logo

DEBATT

Fler fördelar än nackdelar med den nya museilagen

Sundsvalls museums hemsida.

2017-07-25

Det finns fler nackdelar än fördelar med förslaget till museilag, anser Peter Sundborg vid Sundsvalls museum. Jag delar inte hans uppfattning, men dock hans farhågor för framtiden. 

De svenska museerna har starka riksorganisationer. Det är framför allt de statliga och de regionala museerna som har stärkt sina positioner genom att gå samman i intresseorganisationer. Runt millenieskiftet bildades också Kommunala Museers Sammarbetsråd därför att även dessa behövde en intresseorganisation. De har aldrig haft någon stark position. De enskilda museerna fick nu välja att betala höga medlemsavgifter till Riksförbundet eller till Kommunala Museers Riksorganisation – eller till båda! Få museer hade råd med det och flera valde det första alternativet. Det blev också svårare och svårare att rekrytera starka krafter till styrelsen. De politiker som satt i styrelsen 2009 hade låg motivation för att driva de kommunala museernas intressen. De var ju strängt upptagna av att försvara de egna museerna. De kommunala museerna är ofta organiserade som stiftelser med politiker som ansvariga styrelseledamöter eller som underavdelningar till en kulturförvaltning i  kommunen.Ofta är det kulturintresserade politiker eller nybörjare, som saknar politiskt inflytande i en kommun, som tilldelas uppdraget att sitta i museistyrelserna. 2010 beslutade styrelsen för Kommunala museers samarbetsråd att lägga ner intresseorganisationen och överföra organisationens tillgångar till Riksförbundet Sveriges Museer, som nu alltså fick ansvaret att föra även de kommunala museernas talan. Jag vet inte hur förbundet har förvaltat detta uppdrag, men det är rimligt att tro, att Riksförbundet ligger bakom förslaget till ny museilag genom påtryckningar.

Förslaget till den nya museilagen syftar till att hindra klåfingriga kommunpolitiker att lägga sig i museernas verksamhet. Peter Sundborg pekar i sin kritik på problemet med vem som har tolkningsföreträde. Är det museerna eller politikerna? Det är politiker som stiftar lagarna och de själva tycks alltid stå över lagarna. I Norrtälje ville den moderata kommunledningen lägga ner Stiftelsen Roslagsmuseet och lägga museet och samlingarna, inklusive byggnader och fastigheter, under kulturförvaltningen. Moderaterna i Norrtälje tillsatte en ny styrelseordförande i stiftelsen. Han underlät att kalla till styrelsesammanträden därför att han ansåg att övriga styrelseledamöter var korkade och att han själv kunde fatta egna beslut om nedläggning. Ordföranden polisanmäldes med hänvisning till stiftelselagen, som säger att stiftelsens tillgångar skall förvaltas "på ett godtagbart sätt". Ingenting hände. Tack vare insatser från en av stiftarna, Fornminnesföreningen i Norrtälje, och länsstyrelsen kunde övertagandet förhindras med hänvisning till stiftelselagen. Det är sådan klåfingrighet, som den nya museilagen möjligen kan stävja. Men Peter Sundborgs fråga kvarstår: vem har tolkningsföreträde?

I Skellefteå, där jag arbetade i fyra år som vd för Skellefteftå museum AB, fick jag kommunledningens uppdrag att skriva målbeskrivningar för hur museet skulle bidra till att kommunen ökade invånarantalet till 80 000. Då handlade det inte om att förvalta ett kulturarv eller att "säkerställa att museerna har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll" (förslaget till ny museilag). 
I Köping annonserade man efter en museichef/tekniker när man skulle tillsätta den enda tjänsten på museet och i Norrtälje lät politikerna bygga en utställningshall som man kallar för Norrtälje museum. 

Förslaget till ny museilag definierar vad ett museum är och man följer då den internationella museiorganisationens, ICOM, definition: ”Med ett museum avses i denna lag en institution som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.” Jag tror att förslaget till ny museilag förstärker de kommunala museernas position, men jag tror att Peter Sundborgs farhågor för framtiden kvarstår. Den nya museilagen ger inte fler nackdelar än fördelar, men den garanterar inga fler fördelar heller. Möjligen kan den förhindra några av de politiska tokerier, som Peter Sundborg och jag fått uppleva i vår yrkesutövning.


 

Urban Skoglund

DEBATT

De nordiska länderna, kärnvapenhotet och de pågående krigen

Jan Myrdal

2018-05-29

När jag talade i Degerfors inledde jag på förekommen anledning med att säga: ”Också på den kant som kan kallas vår finns sådana som liksom Henry Ford menar att ’History is bunk’. Alltså att det förflutna vore skräp och skit och utan intresse. Dels vill de inte inse att den lilla härskande klassen inte bara styrs av sina profitintressen utan därtill är ständigt splittrad - inte utgör en enda svart liten massa, dels innebär detta att vi på vår kant ständigt måste analysera dessa motsättningar och utnyttja dem i det arbetande folkets intresse. Så till exempel när det gäller akuta krigsfaror.” Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

En accelererande ojämlikhet

Hans Isaksson

2018-05-02

Huliganer mordbränner, skjuter varandra och kastar handgranater i tre större städer. Och angriper offentliga myndighets- och servicepersonal. Kriget är här. Det säger Kristersson och Åkesson i Riksdagen.

DEBATT

Hög tid att se kriget i Syrien för vad det egentligen är

2018-04-26

Kriget i Syrien har pågått i snart sju år efter den späda början i form av det så kallade upproret 2011. Sedan dess har hundratusentals dödats, miljoner drivits på flykt och ett av FN:s medlemsländer slitits sönder. Tiotusentals ton vapen har vräkts in i landet – och fortfarande är det många som inte ser vad detta krig är, utan klamrar sig fast vid föreställningen att det är ett krig (eventuellt en ”revolution”) ”mot diktatorn Assad”. Har de någon gång försökt tänka igenom varifrån dessa tiotusentals ton vapen kommer? Kan de inte känna igen ett imperialistiskt krig genom ställföreträdare när de ser det?

DEBATT

En hedersam begravning

Peo Österholm

2018-03-08

Den 27 november 2006 sköts den amerikanske stridspiloten Troy Gilbert ner några mil norr om Baghdad. Han hade från sitt flygplan skjutit ihjäl fiendesoldater och därmed räddat livet på några landsmän som befann sig i strid. Planet slog i marken. Hans kropp, illa tilltygad, togs om hand av fiendesoldater, rullades in i en matta och sedan var kroppen försvunnen.