logo

KULTUR

Lyrik: Karta över nästa värld

Foto: Gage Skidmore/Wikimedia commons

2018-03-28

Joy Harjo, född 1951, har sina rötter i Mvskoke-nationen och hon anser sig själv höra hemma i det som vi vanligtvis kallar Creekindianer, något som också med jämna mellanrum framkommer i hennes diktning. Naturen, och särskilt djuren, har sin givna plats i Jo Harjos verk, men här framträder också de svåra sociala villkor som gäller för många minoritetsfolk i USA. Hennes dikter är både personligt berättande och laddade med en stark livskänsla. Joy Harjo lyckas sammanlänka de personliga erfarenheterna med en samhällskritik, som balanserar såväl magin som myten.

Dikterna är hämtade ur en osedvanligt vacker volym, Karta över nästa värld (Bokförlaget Tranan), ett urval dikter på svenska av den nordamerikanska poeten Joy Harjo. Stewe Claeson, som översatt skriver bland annat i sitt informativa förord: ”… hon är en av de poeter som gör flest framträdanden i sin generation, och det kan till någon del ha att göra med ett växelbruk värt att särskilt nämna. Hon är inte bara poet utan också musiker, och har under flera decennier turnerat med musikgrupper som från scenen blandat poesiuppläsning med musik, ett slags jazz med tydliga inslag av ”Native Music.”

JOY HARJO

Örndikt

Att be att hela ens jag öppnar sig
mot himmel, mot jord, mot sol, mot måne
mot den stora röst som är du själv.
Och veta att det finns sådant
man inte kan se, inte kan höras,
inte veta utom korta ögonblick
som hela tiden växer, och på språk
som inte alltid är ljud utan
andra rörelser.
Som örnen den där söndagsmorgonen
över Salt River. Den cirklade i vind under
blå himmel och borstade hjärtat rent
med heliga vingar.
Vi ser dig, vi ser oss själva och förstår
att vi måste handskas med alla ting
med yttersta försiktighet och kärlek.
Andas in och veta att vi skapats av
allt detta, och andas, och veta att
vi sannerligen välsignats därför att vi
blivit födda, och snart ska dö inom
denna cirklande rörelse
likt en örn som gör morgonen
fullständig inom oss.
Vi ber om att detta måtte ske
i skönhet
i skönhet.

Dagjämning

Jag måste med kraft avhålla mig från att bryta in i berättelsen
för gjorde jag det skulle jag finna mig ha en stridsklubba i handen
sorgens rök skulle ostadigt ringla upp mot solen,
och min nation ligga död intill dig.

Jag fortsätter att gå min väg fast det gått en evighet
och fast nya söner och döttrar, träd,
berg av sorger och sånger, stiger
ur varenda blodsdroppe.

Detta berättar jag för dig i skymningen från en liten stad i norr
inte långt från det ställe där bilar och fabriker föddes.
Gässen återkommer för att häcka och krokusar har
brutit genom den frusna marken.

Snart kommer man för att hämta mig och jag ska försvara mig
inför ödets jury. Ja, jag ska svara i oväsendet
från den nya världen, jag har brutit med min böjelse för krig
och åtrå. Ja, jag ska säga, jag har begravt de döda
och gjort sånger av deras blod, deras märg.

Teckna en prenumeration på FiB/K här

Bengt Berg

KULTUR

Novell: Stationen är obemannad

Carl Krantz

2018-04-10

Jag är 19 år. Jag vaknar tidigt av att väckarklockan på min Nokia 3310 ringer. Det är dagen efter studenten, och jag har ställt klockan tidigare än vad jag normalt skulle ha gjort för att kunna gå och skriva in mig på Arbetsförmedlingen.

KULTUR

Tre godbitar på årets bokrea

Mattias Arreborn

2018-04-09

Tre böcker, februari 2018: Tre godbitar på årets bokrea:

Franz Werfel: En kvinnas blekblå handstil (Ersatz)

Don DeLillo: Amerikana (Modernista)

Stefan Zweig: Amok (Ersatz)

KULTUR

Bokrecension: Välskrivet om grunden till svensk alliansfrihet

Christer Lundgren

2018-04-06

Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan och var tidigare bland annat folkrättsrådgivare på UD. Politiskt har han förordat R2P (”Responsibility to protect”); västmakternas folkrättsliga instrument för att undergräva FN-stadgans princip om våldsförbud och staters lika rättigheter. Det är därför med viss misstro jag öppnar hans senaste bok.

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Mattias Arreborn

2018-04-05

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.