logo

TIDNINGEN

Från Eufrat till Medelhavet

2017-03-31

Området som i dag är Syrien är inte som Skandinavien. Halvön här uppe i norr var som en återvändsgränd på den eurasiska kontinenten: väster och norr härom mest folktomt hav och is. Nå, fram till nu då sjövägen norr om Asien smälter fram som transportväg och exploateringsbara energikällor blir nåbara under havsytan och Skandinavien under Natos fana riskerar att gå från blindtarm till avfyrningsramp och därmed bombmål. 

Men fram till nu har Syrien en annan historia. Från Afrika vandrade våra tidiga människosläktingar och sedan de moderna människorna hit, vissa för att bosätta sig, andra för att vandra vidare över Asien och mot Europa och övriga kontinenter och övärldar. Området för dagens Syrien var en del av den region där människor hundratusentals år senare började domesticera alla de sädesslag och djur som kom att dominera jordbruk och boskapsskötsel också i Skandinavien, en jordbruksrevolution som pågick i Västasien från 24 000 till 9 000 före vår tideräkning, fvt. Så när sädesslag och tamdjur hade blivit en del av vardagen där i söder var det nyss nedisade Skandinavien bara just på väg att bli befolkat av små grupper av jakt- och fångstfolk. Till det karga och kalla området för det som i dag är Sverige kom därefter bara inflyttande smågrupper och så småningom då och då de lika småskaliga grannkungarna med beväpnade följare från det som blivit Norge och Danmark. Och från det som blivit Sverige tågade då och då motsvarande ganska småskaliga krigare mot grannarna. 1600- och 1700-talets svenska krigarkungar som med sina betalarméer härjade söderut på kontinenten och i Ryssland blev en historisk parentes. Till glädje för bönderna som ju alltid fick betala.

Grannarna kom också, men i större mängd, till området som nu är Syrien. Som inflyttare och i historisk tid som flyktingar, senast på 2000-talet då över en miljon människor kom från det av Förenta Staterna krigshärjade Irak. Från åtminstone 3 000 fvt intresserade sig härskarna i alla de kända stadsstats- och därefter statsmakterna i Nordafrika och Mindre Asien och Västasien för kusten som förband Afrika med Anatolien eller för vägen mellan Eufrat och Medelhavet. De omfattande kilskriftsarkiven i Syriens bronsålderstida stadsstater – Ebla, Mari, Ugarit – vittnar om att de alla stod i förbindelse med de mäktigare grannarna. Och i Ugarit vid Medelhavskusten norr om dagens Latakia vittnar såväl text som materiell kultur om ett tema som går igen i områdets historia – handel. Handel kräver mångspråkighet, diplomati och balansgång. Särskilt när man vill handla med makter som inbördes är rivaler, som Faraos Egypten och Hettitiska riket med bas i Anatolien. 

Från Medelhavets norra kust kom de också. Alexander, han från Makedonien som genom sina betalsoldater på 300-talet fvt krossade det första verkliga imperiet – det Akamenidiska riket med bas i nuvarande Iran men innefattande också vad som i dag är Syrien – var en. Romarrikets härskare liksom en del av dess soldater några århundraden senare var andra. Att flera romerska kejsare (de byttes ju vart och vartannat år) och höga funktionärer därefter var araber barnfödda i området som i dag utgör Syrien visar hur litet ”härkomst” (en beteckning på stark frammarsch i dagens Sverige) betyder i relation till klasstillhörighet eller vilja att sträva mot toppen. Som en utmaning för makthavare långt fram i modern tid var det faktum att den syriska öknen, liksom området öster och söder därom, var nyttjad av människor med en rörlig ekonomi, nomadiserande stamfolk som inte intresserade sig för en fast statsgräns. Men väl för handel – forskare har uppfattat makthavarna i handelsnoden och oasen Palmyra/Tadmor som rika köpmannasläkter med rötter i öknens nomadstammar.  Det var ju faktiskt dessa som sedan långt tillbaka i tiden hittade i området och de var delaktiga i vida nätverk. När den romerska hären på sent 200-tal krossade staden återgick, menar man, överlevarna från det tidigare härskarskiktet till det rörliga livet. Fasta befästningar i det inre av Syrien långt fram i bysantinsk (kristen) tid var också ämnade för försvar mot områdets nätverk av rörliga och beväpnade invånare.

