logo

DEBATT

Nordiska vänsterledare vill se samlad strategi

2017-03-29

Det pågår en stigande övnings- och rustningsspiral både från Natos och Rysslands sida vid Norden, Arktis och Östersjöområdet. Det är en oroande utveckling, skriver debattörerna, och därför är det dags för länderna i Norden att ta initiativet till att bryta den. ”Vägen dit är att stärka de säkerhetspolitiska instrumenten. Vi vill skapa en politik för att minska spänningar och krigshot.”

Vänsterledarna respekterar att Finland och Sverige vill fortsatta vara militärt alliansfria, men att ett tätare nordiskt samarbete ”säkrar nedrustning, stärker FN och bidrar till att dansk, isländsk och norsk utrikespolitik inte blir beroende av ett Nato med Donald Trump i spetsen.”

Påverkas inte Sverige neutralitet av detta?
- Nej, samarbete för fred, avspänning och nedrustning påverkar inte Sveriges militära alliansfrihet i fred eller i sig möjligheten att vara neutral i krig, säger Vänsterpartiets ledamot i försvarsutskottet Stig Henriksson till FiB/K.

Just ett tätare nordiskt samarbete kring dessa frågor skulle vara Sveriges största fördel, men även i EU bör de nordiska länderna för fram politiken.
”Kritiken mot Rysslands kränkningar av folkrätten i Ukraina och Syrien måste stå fast. Det är centralt för vår säkerhet att existerande nationsgränser, folkrätten och varje lands suveränitet respekteras. Samtidigt behöver vi utveckla kontakterna med det ryska civilsamhället och skapa bättre förutsättningar för utbyte i olika former”, skriver vänsterledarna.
Valet av Trump har gjort världen mer osäker och ökat riskerna för att USA och i förlängningen Nato ska dras med i pågående väpnade konflikter, eller starta nya.
Arbetet för nedrustning och avspänning i Norden bör bli fokusområde för Nordiska rådets kommande arbete, skriver debattörerna.

Vilken kraft och tyngd har Nordiska rådet idag?
- Inte så stort, men en av många arenor för att driva dessa bokstavligen livsviktiga frågor.
Vilka reaktioner förväntar du dig från andra svenska partier?
- De kan påverkas - men det kräver en parallellt växande folklig opinion, säger Stig Henriksson.

Debattinlägget är underskrivet av  Li Andersson, ordförande, Vänsterförbundet, Finland, René Gade, fredsordfører, Alternativet, Danmark, Høgni Hoydal, formand, Tjodveldi, Færøerne, Katrín Jakóbsdottir, formann, Venstre grönne (VG), Island, Audun Lysbakken, partileder, Sosialistisk Venstreparti (SV), Norge, Pia Olsen Dyhr, formand, Socialistisk Folkeparti (SF), Danmark, Sara Olsvig, formand, Inuit Ataqatigiit, Grønland, Jonas Sjöstedt, ordförande, Vänsterpartiet, Sverige och Pernille Skipper, politisk ordfører, Enhedslisten, Danmark.
 

Jan Bjerkesjö

DEBATT

Angående recensionen av boken "Terroristen i Toulouse"

Ann Zetherlund

2017-11-21

Christer Lundgren skriver i sin recension av boken "Terroristen i Toulouse" av Alice Petrén i nr 10/17 bland annat att fransmännen dvs pieds noirs, fransmän/spanjorer födda i Algeriet tvingades lämna sina hem vid Algeriets självständighet 1962. De tvingades inte alls lämna Algeriet, men de kunde inte längre leva lyxliv på algeriernas bekostnad. Det skriver Ann Zetherlund.

DEBATT

Nästa delning av Mellanöstern

Erling Folkvord

2017-11-15

Den norske författaren Erling Folkvord befinner sig i den syriska staden Raqqa när han sänder detta material till Folket i Bild/Kulturfront. Då, den 20 september, firades Raqqas befrielse från IS, terrororganisationen som använde staden som sin huvudstad. Folkvord påpekar att han skrev sin översiktliga text innan Raqqa befriades och innan Turkiet invaderade den nordvästliga syriska provinsen Idlib.
Folkvord har rest i och rapporterat från Syrien och andra delar av Mellanöstern i 20 år.

DEBATT

Därför talar vi om imperialism

Anders Romelsjö

2017-11-10

FiB/K är för svensk alliansfrihet, mot ett närmande till krigsalliansen Nato och mot svenskt deltagande i angreppskrig runt om i världen. Vi bekämpar imperialismen, i första hand USA-imperialismen. Begreppet imperialism använder vi för att beskriva strävan efter världsherravälde men också för att analysera de ekonomiska drivkrafterna bakom staters utrikespolitik, förklarar Anders Romelsjö i denna artikel.

DEBATT

Anders Persson svarar

Anders Persson

2017-11-02

Sovjetunionen syftade verkligen till att militärt erövra Finland vintern 1939-40 - men inte  behålla landet. Erövrat hade man gjort förr, 1700-21, 1741-43 och 1808-09, men vid varje tillfälle bara velat behålla de bitar som man behövde för St Petersburgs/Leningrads säkerhet. Så svarar Anders Persson på Peter Jahnkes debattinlägg.