logo

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Wikimedia Commons

2018-04-05

Stendhal: Rött och svart

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.

Rött och svart (1830), En krönika från det 19:e århundradet, är lika mycket ett porträtt av den sociala kameleonten Julien Sorel som en satirisk framställning av det hårt inrutade klassamhället under den bourbonska restaurationen; perioden i fransk historia från Napoleons slutliga nederlag 1814 fram till Julirevolutionen 1830. Romanen är en illustration av tidens sociala strukturer och en vidräkning med flera inflytelserika grupper i det gamla Frankrike. Läsaren stiftar bekantskap med präster och jesuiter, med revolutionärer och andra politiskt radikala, med rojalister och kontrarevolutionära konspiratörer, med kälkborgare och med stenrik adel.

Julien Sorel, huvudperson i Rött och svart, en egentligen rätt skamlös uppkomling, drar nytta av sina intellektuella talanger men är rov för sina känslor. Han är en egendomlig dubbelnatur som förför och förstör och lever på medmänniskornas förtroende. Han glänser en tid men förlorar nästan alltid och tvingas gång på gång dra vidare, inringad och trängd, när möjligheterna är uttömda. Och det är klart att slutet inte är lyckligt, om än på sätt och vis vackert. Romanen innehåller nästan ett mord. 

Nästan ingen kan låta bli att på ett eller annat sätt beundra missdådaren som arbetat sig upp vid en tid då lyckade klassresor inte var legio, som vunnit inträde i den högsta societeten och som jagats därifrån som den inkräktare han i grund och botten är. Själv beundrar Julien Sorel Napoleon, folkets beskyddare, och folket älskar Julien Sorel som brann, som älskade och svek, levde och dog.
 

Teckna en prenumeration på FiB/K här

Mattias Arreborn

KULTUR

När ska blodlösa DN få en ny Olof Lagercrantz?

Mats Parner

Idag tisdag är det precis 100 år sedan Rosa L bragtes om livet av representanter för de kretsar som obetydligt senare slöt sig till den österrikiske korpralen A Hitler. FiB/Kulturfronts Mats Parner läser en fantastisk essä av Olof Lagercrantz om Rosa Luxemburg, polsk-tysk socialist. 

KULTUR

Testa dina 68-kunskaper!

Demonstration, ockupationer, hungerstrejker och drömmen om revolutionen. I historikern och författaren Henrik Berggrens bok -68 utforskas det laddade året. FiB/K har gjort ett test utifrån boken. Hur radikalt var egentligen 1968? Testa dina kunskaper och skicka in till redaktionen - du kan vinna boken -68. 

KULTUR

Alex Schulman far med osanning i nya boken!

Mats Parner

Alex Schulman har gått för långt i den nya boken Bränn alla mina brev anser litteraturkritikern Mats Parner. Han ändrar datum på viktiga händelser så att det blir förtal av avlidna. Och frågan man ställer sig är vad som är sant i boken om hans morfar Sven Stolpe och mormor Karin?

KULTUR

Så stöttade DN:s kulturredaktion Kulturprofilen!

Idag inleds rättegången mot Kulturprofilen i hovrätten i Stockholm. Det är inte bara Svenska Akademien som stöttat honom. Även några av landets största kulturredaktioner har krattat manegen åt honom. Här skriver en person som har haft stor insyn i det outtalade samarbetet mellan Kulturprofilens Forum och landets största kulturredaktioner. Läs om hur redaktionerna "sponsrat" Kulturprofilen och hans scen Forum.