logo

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

2018-01-29

Tidningar, radio, tv, teaterscener; uppropen om sexuella övergrepp rullar vidare från yrkesgrupp till yrkesgrupp. Man får intrycket av en närmast gränslös mängd övergrepp mot kvinnor, av stor aktualitet. Det mesta presenteras som brottsliga handlingar.

En närmare granskning ger vid handen att antalet övergrepp är begränsat. De kvinnor som har talat ut får stöd av ett större antal kvinnor som visar sin solidaritet med offren och samtidiga avsky mot den eller de män som anges vara förbrytarna och mot de normer, attityder etc som anges möjliggöra övergreppen. När de olika händelserna har utspelat sig framgår inte alltid, men det står klart att det gäller allt ifrån nyss inträffade till någon gång förra århundradet, kanske på 1990-talet.

Intervjuade politiker, företrädare för de olika arbetsområdena med flera, är samfällt upprörda och fördömande. Det utlovas skärpta regler, mer värdegrundsarbete, bättre kontroll på arbetsplatser och av de anställda etc. Lite försmädligt har de felande männen hämtats ur grupper som man trodde var etiskt och moraliskt lite mer högstående, men icke. Under hummanden eller ursäkter lämnar några de arenor de har verkat på, mer sällan med starka förnekanden att något otillbörligt skett.

Den publicering som har skett och fortsätter att ske kommer sannolikt, när svallvågorna har lagt sig, att bli föremål för granskning utifrån gällande regelverk. Dessa är Spelregler för press, radio och tv och särskilt Journalistförbundets Publicitetsregler. Vidare prövningar i Pressens opinionsnämnd utifrån detta regelverk och nämndens praxis. Slutligen har vi brottsbalkens regler om förtal och ärekränkning samt rättegångar i tryckfrihetsmål. Även möjligheten till arbetsrättsliga mål om någon har känt sig tvingad att lämna en anställning efter påtryckningar kan tänkas, liksom ageranden från Diskrimineringsombudsmannen, DO, och eventuella processer initierade av denne.

I detta sammanhang kan man inte underlåta att begrunda följande. Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning, utan nu räcker det med ett blankt påstående från ett föregivet offer. Utan polisutredning och rättegång, inte en chans för den utpekade att få sin uppfattning offentliggjord i dagens medieklimat.

Jag kan inte undanhålla läsarna följande, citerat ur en dom från Skaraborgs tingsrätt den 4 december: ”Åklagaren har i sin plädering hävdat att gärningarna (sexuellt ofredande i nio åtalspunkter, min anm) ska bedömas mot bakgrund av att Y är man och de olika berättelser som lämnats av kvinnor om män i olika forum under senare tid som till exempel #metoo. En domstol kan dock inte vid sin bedömning på något sätt utgå från en allmän bakgrund bestående av ibland obekräftade uppgifter som en del människor lämnat på nätet. I ett brottmål ska domstolen uttala sig om vad som i det enskilda fallet är brott enligt brottsbalken och inte bedöma någon mans eller kvinnas handlande utifrån något annat. Tingsrätten måste dessutom förhålla sig till att det enligt lag är en mänsklig rättighet att var och en som anklagas för brott är oskyldig till dess skulden är lagligen fastställd. I det här målet innebär detta att åklagare ska styrka sin gärningsbeskrivning bortom rimligt tvivel. Det ska alltså inte kunna finnas några andra förklaringar till ett händelseförlopp än det åklagaren påstår”.

Teckna en prenumeration här

Carl-Gunnar Sand

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Pierre Gilly

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger? Det skriver Pierre Gilly.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.

DEBATT

Svar på Myrdals senaste skriftställning

Margareta Zetterström

2018-01-23

I sin senaste Skriftställning beskyller Jan Myrdal "Clarté och liknande vänster" för att ha "hamnat på vad vi som varit med länge känner igen som en typiskt trotskistisk linje. En destruktiv och i verkligheten imperialisttjänande”. Det skriver Margareta Zetterström i sitt svar.

DEBATT

En revolution pågår i norra Syrien

Erling Folkvord

2018-01-23

Kurdisk nationalism är inte någon förebild för folken i Mellanöstern, men samhällsskicket i Rojava (Kobané), med folkstyre och kvinnofrigörelse, kan bli ett alternativ till imperialismen och regionala härskare, menar Erling Folkvord i ett svar till Christer Lundgren (FiB/K 12/2017). PYD/PKK manövrerar taktiskt, omgivna av fiender. När IS är militärt besegrat finns inte längre grund för den militära alliansen med USA, men varken PYD eller USA klarar att lämna alliansen utan förluster.