logo

DEBATT

Förintelser och Förintelsen

2017-05-19

Margareta Zetterström borde inse att skillnaden mellan versalt F och gement f inte förändrar något när det gäller hurvida det nazityska förintandet av judar på fyrtiotalet vore brottsligt eller ej. Den som är antiimperialist bör därtill förstå att det inte är som en strid om antalet änglar vilka kan dansa på en nålspets att diskutera huruvida rätt ord på detta brottsliga nazityska massmord på europeiska judar under Andra Världskriget skall nämnas som förintelse eller Förintelsen. Det är en allvarlig politisk realfråga.

Förintelsen med versalt F och bestämd form när det gäller massmordet på europeiska judar innebär i klartext att skribenten (kanske dock inte alltid med klart medvetande) gör skillnad på avsiktligt massmord på européer och avsiktliga massmord på sådana som bengaler i Asien, kongoleser i Afrika, indigena i Amerika. För att bara ta tre kända exempel. Men någon sådan finns inte. Det är inte någon särskilt moralisk skillnad mellan massmord på européer och på de andra utanför vår sfär.

Att det i alla dessa fall både funnits materiella skäl till mördandet och en genomförd och allmänt spridd ideologisk propaganda för brotten är därtill tydligt. (Läs Der Stürmer eller Texas Jack.)

Men just när det gäller ordformen Förintelsen för det nazityska massmördandet av europeiska judar finns det en annan politisk dimension. Ordformen används för att trolla med truten i försvar för den koloniala invasionen av Palestina och det blodiga upprättandet av staten Israel 1948. Alltså det folkmordsbrott som på arabiska koms ihåg var 15 maj som Yawm an-Nakba, (Katastrofens dag).

Det som i den europeiska kretsen brukat kalla sig vänster har dock haft svårt att inte, av begripliga men kortsiktiga fördelar, gå i takt med den härskande klassen i dess koloniala och imperialistiska marsch.  Jag var i Frankrike i början av den algeriska frihetskampen och skämdes över Frankrikes Kommunistiska Partis ynklighet och jag har ju upplevt den svenska "vänsterns" allmänna oförmåga att på allvar stå emot kolonialkrig i Afghanistan och Libyen som dess föregångare gjorde 1905 mot den svenska överklassens planerade krig mot Norge. Då sade man från ungdomsrörelsen att det kunde gå officerarna mer än illa om de gick ut i krig. Vilket hade verkan. Något sådant hörde jag denna gång från "vänster" aldrig om den svenska militära styrka som på nådigt känt uppdrag härjade i Afghanistan.

Jan Myrdal

DEBATT

Invasionen av Irak i ett längre perspektiv

Christer Lundgren

2018-02-21

Tvåflodslandet Irak, med det forna Mesopotamien som kärna, är centralt i den oljerika Gulfregionen. Den USA-ledda invasion som inleddes för 15 år sedan, den 23 februari 2003, var kulmen på en långsiktig amerikansk-israelisk plan för att säkra kontroll över regionen – och splittra upp den. Då invasionen och ockupationen inleddes var Irak redan kraftigt försvagat av två krig och ett drygt decennium av förödande sanktioner.

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Pierre Gilly

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger? Det skriver Pierre Gilly.

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

Carl-Gunnar Sand

2018-01-29

Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning. Det skriver juristen Carl-Gunnar Sand.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.