logo

DEBATT

Greklands vatten privatiseras – i EU-kapitalets intresse

Photo by CEphoto, Uwe Aranas

2017-07-18

I Grekland fortsätter vågen av privatiseringar. Nu är vattentillgångarna till salu – under EU:s översyn, men i strid med konstitutionen och mot befolkningens rättigheter. 

En ny privatiseringsfond, Grekiska holding- och fastighetsbolaget, har bildats enligt parlamentsbeslut i maj 2016. Alla större statliga tillgångar har överförts till fonden för att förvaltas av det nybildade företaget, vars styrelse kontrolleras av EU-kommissionen och Europeiska Stabilitetsmekanismen, ESM. Under överinseende av EU ska de statliga tillgångarna säljas ut.

Inte mindre än 71 500 tillgångar fördes över till den nya fonden, däribland allmännyttiga tjänster som järnväg, postkontor, buss- och spårvagnslinjer. Atens och Thessalonikis vattenbolag har ställts under fondens kontroll. 

Den enda del av samhällsekonomin som befolkningen har någon verklig andel i är statsskulden. Den har tagits till förevändning för en politik som har tömt landet på dess gemensamma tillgångar. 

I utbyte mot nödlån från ”trojkan” – EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) – har grekiska regeringar slaktat pensions- och sjukförsäkringsfonder och sålt ut statlig egendom bit för bit. Makt och egendom har fråntagits den grekiska allmänheten och koncentrerats hos företagsjättar och utländska stater.

Ändå är långivarna inte nöjda. Privatiseringarna har inte drivits igenom tillräckligt snabbt, anser de. Den byråkratiska försäljningsprocessen har gett tid till mobilisering av protester och anmälningar till författningsdomstolen. I flera fall har åtal väckts för ekonomisk brottslighet.

Syftet med den nya privatiseringsfonden är att undvika dröjsmål och kringgå de juridiska hindren. Fonden lyder inte under de bestämmelser som gäller för offentlig verksamhet. Dess styrelse har full immunitet för sina handlingar, liksom varje expert som fonden anlitar.

Tidigare försök att privatisera vattentillångar har stoppats genom folkligt motstånd. I Thessaloniki hölls 2014 en folkomröstning om planerna på att privatisera stadens vatten. Trots att myndigheterna hotade att fängsla valorganisatörerna röstade 218 000 personer, över 98 procent var mot privatiseringsplanerna. 

I Aten lyftes frågan till högsta domstolen, som förklarade att planerna på privatisering strider mot konstitutionens krav på att garantera medborgarnas hälsa och välfärd. Tidigare vattenprivatiseringar har lett till sämre utbud och stigande priser. I praktiken skulle privatisering innebära begränsad tillgång till vatten för stora delar av det grekiska folket, ansåg domstolen.

Trots de senaste årens åtstramningspolitik har statsskulden ökat – från 120 procent av BNP år 2010, till 179 procent (runt 315 miljarder euro, cirka 3 000 miljarder kronor) i dag. Ingenting tyder på att den kommer minska med de nuvarande metoderna. 

Grekland kan inte på egen hand finansiera återbetalningen av landets förfallna lån och obligationer. Det gör det svårt att låna upp pengar på marknaden. Anslutningen till euron gör att landet inte kan devalvera eller ställa in betalningar på sina lån. Därför återstår bara ett alternativ – att ta ytterligare lån från IMF och ECB.

Kravet att statsskulden ska betalas tillbaka är orealistiskt. Den står inte i rimlig proportion till framtida intäkter och ekonomins värdeproduktion. Privatiseringarna ger snabba intäkter och åtstramningarna minskar statens belåning, men på sikt försvagas landets produktionskapacitet och statens intäkter minskar. En nedbetalning av skulden blir därmed alltmer avlägsen.

