logo

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Foto Wikimedia Commons

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger?

Vid något annat tillfälle kom en tysk gymnasist till skolan. Hon förklarade att nazismens brott gjorde att hon skämdes över att vara tysk. Det var lättare att säga sin mening till henne. Du känner skuld för att du tänker som en nazist, sa jag. I ett liberalt demokratiskt samhälle är man bara ansvarig för sina handlingar (eller sin brist på handling). Det är nazisterna som tror att ”folk” har kollektiva rättigheter och skyldigheter.    

Nästan trettio år senare tycks inte mycket ha förändrats. Oavsett vad som händer är det fortfarande omöjligt för Tyskland att kritisera Israel. Men det är inte bara för tyskar som judar och Israel har en särställning. När Irak eller Ryssland ockuperar och annekterar ett annat lands territorium reagerar omvärlden kraftigt. När det gäller Israel är västvärlden alltid mer splittrad. Den judiska staten sägs ha säkerhetsintressen som man bör ta på allvar om man vill undvika en ny förintelse. 

Man talar också hellre om antisemitismen i västvärlden än om Israels politik. Det är naturligtvis rätt att fördöma hatbrott mot judar men det är problematiskt och kontraproduktivt när man ger det judiska en särställning. 

De flesta hatbrott i Sverige drabbar svarta och romer. Svarta utsätts också för betydligt mer våld än andra minoriteter. Men i medierna är svarta och romer andra klassens offer. Söker man till exempel på afrofobi på DN:s nätbilaga får man upp 55 träffar. Det ska jämföras med hela 3 200 träffar för antisemitism. Hatbrott mot svarta är tre gånger så vanligt som hatbrott mot judar men får alltså nästan sextio gånger så lite uppmärksamhet totalt sett. Afrofobi är, som SVT:s Uppdrag granskning nyligen rapporterade ”ett samhällsproblem som hamnat i skymundan”. 

Historiskt sett har fördomar mot svarta varit betydligt grövre och entydigare än mot judar. I andra upplagan av Nordisk familjebok beskrivs ”negrer” som något av en apa där stortån ”nästan” är ”formad som en griptå”. ”Negerrasen” sägs vara intellektuellt, kulturellt och moraliskt underlägsen alla andra raser. Artikeln om judar är inte alls lika fördomsfull och negativ. Judar beskrivs som ett duktigt folk: ”i fredstid ha de frikostigt understödt allmännyttiga sträfvanden. De har äfven lämnat ett mycket betydande tillskott till de europeiska folkens kulturlif.” I artikeln finns en lång redogörelse för den förföljelse och diskriminering som judar har utsatts för genom årtusenden. Förföljelsen förklaras med avund och fördomar. 

En gång i tiden var många väldigt intresserade av att uppmärksamma verkliga eller inbillade brott som hade begåtts av judar. Nuförtiden är man i stället lika intresserad av brott där judar är offer. (Framför allt om muslimer eller andra invandrare är förövarna.) Det är en stor skillnad men tankestrukturen har förblivit den samma. Det avgörande är inte de rasistiska handlingarna i sig utan offrens identitet. Den antirasistiska rapporteringen är med andra ord rasistisk i sitt urval.

Pierre Gilly
Författare till senaste boken: Konsten att sälja krig Propagandan från Cato till Nato (Verbal förlag) 


Teckna en prenumeration här

Pierre Gilly

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

Carl-Gunnar Sand

2018-01-29

Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning. Det skriver juristen Carl-Gunnar Sand.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.

DEBATT

Svar på Myrdals senaste skriftställning

Margareta Zetterström

2018-01-23

I sin senaste Skriftställning beskyller Jan Myrdal "Clarté och liknande vänster" för att ha "hamnat på vad vi som varit med länge känner igen som en typiskt trotskistisk linje. En destruktiv och i verkligheten imperialisttjänande”. Det skriver Margareta Zetterström i sitt svar.

DEBATT

En revolution pågår i norra Syrien

Erling Folkvord

2018-01-23

Kurdisk nationalism är inte någon förebild för folken i Mellanöstern, men samhällsskicket i Rojava (Kobané), med folkstyre och kvinnofrigörelse, kan bli ett alternativ till imperialismen och regionala härskare, menar Erling Folkvord i ett svar till Christer Lundgren (FiB/K 12/2017). PYD/PKK manövrerar taktiskt, omgivna av fiender. När IS är militärt besegrat finns inte längre grund för den militära alliansen med USA, men varken PYD eller USA klarar att lämna alliansen utan förluster.