Så Syrien har en annan historia – det var en del av det område som beboddes av människor som hittade på bland annat jordbruk och boskapsskötsel, hjulet, skriften (ursprungsområde också för det som blev vårt moderna alfabete), glasframställning och glasblåsning, i skrift manifesterad lag, geometrin, statsmakt, klasskamp, beskattning, betalsoldater och institutionaliserad religion. I senare tid ursprungsområdet för religionerna judendom och kristendom. I Damaskus blev Saul från Tarsus (i nuvarande södra Turkiet) Paulus och drog vidare som kristen apostel och staden blev några århundraden senare det första islamiska kalifatets huvudstad.  
Allt det där går att belägga med arkeologisk och historisk forskning och naturvetenskapliga systervetenskaper inklusive med dna från de längesedan döda. Forskningen visar att kunskap om nya sätt att nyttja naturmiljön liksom fakta på marken vad gäller försörjningssätt och maktförhållanden hänger ihop från Persiska viken till Östersjön i norr och från Persiska viken till Indus i öster. Där var de först. Här uppe i norr kom de efter på. Det är ingen värdering – bara ett konstaterande.  

Men vems historia berättas?  När vi undersöker vad fältforskningen i dag kan ge svar på ser vi att till exempel spåren av bonde- och hantverkarfamiljernas liv och arbete saknas för Syriens del. Till skillnad från i Sverige, där vi kan berätta också det arbetande folkets historia med hjälp av dokumenterade markfasta spår i terrängen gör inventeringsläget (men naturligtvis inte de faktiska arkeologiska spåren) för Syriens del att det är de välbeställdas historia som skrivs. Vi måste tolka till exempel Ugarits stadsport, Maris kungapalats, Eblas stadsmur, Palmyra/Tadmors ruiner, murarna i det bysantinska Halabiyas försvarsverk, ruinerna av pilgrimskyrkan Saint Simone och Damaskus fantastiska Umayyad-moské i termer av mantimmar och plöjda åkerarealer för att försöka fånga vardagen för majoriteten av människorna i Syrien över tid. 

När en så lång och mångfacetterad historia som Syriens berättas tar utsocknes gärna till en bild: att resultatet av alla dessa inflyttare, handelskontakter, krigståg och flyktingströmmar givit upphov ”till en kulturell och mänsklig mosaik”. Syrien kan upplevas så av utomstående, på samma sätt som Indien, då man kommer ny och bara häpnar över det ständigt skiftande kalejdoskopet av kulturella manifestationer. Men i Syrien liksom i Indien och på resten av globen lever människor vardagsliv med familj, grannar och arbetskamrater så ofta de får möjlighet och ”mosaik” är en bild syriska bekanta brukar protestera mot.  En mosaik, säger de, är något där bitar kan trilla ur och man kan ersätta med nya bitar. Men människor i Syrien är inte som isolerade bitar i en mosaik, säger de. Vi är mer som trådarna i en väv, det är en bättre bild.
 

Eva Myrdal

TIDNINGEN

Konstauktion: Lägg ett bud på litografi av Stig Danielsson

Redaktionen

2018-01-20

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under januari ligger ute till försäljning är en signerad färglitografi av Stig Danielsson med bildtexten I natt jag drömde det var fred på jord. 

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 1 2018

Jan Bjerkesjö

2018-01-18

I dag är det utgivningsdag för FiB/K:s första nummer för året.

Tidningen innehåller bland annat:

- reportage om den fackliga striden i Göteborgs hamn

- intervju med Mattias Göransson om inbillade ryska hot

- artikel om fotoboken "Var är alla polarna?" - om ungdomar i Farsta på 1970-talet

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 10 i sin helhet

Jan Bjerkesjö

2018-01-17

I morgon är det utgivningsdag för Folket i Bild Kulturfronts första nummer 2018. I väntan på det publicerar vi i dag FiB/K nr 10 2017 i sin helhet. I fjolårets tionde nummer låg koncentrationen på krigsövningen Aurora 17 och där riktade vi fokus på Gotland och vad gotlänningarna tyckte, men vi rapporterade också från Bokmässan i Göteborg.

TIDNINGEN

Rätt & Rådligt: Om Skåne vore Katalonien

Per Åberg

2018-01-12

Under hösten har vi kunnat följa hur en stark folkopinion i Katalonien med avstamp i en lokal folkomröstning har sökt uppnå självständighet för provinsen. Avsikten med omröstningen var att få igång förhandlingar med den spanska centralmakten och förmå den till eftergifter i självstyrelsefrågan, men regeringen i Madrid har inte kunnat förmås till detta. I stället har den gripit de självständighetsförespråkare som den har fått tag på och utfärdat europeiska arresteringsorder för dem som har satt sig i säkerhet utomlands.