bakewell presenterar existentialismen nästan som en livsstil; en “bebodd filosofi”. Det är inte helt fel. Den blev en klädkod bland studenter med svart polotröja som logga. Men, mer allvarligt, så var existentialismen något som fyllde ett behov av att gå vidare i en efterkrigstid när ingen längre kallade sig nazist, men många tänkare ännu var präglade av Heidegger.

Existentialismen var en uppgörelse, ett vägval, ett personligt ställningstagande. Din egen valmöjlighet betonas och du kunde bidra till att förändra verkligheten. Det var en verklig frihet, men också en frihet under ansvar. Moralfrågorna var samtidigt både personliga och principiella. Därmed skapades en koppling mellan teori och konkretion – för att inte säga livsstil. Existentialismen blev en möjlighet med utropstecken i en filosofisk tradition av frågetecken.

Detta är ett storartat verk. Bara register, personförteckning och hänvisningar fyller 130 sidor. Men är det också sista ordet? Nja. Här saknas till exempel hänvisning till Sartres möte med Andreas Baader 1974. Sådant luktar historietvätt; om än mycket lärd och läsvärd.

Teckna en prenumeration här

Olof Rydström

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.