logo

DEBATT

Långa murens år

2017-07-13

2017 kan komma att gå till historien som Långa murens år. Varför? För att Donald Trump, USA:s nya president, har beslutat att bygga en monumental mur på gränsen till Mexiko för att förhindra det han kallar de olagliga invandrarnas ”invasion” från det ”farliga söder”. 

Någon borde påminna USA:s ledare om vad all historia visar: de jättelika befästningarna har aldrig stoppat något. Var det till exempel inte kineserna som i antiken byggde den imponerande Långa muren för att stoppa mongolerna? Byggde inte romarna den jättelika Hadrianus mur tvärs över norra England för att stoppa de skotska barbarerna? Det är allmänt bekant att båda dessa historiska exempel visat att de jättelika inhägnaderna misslyckas. Mongolerna tog sig igenom, liksom manchuerna och kaledonierna … På samma sätt kommer mexikanerna, centralamerikanerna, karibierna, muslimerna att ta sig igenom. I den eviga kampen mellan skölden och svärdet kommer svaret på Donald Trumps mur att bli tusentals underjordiska tunnlar – som jordens utstötta antagligen redan gräver.

Men dessutom uppstår en annan motsättning. Å ena sidan har vi Trumps investeringsplan på ”tusen miljarder dollar” i offentliga investeringar för att som på Den nya givens tid bygga upp infrastruktur, flygplatser, vägar, broar och tunnlar i hela landet. Det ska få fart på ekonomin, tillväxten och, framför allt, skapa miljoner arbetstillfällen. Men å andra sidan råder redan full sysselsättning i USA. Under president Barack Obamas tid tillkom tolv miljoner arbetstillfällen. Saken är att det råder brist på arbetskraft… Och den kommer att öka om Donald Trump, som han har lovat, utvisar elva miljoner papperslösa invandrare. Vem ska då bygga Långa muren, broarna, vägarna och tunnlarna?

Ett annat problem är att enligt USA:s offentliga statistik upphör inte andelen pensionärer att växa i förhållande till dem som arbetar. Precis som i alla utvecklade samhällen växer antalet pensionärer snabbare än antalet ungdomar.  Följden blir att de fem yrkesområden som kommer att ge flest nya arbetstillfällen under de kommande årtiondena är personlig assistans, hemtjänst, sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden, snabbmatsarbetare och detaljhandlare. Alla dessa verksamheter är krävande och lågavlönade, typiska invandrararbeten. Om Långa muren byggs i USA, vem ska sköta jobben?

En annan sida av problemet är att folkvandringar aldrig uppstår av en nyck. De uppstår till följd av krig och konflikter, klimatkatastrofer (torka), befolkningstillväxt och den allt snabbare urbaniseringen i Söder, utsugningen, ekonomins förskjutning (färre bönder och lantarbetare), de tekniska sprången och kulturkrockarna.  Det är sociala förhållanden som driver folk från de fattiga länderna – framför allt ungdomarna – att utvandra på jakt efter ett bättre liv. Det är företeelser som ligger utom kontroll för vilken politiker om helst – en mur kan kanske bromsa flödet men aldrig stoppa det eller utrota det. 

Dessutom, om nu Donald Trump är besatt av de latinska invandrarna så bör han förbereda sig för de nya ”invasioner” som väntar. Afrika söder om Sahara, hade år 2000 hade 45 miljoner invånare mellan 25 och 29 år, den ålder då flesta utvandrar.  I dag är de 75 miljoner, och 2030 kommer de att vara 113 miljoner. Afrikanska Utvecklingsbanken uppskattar att av de 12 miljoner afrikaner söder om Sahara som varje år når arbetsför ålder kommer mindre än 3 miljoner att hitta någon formell anställning. Resten, 9 miljoner ungdomar varje år, utgör en för varje år växande utvandrarreserv. Varje månad fyller en miljon ungdomar i Indien 18 år och många drömmer om att utvandra.

Men Donald Trumps Långa mur måste också förstås bildligt, som tullmuren för att hindra inflödet av utländska varor till hemmamarknaden – med föreslagna tullar på upp till 45  procent på import från Kina och 35 procent från Mexiko. Det är just den hårda protektionism som var en av valkampanjens centrala hävstänger, och som är den viktigaste innebörden av valet av ny president i USA. Trump drog igång sin första vecka vid makten med en gest riktad till den arbetarklass som hjälpte honom att vinna den 8 november i höstas, den som känner sig drabbad av industriutflyttningen. Han uppfyllde sitt löfte och undertecknade sitt presidentbeslut att USA ska lämna TTP/TPP, Stillahavsavtalet, det frihandelsavtal som Barack Obama med lock och pock fått elva länder runt Stilla havet att underteckna. Trump meddelade också att han ska omförhandla frihandelsavtalet med Mexiko och Kanada, Nafta, Nordamerikanska frihandelsavtalet. 

Allt detta innebär ett nederlag för den nyliberala globaliseringen, den fria marknaden och utlokaliseringarna. Det räcker att se alla ultraliberalismens anhängares oupphörliga rasande protester mot Donald Trump. De förhärskande mediekoncernerna går i täten och ger sig utan andrum på självaste USA:s president – något aldrig tidigare skådat – som om det handlade om Venezuelas förre president Hugo Chávez. Läs bara till exempel den spanska nyliberalismens huvudorgan El País och dess hejdlösa ursinne mot Trump.

I år, när bolsjevikernas oktoberrevolution 1917 fyller hundra år, har Donald Trump givit både den inhemska och den internationella politiken en omgång som heter duga, som skakat om hela världen. Ur vissa aspekter till det bättre, ur många andra till det värre. 

Ignacio Ramonet är redaktör på spanska utgåvan av Le Monde diplomatique. www.monde-diplomatique.es
Översättning Eva Björklund

Ignacio Ramonet

DEBATT

John Pilger: Signal för kärnvapenkrig

John Pilger

2017-09-18

John Pilger erkänner i denna essä Nevil Shutes roman På stranden från 1957 som ett bortglömt mästerverk – en Hollywoodfilm baserades på den – och som en angelägen varning om hur nära vi är ett kärnvapenkrig 2017. 

DEBATT

Stoppa Aurora: Tyvärr har våra farhågor besannats!

Pelle Sunvisson

2017-09-15

Kampanjen Stoppa Aurora står inför sin kulmen – aktionshelgen i Göteborg. Även om vi inte lyckas hejda krigsövningen är kampanjen att betrakta som framgångsrik.

Den kanske största framgången är att vår kritik tack vare ett envetet arbete nått ut. Det handlar om i storleksordningen hundratusen utdelade flygblad, tiotusen samtal på stan, tusen inlägg i sociala medier, insändare och debattartiklar, hundra intervjuer och tio större evenemang. Det skriver Pelle Sunvisson.

DEBATT

Brasilien: En legal kupp...

Arthur Grandi Neto

2017-08-30

För ett år sedan bytte Brasilien president. Dilma Rousseff ersattes med sin vice, Michel Temer. Övergången har kallats en legal kupp. Landet har befunnit sig i kaos i nästan tre år, efter drygt tolv år av lovande framsteg. Hur kunde detta hända?

DEBATT

En del av USA:s inringning av Ryssland: Fast bas på norsk jord

Per-Gunnar Skotåm

2017-08-23

Per-Gunnar Skotåm från partiet Rødt i Norge anser att Ryssland har satt ned foten inför en västlig expansion mot landets gränser efter 1991. Här är hans analys av vad fast stationerade USA-trupper vid Værnes, Trondheims flygplats, innebär.