logo

DEBATT

Hur blir året för Palestina?

FN har klubbat ett historiskt fördömande av Israels bosättningspolitik, men med Trumps tillträde riskerar konflikten att förvärras. Sverige måste agera tydligt när man nu tillträder som ordförande för säkerhetsrådet och snabba på fredsprocessen, skriver Gunnar Olofsson.
Bild tagen från östra sidan av Gaza | FOTO: Al Mogheer shurrab/Wikimedia
Dagen före julafton fattade FN:s säkerhetsråd ett historiskt beslut när man i en resolution förklarade att Israels bosättningar på ockuperad palestinsk mark saknar ”legal giltighet och utgör ett flagrant brott under internationell lag och ett stort hinder för att uppnå tvåstatslösningen” av konflikten Israel/Palestina. Resolutionen antogs med röstsiffrorna 14 mot noll där USA, som normalt brukar lägga in veto mot sådana resolutioner, lade ned sin röst. Beslutet utgör för palestinierna ett litet men trots allt hopp om ett bättre 2017 i Mellanöstern.
Resolution 2334 (2016) förklarar att Israel, som ockupationsmakt i Palestina, måste uppfylla sina förpliktelser enligt Fjärde Genèvekonventionen: att inte ändra det ockuperade områdets demografiska karaktär genom till exempel konstruktion och expansion av bosättningar, inflyttande av israeliska bosättare, konfiskering av land, husförstörelser och fördrivning av palestinska civila. All bosättningsaktivitet måste omedelbart upphöra. Säkerhetsrådet kommer inte att erkänna några förändringar av 1967 års gränser, även vad gäller Jerusalem, andra än vad parterna överenskommer om i förhandlingar. Resolutionen fördömer och kräver omedelbara åtgärder mot allt våld mot civila, inklusive terrorhandlingar, uppmanar till lugn och återhållsamhet och intensifiering av internationella ansträngningar att utan fördröjning uppnå en övergripande, rättvis och varaktig fred i Mellanöstern.
Resolutionen var ursprungligen ett egyptiskt initiativ men efter att USA:s tillträdande president Donald Trump kontaktat Egyptens president Abdel Fatah al-Sisi drogs förslaget tillbaka. Istället blev det Nya Zeeland, Venezuela, Malaysia och Senegal som tillsammans lade fram resolutionen för säkerhetsrådet. Under debatten beskyllde Israels FN-ambassadör Danny Danon FN för att ”fördöma det judiska folket för att bygga hem i landet Israel” och ”förneka våra eviga rättigheter i Jerusalem”. Efter omröstningen kallade den israeliska regeringen till sig 12 av säkerhetsrådets medlemmar – inklusive Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina! – för att läxa upp dessa för beslutet. Medlemmar i den högerextrema regeringen har föreslagit att Israel, som reaktion, borde annektera, alltså lägga beslag på, hela den palestinska Västbanken och man har också utlovat – just det – nya bosättningar på ockuperad mark.
Donald Trumps inhopp i processen kan vara olycksbådande. Under presidentvalskampanjen lovade han att flytta USA:s ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem – ett beslut som om det blir verklighet innebär ett grundskott mot världssamfundets linje i konflikten. Han val av utrikesminister, Rex Tillerson, väcker frågor om vart politiken är på väg och den nyutnämnde USA-ambassadören i Israel, David Friedman, har utmärkt sig genom att kalla nuvarande presidenten Obama ”antisemit”, stödja bosättarrörelsen och vara motståndare till en tvåstatslösning.
Även om USA, oavsett president, inte kommer att kunna återkalla någon resolution i säkerhetsrådet är det viktigt att arbetet för resolution 2334 kommer igång så snart som möjligt. Konkret handlar det om att med olika påtryckningar – sanktioner, investeringsstopp, bojkotter – sätta press på Israel att upphöra med sina aktiviteter på ockuperad mark, och bana väg för den fredskonferens som Frankrike lovat stå värd för i januari. När Sverige från nyår tar plats i säkerhetsrådet, redan från första dagen som ordförande, måste detta vara en högt prioriterad uppgift att ta tag i. Gör man det, och någonting äntligen börjar hända, kan 2017 – oavsett vilken politik USA framöver kommer att föra – ändå bli ett gott nytt år i Palestina.

Gunnar Olofsson

DEBATT

En hedersam begravning

Peo Österholm

2018-03-08

Den 27 november 2006 sköts den amerikanske stridspiloten Troy Gilbert ner några mil norr om Baghdad. Han hade från sitt flygplan skjutit ihjäl fiendesoldater och därmed räddat livet på några landsmän som befann sig i strid. Planet slog i marken. Hans kropp, illa tilltygad, togs om hand av fiendesoldater, rullades in i en matta och sedan var kroppen försvunnen. 

DEBATT

Destruktionen av Jemen - En krigsförbrytelse under beskydd av FN:s Säkerhetsråd

Roland Hedayat

2018-03-07

Jemen har enligt UN OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp) blivit hemvist för världens värsta humanitära katastrof och tillika historiens snabbast växande koleraepidemi med närmare en miljon drabbade. Av en befolkning på 27 miljoner är 21 miljoner i akut behov av nödhjälp. Situationen i Jemen beskrivs av ledaren för detta FN:organ, Mark Lowcock, som en outsäglig katastrof.

DEBATT

Vapenvila i Syrien

Christer Lundgren

2018-03-06

FN:s säkerhetsråd antog den 24 februari enhälligt resolution 2401 (2018), som krävde stopp för striderna i hela Syrien och ”en varaktig humanitär paus” under minst 30 dagar för att möjliggöra veckovisa leveranser av humanitär hjälp och evakuering av svårt sjuka och sårade.

DEBATT

Det intellektuella ansvaret

Jan Myrdal

2018-03-06

Svenska Dagbladets "Under strecket" firar 100-årsjubileum och som en följd av det återpublicerar man debattinlägg som gjorts genom åren. Bland dessa har Jan Myrdals "Det intellektuella ansvaret" från 1980 publicerats, vilket FiB/K nu publicerar i sin helhet.