logo

KULTUR

Filmrecension: 10 Cloverfield Lane

Regi: Dan Trachtenberg

En kvinna vaknar upp i en källare efter en bilolycka, nödtorftigt opererad och fastkedjad i väggen. Hennes fångvaktare/vårdare vägrar ta henne till sjukhus eller ens låta henne lämna byggnaden, eftersom världen utanför har gått under. Läget kompliceras av en tredje person, en ung man som verkar vara där frivilligt.

Världens undergång – symboliskt eller faktiskt – är central för sektens mentalitet. När du ansluter dig till en sekt går i en viss bemärkelse den yttre världen under, då du lämnar majoritetssamhällets överenskomna verklighetsbeskrivning.

USA är ett sekternas land. Det grundades av religiösa sekter på flykt från de europeiska statskyrkornas krav på homogenitet. Ur sekternas frodiga mylla växte välorganiserade lokalsamhällen vars starka sociala band länge gjorde staten överflödig och socialismen omöjlig. En horisontell och social rörelse som kristendomen hade aldrig uppstått i USA, vars folk än i dag enbart kan organisera sig i kortlivade kampanjer.

Efter att den amerikanska socialismen neutraliserades som politisk kraft på 1910-talet, har den amerikanska systemkritiken fragmentiserats och degenererat, och utförs i dagsläget främst av högervridna konspirationsteoretiker. Att Donald Trump och inte Bernie Sanders blev antietablissemangets presidentkandidat säger mycket om den amerikanska politikens villkor.

Ledaren för filmens lilla sekt saknar dock ledaregenskaper, och framstår i stället som en mordisk psykopat. Men det betyder inte att han måste ha fel. Snart pekar det mesta på att han faktiskt har rätt. I det här läget kan den hågade sätta på sig de systemkritiska glasögonen, så skönjer man i alla fall konturerna av relevant samhällskritik.

Att hota medlemmar med världens undergång är ju inte förbehållet sekter, utan ingår egentligen i varje system med hegemoniska anspråk. Det har ju sagts om det rådande systemet att det är lättare att tänka sig världens undergång än kapitalismens. Men vad gör man om jorden har gått under samtidigt som systemet kontrolleras av en mordisk psykopat?

Det rätta svaret hade förstås varit att störta psykopaten och ta över produktionsmedlen. Tyvärr väljer filmen en annan utveckling, och de där samhällskritiska konturerna jag nyss tyckte mig skönja löses åter upp i en dos normal amerikansk underhållning, där individen alltid rider in i horisonten.

Johannes Nilsson

KULTUR

Konstauktion - lägg ett bud på träsnitt av Mats Eriksson

Agnes Käll

2017-09-15

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under september ligger ute till försäljning är Mats Erikssons Sundsvallsstrejken (1979), ett trä- och linoleumsnitt som skapades till 100-årsjubileet 1979.

KULTUR

En urusel poet av mycket hög klass

Mats Parner

2017-09-13

Skickliga imitatörer är typiska snyltgäster, låt vara snyltare som förtjänar såväl respekt som beundran. Pianisten Victor Borge, Bosse Parnevik och Olof Buckard är klassiska namn i genren. Men deras artisteri stod och föll, törs jag hävda, med värddjurens – de efterapades – lyskraft och publika anseende. För så är det ju: aldrig så lyckade imitationer av ”icke-kändisar” ger tyvärr inga skrattpoäng eller några poäng över huvud taget. Nils Adolf Elias Hasselskog (1892–1936) från Broddetorps komministerbostad någon mil från Hornborgasjön och lika långt från Billingen var på sin tid en väl så fullfjädrad imitatör som de nyssnämnda storheterna, kanske rent av strået vassare.

KULTUR

Second opinion: Dunkirk – en pyrrhusseger

Carl Henrik Svenstedt

2017-09-12

Om en ung man i början av en krigsfilm eller en western ljuger om sin ålder för att komma med ut i fält, och sen vid ett givet tillfälle säger att ”hemma i byn var det ingen som trodde på mig”, då vet man att han är dödens lammunge innan filmen är slut.

En klassisk kliché. Den engelske regissören Chris Nolan missbrukar minst fem av den sorten i sitt jättespektakel om det historiska slaget vid Dunquerque.

KULTUR

Bokrecension: Medborgare

Jan Bergsten

2017-09-11

Bokens titel bär det stolta ordet Medborgare. Den färgade amerikanska författaren Claudia Rankine introduceras här på svenska med en hybridbok som är en diktsamling, essä och ett collage av röster och bilder. Jag försöker ringa in vad denna tokhyllade bok handlar om och skriver ord som avhumanisering, utradering, osynlighet och identitetens tillfälliga skal. Språket som ett rasistiskt verktyg.