logo

DEBATT

Fler fördelar än nackdelar med den nya museilagen

Sundsvalls museums hemsida.

2017-07-25

Det finns fler nackdelar än fördelar med förslaget till museilag, anser Peter Sundborg vid Sundsvalls museum. Jag delar inte hans uppfattning, men dock hans farhågor för framtiden. 

De svenska museerna har starka riksorganisationer. Det är framför allt de statliga och de regionala museerna som har stärkt sina positioner genom att gå samman i intresseorganisationer. Runt millenieskiftet bildades också Kommunala Museers Sammarbetsråd därför att även dessa behövde en intresseorganisation. De har aldrig haft någon stark position. De enskilda museerna fick nu välja att betala höga medlemsavgifter till Riksförbundet eller till Kommunala Museers Riksorganisation – eller till båda! Få museer hade råd med det och flera valde det första alternativet. Det blev också svårare och svårare att rekrytera starka krafter till styrelsen. De politiker som satt i styrelsen 2009 hade låg motivation för att driva de kommunala museernas intressen. De var ju strängt upptagna av att försvara de egna museerna. De kommunala museerna är ofta organiserade som stiftelser med politiker som ansvariga styrelseledamöter eller som underavdelningar till en kulturförvaltning i  kommunen.Ofta är det kulturintresserade politiker eller nybörjare, som saknar politiskt inflytande i en kommun, som tilldelas uppdraget att sitta i museistyrelserna. 2010 beslutade styrelsen för Kommunala museers samarbetsråd att lägga ner intresseorganisationen och överföra organisationens tillgångar till Riksförbundet Sveriges Museer, som nu alltså fick ansvaret att föra även de kommunala museernas talan. Jag vet inte hur förbundet har förvaltat detta uppdrag, men det är rimligt att tro, att Riksförbundet ligger bakom förslaget till ny museilag genom påtryckningar.

Förslaget till den nya museilagen syftar till att hindra klåfingriga kommunpolitiker att lägga sig i museernas verksamhet. Peter Sundborg pekar i sin kritik på problemet med vem som har tolkningsföreträde. Är det museerna eller politikerna? Det är politiker som stiftar lagarna och de själva tycks alltid stå över lagarna. I Norrtälje ville den moderata kommunledningen lägga ner Stiftelsen Roslagsmuseet och lägga museet och samlingarna, inklusive byggnader och fastigheter, under kulturförvaltningen. Moderaterna i Norrtälje tillsatte en ny styrelseordförande i stiftelsen. Han underlät att kalla till styrelsesammanträden därför att han ansåg att övriga styrelseledamöter var korkade och att han själv kunde fatta egna beslut om nedläggning. Ordföranden polisanmäldes med hänvisning till stiftelselagen, som säger att stiftelsens tillgångar skall förvaltas "på ett godtagbart sätt". Ingenting hände. Tack vare insatser från en av stiftarna, Fornminnesföreningen i Norrtälje, och länsstyrelsen kunde övertagandet förhindras med hänvisning till stiftelselagen. Det är sådan klåfingrighet, som den nya museilagen möjligen kan stävja. Men Peter Sundborgs fråga kvarstår: vem har tolkningsföreträde?

I Skellefteå, där jag arbetade i fyra år som vd för Skellefteftå museum AB, fick jag kommunledningens uppdrag att skriva målbeskrivningar för hur museet skulle bidra till att kommunen ökade invånarantalet till 80 000. Då handlade det inte om att förvalta ett kulturarv eller att "säkerställa att museerna har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll" (förslaget till ny museilag). 
I Köping annonserade man efter en museichef/tekniker när man skulle tillsätta den enda tjänsten på museet och i Norrtälje lät politikerna bygga en utställningshall som man kallar för Norrtälje museum. 

Förslaget till ny museilag definierar vad ett museum är och man följer då den internationella museiorganisationens, ICOM, definition: ”Med ett museum avses i denna lag en institution som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.” Jag tror att förslaget till ny museilag förstärker de kommunala museernas position, men jag tror att Peter Sundborgs farhågor för framtiden kvarstår. Den nya museilagen ger inte fler nackdelar än fördelar, men den garanterar inga fler fördelar heller. Möjligen kan den förhindra några av de politiska tokerier, som Peter Sundborg och jag fått uppleva i vår yrkesutövning.


 

Urban Skoglund

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Pierre Gilly

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger? Det skriver Pierre Gilly.

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

Carl-Gunnar Sand

2018-01-29

Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning. Det skriver juristen Carl-Gunnar Sand.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.

DEBATT

Svar på Myrdals senaste skriftställning

Margareta Zetterström

2018-01-23

I sin senaste Skriftställning beskyller Jan Myrdal "Clarté och liknande vänster" för att ha "hamnat på vad vi som varit med länge känner igen som en typiskt trotskistisk linje. En destruktiv och i verkligheten imperialisttjänande”. Det skriver Margareta Zetterström i sitt svar.