logo

DEBATT

Om sexuella kränkningar i skolan

Foto Ewa Rudling

2017-12-07

Metoo-rörelsens berättelser bör tas på allvar. Det som nu berättas från skolan om hur flickor kränks är ruggigt. Men för att dra några slutsatser bör det som redovisas ställas mot egna erfarenheterna från skoltiden.

Jag hade nyss fyllt tretton och kommit tillbaka till Sverige från New York när jag började i Bromma Högre Allmänna Läroverk höstterminen 1940. Min svenska skoltid avslutades sedan tidigt på vårterminen 1944 när jag slutade gå till Höglandsskolan för att inte återkomma. Också mina nära kamrater lämnade skolan. Jag var då sedan ett år aktiv i Sverges Kommunistiska Ungdomsförbund.

Jag avskydde den svenska skolan, fann den undervisning som gavs undermålig och hade upprepade konflikter med vissa lärare. Det har jag beskrivit. I olika dokument torde anmärkningar och nedsatta betyg stå kvar noterade. Jag var från kollegiet sett en besvärlig elev. Fast det fanns vissa lärare jag uppskattade. Jag hade också nära vänner som fortsatte fram till examen.

Jag var inte okänslig för att det fanns flickor i klassen som jag mer än tyckte om. Det kanske märktes på mig. Några hade jag också hållit om, dansat med. Men mitt egentliga kärleksliv inleddes efter skoltiden, sommaren 1944.

Det är bakgrunden. Den torde inte vara helt ovanlig. Men det jag läser om i Metoo är mig helt iskallt främmande.

Jag vet att jag aldrig skymfat någon flicka i klassen eller skolan genom att kalla henne Hora eller Fitta. Vad mera är jag hörde aldrig någon av kamraterna göra det. Det var mig/oss otänkbart.

Som en del av kriminalhistorien kunde jag läsa om lärare som sexuellt förgrep sig på elever, men jag minns inte någonting sådant från min dåtida skoltid.

Jag har frågat både jämnåriga kamrater från det tidiga fyrtiotalets usla svenska skola och sådana jag känt från FNL-tiden som gick i sextiotalets skola men ingen av dem mindes att man ropat något sådant efter flickorna eller behandlat dem så i klassen och skolan. Men allt jag läser och hör visar att så sägs och så sker nu.

Någonting måste ha hänt i den svenska skolan någon gång på åttiotalet. Men hur och när? Vilka förändrade skolan genom att börja ropa Hora mot flickor och förgripa sig på dem? Och varför ingrep inte vare sig lärare eller andra elever?
    

Jan Myrdal

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Pierre Gilly

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger? Det skriver Pierre Gilly.

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

Carl-Gunnar Sand

2018-01-29

Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning. Det skriver juristen Carl-Gunnar Sand.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.

DEBATT

Svar på Myrdals senaste skriftställning

Margareta Zetterström

2018-01-23

I sin senaste Skriftställning beskyller Jan Myrdal "Clarté och liknande vänster" för att ha "hamnat på vad vi som varit med länge känner igen som en typiskt trotskistisk linje. En destruktiv och i verkligheten imperialisttjänande”. Det skriver Margareta Zetterström i sitt svar.