logo

DEBATT

Fler fördelar än nackdelar med den nya museilagen

Sundsvalls museums hemsida.

2017-07-25

Det finns fler nackdelar än fördelar med förslaget till museilag, anser Peter Sundborg vid Sundsvalls museum. Jag delar inte hans uppfattning, men dock hans farhågor för framtiden. 

De svenska museerna har starka riksorganisationer. Det är framför allt de statliga och de regionala museerna som har stärkt sina positioner genom att gå samman i intresseorganisationer. Runt millenieskiftet bildades också Kommunala Museers Sammarbetsråd därför att även dessa behövde en intresseorganisation. De har aldrig haft någon stark position. De enskilda museerna fick nu välja att betala höga medlemsavgifter till Riksförbundet eller till Kommunala Museers Riksorganisation – eller till båda! Få museer hade råd med det och flera valde det första alternativet. Det blev också svårare och svårare att rekrytera starka krafter till styrelsen. De politiker som satt i styrelsen 2009 hade låg motivation för att driva de kommunala museernas intressen. De var ju strängt upptagna av att försvara de egna museerna. De kommunala museerna är ofta organiserade som stiftelser med politiker som ansvariga styrelseledamöter eller som underavdelningar till en kulturförvaltning i  kommunen.Ofta är det kulturintresserade politiker eller nybörjare, som saknar politiskt inflytande i en kommun, som tilldelas uppdraget att sitta i museistyrelserna. 2010 beslutade styrelsen för Kommunala museers samarbetsråd att lägga ner intresseorganisationen och överföra organisationens tillgångar till Riksförbundet Sveriges Museer, som nu alltså fick ansvaret att föra även de kommunala museernas talan. Jag vet inte hur förbundet har förvaltat detta uppdrag, men det är rimligt att tro, att Riksförbundet ligger bakom förslaget till ny museilag genom påtryckningar.

Förslaget till den nya museilagen syftar till att hindra klåfingriga kommunpolitiker att lägga sig i museernas verksamhet. Peter Sundborg pekar i sin kritik på problemet med vem som har tolkningsföreträde. Är det museerna eller politikerna? Det är politiker som stiftar lagarna och de själva tycks alltid stå över lagarna. I Norrtälje ville den moderata kommunledningen lägga ner Stiftelsen Roslagsmuseet och lägga museet och samlingarna, inklusive byggnader och fastigheter, under kulturförvaltningen. Moderaterna i Norrtälje tillsatte en ny styrelseordförande i stiftelsen. Han underlät att kalla till styrelsesammanträden därför att han ansåg att övriga styrelseledamöter var korkade och att han själv kunde fatta egna beslut om nedläggning. Ordföranden polisanmäldes med hänvisning till stiftelselagen, som säger att stiftelsens tillgångar skall förvaltas "på ett godtagbart sätt". Ingenting hände. Tack vare insatser från en av stiftarna, Fornminnesföreningen i Norrtälje, och länsstyrelsen kunde övertagandet förhindras med hänvisning till stiftelselagen. Det är sådan klåfingrighet, som den nya museilagen möjligen kan stävja. Men Peter Sundborgs fråga kvarstår: vem har tolkningsföreträde?

I Skellefteå, där jag arbetade i fyra år som vd för Skellefteftå museum AB, fick jag kommunledningens uppdrag att skriva målbeskrivningar för hur museet skulle bidra till att kommunen ökade invånarantalet till 80 000. Då handlade det inte om att förvalta ett kulturarv eller att "säkerställa att museerna har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll" (förslaget till ny museilag). 
I Köping annonserade man efter en museichef/tekniker när man skulle tillsätta den enda tjänsten på museet och i Norrtälje lät politikerna bygga en utställningshall som man kallar för Norrtälje museum. 

Förslaget till ny museilag definierar vad ett museum är och man följer då den internationella museiorganisationens, ICOM, definition: ”Med ett museum avses i denna lag en institution som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.” Jag tror att förslaget till ny museilag förstärker de kommunala museernas position, men jag tror att Peter Sundborgs farhågor för framtiden kvarstår. Den nya museilagen ger inte fler nackdelar än fördelar, men den garanterar inga fler fördelar heller. Möjligen kan den förhindra några av de politiska tokerier, som Peter Sundborg och jag fått uppleva i vår yrkesutövning.


 

Urban Skoglund

DEBATT

Myrdal: Hög tid att skriva klartext

Jan Myrdal

2017-10-13

Efter 2017 års bokmässa i Göteborg och det oartikulerade hojtandet om fascism från det som just nu kallar sig vänster i Sverige som i andra liknande stater blir det nödvändigt skriva tydligt.

Den handfull som i Göteborg marscherade med sköldar och fanor som nordisk motståndsrörelse var politiskt ingen intressant grupp. Den var heller ingen verklig social fara som kriminella och samhällshotande MC-gäng eller verkliga förortsklaner är. Sköldbärarna i Göteborg var realpolitiskt mer betydelselösa än ens lindholmarna på sin tid. Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

Gillar Hultqvist kärnvapen på svenskt territorium?

Torbjörn Wikland

2017-10-10

Jag har med stort intresse läst vad USA:s försvarsminister James Mattis skrev till Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist den 25 augusti. Nato, säger han, kommer inte att förnya ”Enhanced Opportunities Program” (EOP) för Sveriges del om Sverige slutgiltigt skriver under (ratificerar) FN-konventionen om kärnvapenförbud. EOP kallas i etablerade media också för guldkortet till Nato. Det är en slags klapp på axeln till stater som är väldigt lojala mot Nato och därför bl.a. tillåter Sverige att sitta med vid olika förhandlingsmöten inom Nato. Det skriver Torbjörn Wikland.

DEBATT

Mörkläggningen i Göteborg

Stefan Lindgren

2017-10-02

500 anhängare av Nordiska motstståndsrörelsen tycks ha fått hela det etablerade Sverige att go bananas och kräva att den grundlagsstadgade demonstrationsrätten avskaffas.

Det som utspelats i Göteborg i helgen och det som allmänheten matats med i ett år har ju ingen relevans för människors verkliga problem utan fungerar som en massiv mörkläggning. Det skriver Stefan Lindgren.

DEBATT

Katalonien i historiens vägskäl

Erik Persson

2017-10-02

Utanför hus nummer 180 på gatan Carrer Casp, bara några kvarter från Gaudís kyrka Sagrada Família, har tusentals Barcelonabor plötsligt samlats. Med sina kroppar blockerar de vägen fullständigt. Inne i byggnaden har ledningen för de katalanska vänsterseparatisterna Candidatura d’Unitat Popular stängt in sig. Den spanska militärpolisiära styrkan Guardia Civil, beväpnade och iförda rånarluvor, är nämligen här för att göra en husrannsakan och sannolikt gripanden.

Det är den tjugonde september tjugohundrasjutton.