logo

KULTUR

Mörkrummet

2017-07-19

Mörkrummet
Susan Faludi
Övers. Emeli André
Leopard förlag

Susan Faludi har gjort sig känd som feminist och kritiker av mansrollen i böcker som Backlash och Ställd. Hennes nya bok Mörkrummet handlar på ett sätt om samma sak, men på ett annat och mycket mera personligt plan. Hennes dominanta och våldsamma far, som hon inte haft kontakt med på flera decennier, kontaktar henne för att berätta att han inte längre är man. Fadern har vid 76 års ålder genomgått en könskorrigering till kvinna, till Stefánie. Hon, Stefánie, vill nu att Faludi ska skriva om denna förvandling till kvinna. Stefánies önskan sammanfaller med Faludis egna behov av att förstå hur denne man som i allt ville vara en machoman, plötsligt säger farväl till allt han tidigare har tyckt vara viktigt.

Fadern har på ålderdomen återvänt till Ungern där han växte upp. Som barn till välbärgade judar upplevde han förvandlingen från rikedom till armod och sedan till sitt folks undergång. Nazisterna framställde de judiska männen som extremt omanliga och löjeväckande och fadern växte upp utan närmare kontakt med föräldrarna, som hade andra prioriteringar än sitt barn. Bägge dessa faktorer, nazisternas förakt och föräldrarnas frånvaro under faderns uppväxt, ser Faludi som orsaker till att fadern så helt går upp i den mansroll som är den amerikanska medelklassmannens efter kriget. På detta personliga plan blir faderns transformation en nyckel till Faludis intresse för vad könsrollerna gör med vår självförståelse.

Ämnet, en far som plötsligt deklarerat att han är kvinna, är så egendomligt och sensationellt att det måste försätta varje journalist eller författare i beredskapsläge. Jag börjar läsa boken med frågan om är det här är viktigt? Säger den något som jag borde känna till?  Faderns intresse för det judiska arvet var minimalt. Han bytte sitt ungersk-judiska namn Ístván Friedman till det mera amerikanskt klingande Steven Faludi. Som fotograf var hans specialitet att retuschera det som inte skulle finnas på bilderna. Så blev också hans liv en lång rad av förvandlingar och förnekanden. Gåtan Steven eller Stefánie Faludi förblir olöst. Både som man och kvinna intog fadern roller som var typiska för det patriarkala mönstret. Från machoman till passiv undfallande kvinnoroll – från den ena stereotypen till den andra. 


   


 

Jan Bergsten

KULTUR

Omdebatterad Bok- och Biblioteksmässa

Stefan Estby

2017-10-20

Årets bokmässa i Göteborg föregicks av debatter i media under flera månader på grund av den kritiserade tidskriften Nya Tiders medverkan. Ett antal utställare och författare hade därför valt att inte delta i årets bokmässa.

FiB/K frågade en författare som valde att delta och en författare som stannade hemma om deras ställningstagande. 

KULTUR

Arundhati Roy: ”Det vore idiotiskt att inte vara rädd”

Sigge Andersson

2017-10-18

Hur känns det att vara en stjärna kvittrar DN-tanten från scenen som dominerar FiB/K:s flygel av bokmässan, där FiB mittemot slagit upp sin monter och som en påminnelse om att hegemonin utmanas med en vepa där av en mun igenstängd med blixtlås öppnas upp. 
- Är jag en stjärna, det vill jag inte vara. Om jag är en stjärna vill jag att folk ser upp - man ska inte lita på stjärnor, svarar Arundhati Roy.

DN-tanten pratar mod och känslor, pratar rädsla - frågar om Roy är rädd, rädd för hatare, rädd för att framträda.
- Det vore idiotiskt att inte vara rädd, säger Roy lågmält.

KULTUR

Konstauktion: lägg ett bud på linoleumsnitt av Gun Kessle

Agnes Käll

2017-10-12

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under oktober ligger ute till försäljning är är ett signerat linoleumsnitt med titeln ”De landsteg i gryningen” (med motiv från Indien) av Gun Kessle (1926-2007).

KULTUR

”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön …”

Bengt Berg

2017-10-04

Gustaf Fröding tillhör de i bästa mening klassiska svenska diktarna. Trots hans relativt korta levnad (1860–1911) och den mycket begränsade skaparperioden kunde han ändå åstadkomma så många både till form och innehåll vitt skilda dikter. Ibland folkligt humoristiska på rimmad värmländska, ibland sökande, filosofiska eller helt enkelt galna dikter, som tillkom under hans sjukdomsperiod. Bland Frödings dikter finns också dikter med stort socialt och politiskt patos, till exempel den skoningslösa Den gamla, goda tiden.