logo

REPORTAGE

Politikerna styr italiensk public service

Den, för makten, obekväma rösten Bianca Berlinuger har blivit utkastad från italienska public service. Anledningen är att hon inte ville ensidigt propagera för ett ja i en kommande folkomröstning utan också erbjöd nejsidan en plattform, skriver Margareta Zetterström.
 

När Silvio Berlusconi, i sin dubbla roll som premiärminister och kommersiell tv-kung, under ett officiellt besök i Sofia 2002 uttalade en förkastelsedom – "bulgariska ediktet" kallad – över tre, i hans tycke, alltför regeringskritiska tv-profiler inom det italienska public service-företaget Rai väckte det stor uppståndelse. Allrahelst som Rai-ledningen var mycket snabb att göra förkastelsedomen till sin. De tre utpekade journalisterna Enzo Biagi och Michele Santoro samt komikern Daniele Luttazzi, vilka enligt Berlusconi gjort "kriminellt bruk" av tv-mediet, sparkades helt sonika och försvann ur rutan.

Nu har det hänt igen. Men denna gång heter premiärministern Matteo Renzi och kommer från det socialdemokratiska partiet PD. Det var den 4 augusti som ledningen för det politiskt kontrollerade Rai beslöt att avsätta Rai3:s nyhetschef Bianca Berlinguer. Redan nästa dag tog hon avsked av tittarna. Det var hennes sista kväll som nyhetsankare i kanalens nyhetsprogram Tg3 och hon höll stilen sändningen igenom, lika proffsigt och rutinerat som vanligt för att sedan, efter det sista nyhetsinslaget, vända sig direkt till tittarna med en personlig kommentar.

Hon sa att hon alltid har haft som ledstjärna att Tg3 skall vara ett oberoende nyhetsmedium. Men alla har inte uppskattat denna inriktning och det har, fortsatte hon, "den senaste tiden förekommit klumpiga påtryckningar och råa attacker från viktiga delar av den politiska klassen".

Tg3 har dock försökt stå emot kritikstormen och strävat efter att behålla sin integritet. Flera personer från de olika politiska partierna, ja från samtliga partier, betonadehon, har samtidigt uttryckt sin tacksamhet över att Rai3:s strävan att alltid respektera pluralismen. Hon hoppades att kanalens nyhetsprogram även i fortsättningen skall vara lika "förnuftigt och respektlöst" som det hittills varit och önskade sin efterträdare ("renzianen" Luca Mazzà) lycka till i arbetet. Med en lätt darrning på rösten erkände hon dock att det var med stort vemod hon nu lämnar sin plats.

Berlusconi kallade på sin tid Tg3 för Tele Kabul. Men varför har då Matteo Renzi och hans falang inom PD ett horn i sidan till Rai3? Och inte bara till kanalens nyheter utan också till det populära programmet Ballarò, en politisk talk show som tidigare denna sommar redan lagts ner?

För att förstå dessa skeenden bör man betänka att Rai sedan länge har stått underpolitisk kontroll, med det uttalade syftet att garantera största möjliga pluralism. Systemet kallas "lottizzazione", vilket här betyder fördelning av politiska "lotter". Det sades länge att Rai1 var kristdemokraternas domän, Rai2 socialisternas och Rai3 kommunisternas. Hur som helst har Rai under decenniernas lopp alltid stått i centrum för den politiska klassens intressen. Och på senare tid har många sett Rai3 som den italienska "vänsterns" allra sista skans, därav det stora intresset från den nuvarande centervänster-regeringens sida för denna tv-kanal.

Massimo Giannini, ledare för det nu nerlagda programmet Ballarò, berättade sammadag som Bianca Berlinguer sparkades, i en intervju med tidningen il Fatto Quotidiano, att kritiken mot Rai3 från premiärminister Renzi och hans partigrupp har pågått ett helt år men att den har skärpts de senaste månaderna. Och nu har Railedningen till slut reagerat på dessa politiska signaler.

I brist på andra, "officiella", förklaringar till det inträffade ser vi alltså, sa Giannini, återigen hur "politiken driver igenom sin vilja". Vilket är extra anmärkningsvärt, eftersom Renzi när han tillträdde som premiärminister deklarerade att nu "ska vi kasta ut partierna från Rai".

Varför kom då detta nya "bulgariska edikt" just nu? Mycket tyder på att det har med höstens folkomröstning att göra. Denna folkomröstning gäller ändringar av författningen och valsystemet men är, som många kommentatorer har påpekat, i praktiken ett ställningstagande för eller mot sittande regering. Det är nämligen Matteo Renzi som har varit drivande i denna fråga, och han är uppenbart angelägen om att kunna kontrollera tv-bevakningen av valrörelsen. Italien är ett land av tv-tittare snarare än tidningsläsare, och Tg3 har under Bianca Berlinguers ledning haft som ledstjärna att ge lika stort utrymme åt nejsidan som åt jasidan, vilket har irriterat regeringen som kämpar för ett ja.

Själv har Berlinguer berättat om den surrealistiska upplevelsen när Tg3 i slutet av juli hade gjort ett drygt timslångt nyhetsinslag om mordet på den franske prästen Jacques Hamel och hon, efter sändningen, kom ut från tv-studion och möttes av tre uppretade parlamentsledamöter från Renzis parti vilka kritiserade Tg3 för att ha försummat att rapportera om premiärministerns besök samma dag vid ett motorvägsbygge någonstans i Syditalien.

Men PD är splittrat, både i fråga om folkomröstningen och om public service. Så det lär nog bli en het höst.

Margareta Zetterström

REPORTAGE

”I krig finns ingen självklar ond eller god sida”

Pelle Sunvisson

Magda Gad är krigskorrespondent på Expressen. Sedan förra sommaren är hon stationerad i Irak. Hennes rapportering står ut i mediebruset - den är rak, ärlig och fri från genvägar. Till FiB/K:s Pelle Sunvisson skriver hon mellan två uppdrag om både kriget och journalistiken. Svaren är från 22 mars.

REPORTAGE

AURORA - Morgonrodnad, revolutionssymbol och krigsövning

Pelle Sunvisson

I den romerska mytologin var det Aurora som släppte ut solen på morgnarna. I Sovjetunionen var Aurora kryssaren från vars kanoner Oktoberrevolutionens startskott avfyrades. I Sverige blir Aurora i höst den största krigsövningen sedan kalla kriget. FiB/K:s Pelle Sunvisson har talat med planeringsofficeren Rickard Wissman.

REPORTAGE

Pingisklubben med flera bollar i luften

Mårten Färlin

Utbildning, boende, vård och näringsliv – nästan allt i Docksta har hotats av nedläggning. Men varje gång har bordtennisklubben stått där som räddaren i nöden. Vad var det som gjorde att ett gäng pingisvisionärer fick bära ansvaret för en hel bys överlevnad?