logo

KULTUR

Filmrecension: 10 Cloverfield Lane

Regi: Dan Trachtenberg

En kvinna vaknar upp i en källare efter en bilolycka, nödtorftigt opererad och fastkedjad i väggen. Hennes fångvaktare/vårdare vägrar ta henne till sjukhus eller ens låta henne lämna byggnaden, eftersom världen utanför har gått under. Läget kompliceras av en tredje person, en ung man som verkar vara där frivilligt.

Världens undergång – symboliskt eller faktiskt – är central för sektens mentalitet. När du ansluter dig till en sekt går i en viss bemärkelse den yttre världen under, då du lämnar majoritetssamhällets överenskomna verklighetsbeskrivning.

USA är ett sekternas land. Det grundades av religiösa sekter på flykt från de europeiska statskyrkornas krav på homogenitet. Ur sekternas frodiga mylla växte välorganiserade lokalsamhällen vars starka sociala band länge gjorde staten överflödig och socialismen omöjlig. En horisontell och social rörelse som kristendomen hade aldrig uppstått i USA, vars folk än i dag enbart kan organisera sig i kortlivade kampanjer.

Efter att den amerikanska socialismen neutraliserades som politisk kraft på 1910-talet, har den amerikanska systemkritiken fragmentiserats och degenererat, och utförs i dagsläget främst av högervridna konspirationsteoretiker. Att Donald Trump och inte Bernie Sanders blev antietablissemangets presidentkandidat säger mycket om den amerikanska politikens villkor.

Ledaren för filmens lilla sekt saknar dock ledaregenskaper, och framstår i stället som en mordisk psykopat. Men det betyder inte att han måste ha fel. Snart pekar det mesta på att han faktiskt har rätt. I det här läget kan den hågade sätta på sig de systemkritiska glasögonen, så skönjer man i alla fall konturerna av relevant samhällskritik.

Att hota medlemmar med världens undergång är ju inte förbehållet sekter, utan ingår egentligen i varje system med hegemoniska anspråk. Det har ju sagts om det rådande systemet att det är lättare att tänka sig världens undergång än kapitalismens. Men vad gör man om jorden har gått under samtidigt som systemet kontrolleras av en mordisk psykopat?

Det rätta svaret hade förstås varit att störta psykopaten och ta över produktionsmedlen. Tyvärr väljer filmen en annan utveckling, och de där samhällskritiska konturerna jag nyss tyckte mig skönja löses åter upp i en dos normal amerikansk underhållning, där individen alltid rider in i horisonten.

Johannes Nilsson

KULTUR

Tre böcker från 2017 på temat universitetet

Mattias Arreborn

2018-02-13

Trojkan är en till det yttre ganska klassisk utvecklingsroman (som i ”personlig utveckling”) med inslag av den i sammanhanget rätt obligatoriska desillusionstematik som hör genren till.

KULTUR

Klassikertipset: Thomas Mann - Doktor Faustus

Mattias Arreborn

2018-02-12

Doktor Faustus (1947) är den skönlitterära biografin om den likaledes uppdiktade tonsättaren Adrian Leverkühn. Boken kan betraktas som nobelpristagaren Thomas Manns (1871—1950) viktigaste jämte den än i dag populära släktkrönikan Buddenbrooks och den både infallsrika och torrt humoristiska (!) idéromanen Bergtagen.

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Bengt Berg

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.

KULTUR

Bokrecension: Solidärer

Jan Bergsten

2018-02-07

Anna Jörgensdotters nya roman Solidärer utspelas på två plan: i Gävle och i Spanien.  Det är 1930-tal. I Sverige är det ett dagligt gnetande för brödfödan för vissa och arbetslöshet för andra. I Spanien har inbördeskriget inletts. Kring huvudpersonerna Ingemar och Klara grupperar sig ett myller av personer, miljöer och händelser.