logo

DEBATT

Fler nackdelar än fördelar med förslag till museilag

2017-03-28

Regeringens förslag till ny museilag syftar bland annat till att förhindra att klåfingriga kommunpolitiker lägger sig i museernas verksamhet. Det är positivt. Men efter 20 år på ett kommunalt museum är min erfarenhet att klåfingerheten från politiker inte är det största problemet, utan den ökande konformismen. 
Under de senaste tio åren har Sundsvalls museums självständighet blivit allt mindre och dess inkorporering i den övriga kommunala verksamheten allt starkare. Detta har sina fördelar. Museet ses som en del i kommunens strävan mot attraktivitet och tillväxt. Nerskärningskrav är numera sällsynta. 
Men nackdelar överväger. Museet engagerar sig allt mindre i viktiga samhällsfrågor. Kontroversiella utställningar och debattmöten ingår inte längre i verksamheten. Kulturvetarna blir allt färre inom museet, medan organisatörer och administratörer anställs i högre utsträckning. Museet byråkratiseras alltmer och omfattningen på verksamheten är viktigare än innehållet. Deltagande i det offentliga samtalet blir alltmer sällsynt. Kunskapsuppbyggnaden är minimal och kontaker med forskarvärlden ringa. 
En museilag som lyfter fram just det som saknas – samhällskritik, engagemang, kunskapsuppbyggnad – är ju sympatiskt. Det kan stärka dem som vill verka i den riktningen. Men en museilag kommer inte åt den kommunalbyråkratiska ideologin som dominerar i Sverige i dag. Kulturverksamheten i kommunerna, vari museerna är en del, ingår i konkurrensen om den ”den kreativa klassen”. Det räcker med att granska alla de kommunala kulturplaner som nu poppar upp som svampar ur jorden för att inse att den kontroversiella kulturen och den samhällskritiska kulturdebatten inte är något som man vill visa upp eller skryta med. 

Ambitioner faller platt
Problemet med förslaget till ny museilag är att alla de goda ambitioner som regeringen inledningsvis lyfter fram, faller platt till marken i själva lagtexten och dess kommentarer. 
Jag tänker på paragraf 3 som säger att museerna ”ska utifrån sina ämnesområden bidra till samhället och dess utveckling…” Vad innebär det i praktiken och vem ska bestämma vad som är ett bidrag till samhällets utveckling? I kommentarstexten utvecklar regeringen paragrafen något. Där skriver den att museerna ska tjäna samhället och att de ska ”bidra till en önskvärd samhällsutveckling”. 
Vad som är en önskvärd samhällsutveckling kan det råda synnerligen delade meningar om. Jag kan ta ett exempel. Under 1970-talet var det kommunens mening att den önskvärda samhällsutvecklingen var att riva två arbetarstadsdelar och bygga nytt i stället, men det växte fram en mycket stark opinion emot detta och Sundsvalls museum gick emot kommunen och ställde sig bakom opinionen. Sundsvalls museums uppfattning var att den önskvärda samhällsutvecklingen var att bevara arbetarstadsdelarna och rusta upp dem. 

Vem har tolkningsföreträde?
Vem har tolkningsföreträdet när det gäller paragraf 3? Det kommunala museet eller dess huvudman? Jag fruktar att huvudmannen, det vill säga kommunen, kan hävda att museet inte följer lagen om det i en stor och viktig fråga går emot det som kommunen anser är ett bidrag till samhällsutvecklingen. Paragrafen som säger att ”huvudmännen ska säkerställa att museerna har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll” blir meningslös i detta fall. 
Riksantikvarieämbetet föreslås få en starkare roll gentemot de kommunala museerna.   Är det bra? Knappast. Ämbetet har länge verkat för en ökad kommersialisering av kulturarvet, där entreprenörernas roll ibland är viktigare än museernas. Dessutom har postmodernismen ett starkt inflytande inom ämbetet (vilket det självt medger i en omvärldsanalys). Detta har fått stora konsekvenser för kulturarvsarbetet. I till exempel Västernorrlands län har det länsövergripande kulturmiljöarbetet i stort sett legat nere i över ett decennium. Jag tror det är mycket bättre att de kommunala museerna får behålla sin frihet och självständighet än att Riksantikvarieämbetet ska styra och leda även dem. 

Detaljreglera inte verksamhet
Rent generellt tror jag det är en fördel att staten i så liten utsträckning som möjligt detaljreglerar verksamhet, offentlig eller privat, som har med yttrande- och tryckfrihet att göra. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen reglerar de grundläggande friheterna. Att, som man gör med förslaget till museilag, gå in i detalj på hur museerna ska använda de grundläggande friheterna är klåfingrighet, även om syftet är gott.  
 

Peter Sundborg

DEBATT

John Pilger: Signal för kärnvapenkrig

John Pilger

2017-09-18

John Pilger erkänner i denna essä Nevil Shutes roman På stranden från 1957 som ett bortglömt mästerverk – en Hollywoodfilm baserades på den – och som en angelägen varning om hur nära vi är ett kärnvapenkrig 2017. 

DEBATT

Stoppa Aurora: Tyvärr har våra farhågor besannats!

Pelle Sunvisson

2017-09-15

Kampanjen Stoppa Aurora står inför sin kulmen – aktionshelgen i Göteborg. Även om vi inte lyckas hejda krigsövningen är kampanjen att betrakta som framgångsrik.

Den kanske största framgången är att vår kritik tack vare ett envetet arbete nått ut. Det handlar om i storleksordningen hundratusen utdelade flygblad, tiotusen samtal på stan, tusen inlägg i sociala medier, insändare och debattartiklar, hundra intervjuer och tio större evenemang. Det skriver Pelle Sunvisson.

DEBATT

Brasilien: En legal kupp...

Arthur Grandi Neto

2017-08-30

För ett år sedan bytte Brasilien president. Dilma Rousseff ersattes med sin vice, Michel Temer. Övergången har kallats en legal kupp. Landet har befunnit sig i kaos i nästan tre år, efter drygt tolv år av lovande framsteg. Hur kunde detta hända?

DEBATT

En del av USA:s inringning av Ryssland: Fast bas på norsk jord

Per-Gunnar Skotåm

2017-08-23

Per-Gunnar Skotåm från partiet Rødt i Norge anser att Ryssland har satt ned foten inför en västlig expansion mot landets gränser efter 1991. Här är hans analys av vad fast stationerade USA-trupper vid Værnes, Trondheims flygplats, innebär.