logo

REPORTAGE

ÖB: Aurora 17 har överträffat mina förväntningar

ÖB Micael Bydén menar att erfarenheterna från Aurora 17 har överträffat förväntningarna både när det gäller samarbetet med lokala aktörer som internationella partners. Foto. Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten.

2017-10-16

Mellan 11 och 29 september genomförde Försvarmakten Aurora 17, den första och största övningen på 24 år i Sverige. Över 19 000 kvinnor och män, varav en fjärdedel från Hemvärnet, deltog. Dessutom ett flertal andra myndigheter. Det kontroversiella var deltagandet av andra länder, varav flertalet var medlemmar i Nato och att scenariot var en invasion från öst.

Deltagande förband kom från Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Litauen, Norge och USA på totalt omkring 1 500 personer, varav två tredjedelar från USA. Det här rönte naturligtvis kritik från fredsrörelsen i Sverige, som menade att övningen var ett avsteg från Sverige alliansfrihet och ett första steg på väg in i Nato. Dessutom menade man fanns inga garantier för att inte länderna från Nato hade kärnvapen med sig in på svenskt territorium eftersom några kontroller inte gjordes.

Det här var frågor som togs upp i Ekots lördagsintervju med ÖB Micael Bydén 23 september. 

- Vi fick med god hjälp av våra partners möjligheten att öva på en nivå som vi behöver. Det gav dem och oss ett bra tillfälle på övningsutbyte, svarade han på den direkta frågan om försvaret lyckats försvara Gotland vid övningen dagen innan.

Nu rustar Sverige upp
Om Micael Bydéns företrädare på posten som överbefälhavare fått vara med om att nedrusta och i många fall helt lägga ned regementen så är det nuvarande läget tvärt om. Det svenska försvaret rustas upp och moderniseras. De politiska partierna är överens om att ge försvarsmakten ytterligare pengar för det.

- Vi visar att vi är att räkna med. Vi har en allt starkare organisation, menade Bydén.

Han menade att de 600 miljoner som Aurora 17 kostade var nödvändiga för att öva försvaret med alla grenar samtidigt, tillsammans med lokala delar som hemvärn, kommun, räddningstjänst och polis.

- Min erfarenhet av övningen är att de har överträffat mina förväntningar. Övningen har gått riktigt bra och ger oss nu ett bra underlag för vårt fortsatta arbete. Samarbetet med våra internationella partners har fungerat.

Gotlands regemente åter
Gotland har en lång historia av militär närvaro. Gotlands garnison verkade på ön mellan åren 1897 och 2006. Genom försvarsbeslutet 2004 upplöstes och avvecklades dåvarande Gotlands regemente. Att ön i stort sett varit helt utan försvar under senaste decenniet har inte setts med blida ögon. Därför var försvarsminister Peter Hultqvists besked i samband med att regeringens höstbudget om att Gotlands regemente kommer att bildas och börja verka från årsskiftet välkommet för många.

Det är Gotlands militärstrategiska läge som gör ön extra intressant. Avståndet till det svenska fastlandet är nio mil och tolv till Lettland. Den som behärskar Gotland kan kontrollera luft och sjöterritoriet i stora delar av Östersjöområdet genom precisionsvapen med lång räckvidd.

– Gotland är ett osänkbart skepp och har en strategiskt viktig punkt i den här regionen. Det är inte bara viktigt för Sverige med ett bra försvar här. Vi har en gemensam vision om fred här, sa exempelvis den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David G. Perkins vid sitt besök på Gotland tidigare i vår.

Flera bedömare menar nu att frågan om Sverige skriver på FN-konventionen om förbud av kärnvapen kan ge en fingervisning på hur den svenska alliansfriheten ska bedömas. Till media har det nämligen läckts att USA:s försvarsminister James Mattis i ett brev till Peter Hultqvist varnar för att en svensk underskrift kommer försämra samarbetet mellan länderna. 

- Det är helt och hållet en politisk fråga. Mina åsikter framför jag direkt till mina uppdragsgivare. Jag konstaterar bara att i vårt samarbete med USA märker vi ingen skillnad i det som gällt sedan våra försvarsministrar gjorde överenskommelsen förra året. Allt går helt enligt plan. Vi har flera viktiga länder som vi samarbetar med, USA är ett av dem, menade ÖB Micael Bydén.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Jan Bjerkesjö

REPORTAGE

Hjärnspöken - ryska hot mot Sverige

Pelle Sunvisson

2018-01-19

Samtliga ryska hot mot Sverige som fått uppmärksamhet i svenska medier och i den svenska politiska debatten är resultat av hjärnspöken. Den djärva tesen ligger bakom Mattias Göranssons nya bok "Björnen kommer!" Det är med Göranssons egna ord ”kollektiva vanföreställningar” av den typ av grupptänkande han tidigare mött i sitt grävjobb i Tomas Quickfallet.

REPORTAGE

Striden i Göteborgs hamn – Det nya hotet mot fackföreningsrörelsen

Mårten Färlin

2018-01-17

Den svenska fackföreningsrörelsen vilar tungt på ett starkt bärande ben: hotet om strejk. Men vad händer om det benet amputeras? Regeringens ambition att begränsa strejkrätten väcker frågor som kan få grundvalarna för den fackliga rörelsen att skaka – allt för att klämma åt några hamnarbetare på västkusten.

Kvällens TV-program Uppdrag Granskning tar upp konflikten. Därför kan du redan nu läsa FiB/K:s reportage, som publiceras i morgondagens utgivning av årets första nummer.

REPORTAGE

Mellan den traditionella vägen och den industriella gränslösheten

Becky Garcia Acuna

2018-01-09

Tre och en timmes bilfärd utanför Guadalajara, huvudstaden i den mexikanska delstaten Jalisco, ligger Zapotitlán de Vadillo. Becky García Acuña, skribent, och Maj Lindström, fotograf med fjorton år i Guadalajara, var på plats i Zapotitlán de Vadillo för att berätta hur de små producenterna av den traditionella, handgjorda spritdrycken mescal pressas av de stora producenternas starka organisationer. Hur de stora vill befästa sin kommersiella makt på de smås bekostnad.

REPORTAGE

Myller av liv i ett slumrande brukssamhälle

Agnes Käll

2017-12-15

En lördagskväll i den sörmländska bruksorten Hälleforsnäs visas Metropolitans uppsättning av Trollflöjten på bio. Operalivekonceptet, som förvandlar Folkets hus till en scen i föreställningen, drar fullt hus nästan varje gång. Hur kommer det sig att den folkliga kulturen har överlevt förlusten av det bruk som tjänade samhället i över trehundra år? En önskan att fånga ”bruksandan” slutar i en mindre odyssé när Agnes Käll och Eva Wernlid utforskar lokalsamhället.