logo

DEBATT

Myrdal förminskar och degraderar Holocaust

2017-05-02

I aprilnumret av "Folket i Bild" skriver Jan Myrdal om "Förintelseförnekelse". I första stycket konstaterar han att "ordvalet "förintelsen" är en historisk lögn" och kort därefter motiverar: "lögnen ligger ... i ordets bestämda form: Förintelsen och konkret i skrivningen som om det rörde ett "folkmord   på framför allt  judar som ägde rum under andra världskriget"."

Myrdals teser i artikeln liknar i allt väsentligt den linje som man  känner igen från skrifter av flera andra historierevisionister och förintelseförnekare som t.ex. Robert Faurisson. Det finns dock en  del särdrag relaterade till Myrdals kommunistiska rötter. Han skriver:

"Hitlertyskland genomförde inför och under kriget massmord på kommunister och andra politiska motståndare. Kommissarieordern till exempel. Men därtill på etnisk grund beslutade folkmord."

Alltså är "kommissarieordern" (se länken nedan) ett exempel på ett massmord. Jan Myrdal vill övertyga läsaren att ett av nazisternas huvudsyften var förintelsen av kommunister. Folkmord på etniska grunder var "bara" ett komplement. En fotokopia av "kommissarieordern" bifogas hans artikel och förklaras med en bildtext som refererar till kommunister och 30 miljoner slaver som skulle förintas. Fotokopians syfte är troligen att "dokumentera" Myrdals "alternativa fakta" om att judar inte alls var centrala i nazisternas utrotningsplaner.

Det är helt klart att antalet kommunistiska funktionärer i Sovjetunionen som innehade kommissarieposter (s.k. "politruker") var av naturliga skäl relativt litet. Dessutom upphävdes "kommissarieordern" (som informerade befälhavare i tyska armén om att politiska kommissarier skulle avrättas och inte behandlas som krigsfångar) ett knappt år senare (den 6 maj 1942 alltså tidigare än det datum som uppges i bildtexten, vilket är en faktamanipulation i Myrdals text). Trots att bildtexten hänvisar till 30 miljoner slaver som skulle förintas nämns inte slaver i detta dokument en enda gång.

När det gäller denna tes så vet troligen Myrdal mycket väl att även om tyskarna betraktade slaver som underlägsna accepterade de gärna samarbete med dem (i Bulgarien, Slovakien, Kroatien, Ukraina) för att inte nämna vikten av användningen av slaver som arbetskraft i den tyska krigsansträngningen. Även om tyskarna planerade utrotning av slaver så hann de inte att förvandla sina planer till den industriella utrotning  som användes för att mörda judar. Detta hindrar inte Myrdal att konstatera följande:

"Att felaktigt göra judarna till de huvudsakliga offren är dock  inte oskyldigt faktaslarv. Det används medvetet för att propagandistiskt rättfärdiga statens Israel ursprungliga och pågående brott mot det palestinska folket."

Efter detta rent antisemitiska utfallet (enligt gängse definitioner av antisemitism nämns bland flera andra kriterier "Accusing the Jews as a people, or Israel as a state, of inventing or exaggerating the Holocaust." (se EUMC WORKING DEFINITION OF ANTISEMITISM) konstaterar Myrdal: "Men den bestämda formen av förintelsen är politiskt lögn också på ett allvarligare sätt."

Myrdal fortsätter med allt möjligt från conquistadorernas frammarsch på andra sidan av jordklotet på 1500-talet, genom olika krig och konflikter på 1800-talet, den bengaliska svälten 1943 och japanska krigsbrott i Asien, till att konstatera att "detta användandet av bestämd form ("förintelsen") förfalskar kolonialismens och imperialismens historia". Detta leder Myrdal till slutsatsen att 

"Hitlertyskland fortsatte denna kolonialismens och imperialismens normala och brottsliga folkmordspolitik."

"Men inte ens när det gäller antalet avlivade skiljer sig Hitlertyska mördarna från de andra."

Här än en gång gör sig Myrdal skyldig till en antisemitisk formulering - han förminskar, degraderar och jämställer Holocaust  med andra brott i historien ("Denying the fact, scope, mechanisms (e.g. gas chambers) or intentionality of the genocide of the Jewish people at the hands of National Socialist Germany and its supporters and accomplices during World War II (the Holocaust)").

Enligt Myrdal har "imperialister och kolonisatörer"  "avlivat" - på liknande grunder, lika  många och på liknande sätt.

Myrdals hållning är inget nytt, men det förvånande är att han går längre än en av huvudförövarna Heinrich Himmler som i sitt omskrivna tal den 4 oktober 1943 i Poznań (då Posen) kallade förintelsen av judar som "ett blad i vår historia som aldrig har skrivits och aldrig kommer att skrivas" (se länk nedan).

I januari i år sa FNs generalsekreterare Antonio Guterres (se länken): “... the Holocaust was the culmination of millennia of hatred, scapegoating and discrimination targeting the Jews, what we now call anti-Semitism...”

I en av sina senaste artiklar skriver Jan Myrdal att "den allmänna vänstern famlar kring i skenfrågor". I Folket i Bild ger han ett exempel på en riktig fråga  som sysselsätter riktiga vänsteraktivister som han - historierevisionism och uppvigling till antisemitism.

Länkar:

1. "Richtlinien für die Behandlung politischer Kommissare" från den 6 Juni 1941 

2. Heinrich Himmlers tal

3. António Guterres tal januari 2017 

Juliusz Brzezinski

DEBATT

Om sexuella kränkningar i skolan

Jan Myrdal

2017-12-07

Metoo-rörelsens berättelser bör tas på allvar. Det som nu berättas från skolan om hur flickor kränks är ruggigt. Men för att dra några slutsatser bör det som redovisas ställas mot egna erfarenheterna från skoltiden. Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

Nils Funcke: Bokmässan stod inte pall

Nils Funcke

2017-12-01

Bokmässan stod inte pall. Genom att porta Nya Tider från att delta som utställare överger mässan den policy som under viss möda och noga överväganden drar gränsen för vilka som ska få hyra utställningsplats. Det skriver Nils Funcke.

DEBATT

Jan Myrdal: Två påpekanden apropå Metoo

Jan Myrdal

2017-11-28

Det många kvinnor nu berättar i reportage och med upprop rör inte något allmänt gatuvåld utan specifikt sådana sexualbrott från överordnade som står i särskild strid med den rättsuppfattning som under folklig kamp utformats i vår kultur och som vår svenska brottsbalk därmed i 6 kap, § 3 tar på stort allvar.

DEBATT

Angående recensionen av boken "Terroristen i Toulouse"

Ann Zetherlund

2017-11-21

Christer Lundgren skriver i sin recension av boken "Terroristen i Toulouse" av Alice Petrén i nr 10/17 bland annat att fransmännen dvs pieds noirs, fransmän/spanjorer födda i Algeriet tvingades lämna sina hem vid Algeriets självständighet 1962. De tvingades inte alls lämna Algeriet, men de kunde inte längre leva lyxliv på algeriernas bekostnad. Det skriver Ann Zetherlund.