logo

KULTUR

Film: Relevant rysare om rasism

2017-07-06

Get out
Regi: Jordan Peele

 
Den kritikerhyllade långfilmsdebuten Get out av komikern Jordan Peele tar avstamp i verkliga rädslor och känslor, och bidrar med ett viktigt budskap i den infekterade amerikanska debatten om klass och etnicitet. Det är en skräckfilm om rasism, med vissa inslag av mörk humor, och den drar ett och annat till sin spets.

Att en svart skådespelare dör först är tråkigt nog en vanligt förekommande och återkommande schablon i skräckfilmsgenren, och den här filmen gör inget undantag – men det är lite av en poäng. Redan i vinjetten får man följa en svart ung man som under en nattlig vandring i en typisk förort med vit majoritet känner sig objuden och illa till mods. Hans oro växer stegvis när en suspekt sportbil saktar in och börjar följa efter, tills en hjälmbeklädd figur kliver ur bilen på klassisk rysarmanér och mördar honom.

Därefter blir berättelsen mindre förutsägbar. Fotografen Chris (Daniel Kaluuya) packar inför första mötet med flickvännen Roses (Allison Williams) föräldrar. Han är orolig inför besöket och undrar om hon har talat om för dem att han är svart. Rose försäkrar honom om att föräldrarna är liberala och att hennes pappa skulle ha röstat på Obama en tredje gång om han hade kunnat. Väl framme vid det avlägsna familjegodset försöker Roses familj forcerat övertyga Chris om att vara tillmötesgående och   eller något ännu värre. Så småningom kommer han fram till att flera unga svarta människor har anmälts försvunna i området. Villaidyllens mörkaste hemligheter blottas och det hela utmynnar i en blodigt våldsam uppgörelse.

Den dystra samhällssatiren i kombination med de välkända skräckfilmsdragen gör att Get out ofta omtalats som ”skräckkomedi”. I stället skulle jag påstå att det är en imponerande och spänningsladdad psykologisk thriller som samtidigt belyser upp två av vår tids mest aktuella samhällsproblem: kulturell appropriering, att sålla ut och stjäla de roligaste bitarna från en kultur men bortse från historia, marginalisering och förtryck, och så kallad domesticering, att behöva anpassa sitt tal och sitt kroppsspråk efter den etablerade klassens mönster om man vill bli accepterad och tagen på allvar.
 
 

Roger von Bonsdorff

KULTUR

Konstauktion - lägg ett bud på träsnitt av Mats Eriksson

Agnes Käll

2017-09-15

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under september ligger ute till försäljning är Mats Erikssons Sundsvallsstrejken (1979), ett trä- och linoleumsnitt som skapades till 100-årsjubileet 1979.

KULTUR

En urusel poet av mycket hög klass

Mats Parner

2017-09-13

Skickliga imitatörer är typiska snyltgäster, låt vara snyltare som förtjänar såväl respekt som beundran. Pianisten Victor Borge, Bosse Parnevik och Olof Buckard är klassiska namn i genren. Men deras artisteri stod och föll, törs jag hävda, med värddjurens – de efterapades – lyskraft och publika anseende. För så är det ju: aldrig så lyckade imitationer av ”icke-kändisar” ger tyvärr inga skrattpoäng eller några poäng över huvud taget. Nils Adolf Elias Hasselskog (1892–1936) från Broddetorps komministerbostad någon mil från Hornborgasjön och lika långt från Billingen var på sin tid en väl så fullfjädrad imitatör som de nyssnämnda storheterna, kanske rent av strået vassare.

KULTUR

Second opinion: Dunkirk – en pyrrhusseger

Carl Henrik Svenstedt

2017-09-12

Om en ung man i början av en krigsfilm eller en western ljuger om sin ålder för att komma med ut i fält, och sen vid ett givet tillfälle säger att ”hemma i byn var det ingen som trodde på mig”, då vet man att han är dödens lammunge innan filmen är slut.

En klassisk kliché. Den engelske regissören Chris Nolan missbrukar minst fem av den sorten i sitt jättespektakel om det historiska slaget vid Dunquerque.

KULTUR

Bokrecension: Medborgare

Jan Bergsten

2017-09-11

Bokens titel bär det stolta ordet Medborgare. Den färgade amerikanska författaren Claudia Rankine introduceras här på svenska med en hybridbok som är en diktsamling, essä och ett collage av röster och bilder. Jag försöker ringa in vad denna tokhyllade bok handlar om och skriver ord som avhumanisering, utradering, osynlighet och identitetens tillfälliga skal. Språket som ett rasistiskt verktyg.