Åtstramningarna motiveras med att skuldkrisen är folkets ansvar, men de som orsakade krisen var främst privata aktörer ur den ekonomiska eliten. Europeiska banker lånade ut pengar till banker, företag och rika hushåll till räntor över EU-genomsnittet. De var medvetna om riskerna med utlåningen, men litade på att bli undsatta av IMF i händelse av betalningssvårigheter. När krisen utbröt, överfördes ansvaret på landets befolkning. Den huvudsakligen privata skuldsättningen omvandlades till en statlig skuld. Bankerna räddades genom att kostnaderna fördes över på allmänheten.

Statsskulden har använts som hävstång för att driva igenom åtstramningar och ekonomiska omstruktureringar. Dessa åtgärder kommer inte att hjälpa Grekland att betala av sin skuld – och har aldrig varit avsedda att göra det. De är helt och hållet politiskt motiverade, ett uttryck för kapitalistklassens strävan efter att utöka sin makt och egendom. Denna strävan känner inga gränser. Den bestämmer det politiska beslutsfattandet inom EU. Därför kommer krisen enbart att fördjupas. För de europeiska folken innebär det ständigt större lidande. 

Det som krävs är en helt annan politik, där tillgångar och arbetskraft omfördelas för samhällsnyttiga, snarare än spekulativa, verksamheter. En sådan politik kan enbart utgå från den europeiska arbetarklassen.

Jonatan Fahlén

DEBATT

Myrdal: Hög tid att skriva klartext

Jan Myrdal

2017-10-13

Efter 2017 års bokmässa i Göteborg och det oartikulerade hojtandet om fascism från det som just nu kallar sig vänster i Sverige som i andra liknande stater blir det nödvändigt skriva tydligt.

Den handfull som i Göteborg marscherade med sköldar och fanor som nordisk motståndsrörelse var politiskt ingen intressant grupp. Den var heller ingen verklig social fara som kriminella och samhällshotande MC-gäng eller verkliga förortsklaner är. Sköldbärarna i Göteborg var realpolitiskt mer betydelselösa än ens lindholmarna på sin tid. Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

Gillar Hultqvist kärnvapen på svenskt territorium?

Torbjörn Wikland

2017-10-10

Jag har med stort intresse läst vad USA:s försvarsminister James Mattis skrev till Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist den 25 augusti. Nato, säger han, kommer inte att förnya ”Enhanced Opportunities Program” (EOP) för Sveriges del om Sverige slutgiltigt skriver under (ratificerar) FN-konventionen om kärnvapenförbud. EOP kallas i etablerade media också för guldkortet till Nato. Det är en slags klapp på axeln till stater som är väldigt lojala mot Nato och därför bl.a. tillåter Sverige att sitta med vid olika förhandlingsmöten inom Nato. Det skriver Torbjörn Wikland.

DEBATT

Mörkläggningen i Göteborg

Stefan Lindgren

2017-10-02

500 anhängare av Nordiska motstståndsrörelsen tycks ha fått hela det etablerade Sverige att go bananas och kräva att den grundlagsstadgade demonstrationsrätten avskaffas.

Det som utspelats i Göteborg i helgen och det som allmänheten matats med i ett år har ju ingen relevans för människors verkliga problem utan fungerar som en massiv mörkläggning. Det skriver Stefan Lindgren.

DEBATT

Katalonien i historiens vägskäl

Erik Persson

2017-10-02

Utanför hus nummer 180 på gatan Carrer Casp, bara några kvarter från Gaudís kyrka Sagrada Família, har tusentals Barcelonabor plötsligt samlats. Med sina kroppar blockerar de vägen fullständigt. Inne i byggnaden har ledningen för de katalanska vänsterseparatisterna Candidatura d’Unitat Popular stängt in sig. Den spanska militärpolisiära styrkan Guardia Civil, beväpnade och iförda rånarluvor, är nämligen här för att göra en husrannsakan och sannolikt gripanden.

Det är den tjugonde september tjugohundrasjutton.