logo

KULTUR

Postkapitalism – vår gemensamma framtid

2017-07-17

Postkapitalism – vår gemensamma framtid 
Paul Mason
Ordfront förlag 2017

Den brittiske journalisten och medarbetaren i BBC, Paul Mason, har insett att kapitalismen i världen fungerar allt sämre och måste ersättas av ett annat produktionssätt. Det måste bygga på informationsteknologi och teknisk utveckling där ”allmänbildade och uppkopplade människor” agerar i nätverk. Den traditionella varuproduktionen och arbetet i hierarkiska organisationer får en underordnad roll. 

Författaren bygger på de 50-åriga konjunkturcykler som den sovjetiske ekonomen Kondratiev på 1920-talet tyckte sig se i den västerländska kapitalismen. Han drar in Marx arbetsvärdelära i resonemanget och de nätverk som Hardt och Negri har beskrivit i vår tid. Med hjälp av fragment från verkligheten och tämligen lösryckta tankegångar försöker Mason skapa en helhet utan att lyckas. Han förefaller ha en bred men ytlig kunskap om samhället.

Förvisso präglar rationaliseringar åtminstone kapitalismens centrum, liksom skenande inkomst- och förmögenhetsskillnader samt en växande sektor av ideellt arbete (som Wikipedia). Författaren anser att informationsteknologin undergräver marknadsmekanismerna och därmed kapitalismen. Utvecklingen mot postkapitalism sker spontant men måste omvandlas till ett ”projekt”.  I bokens sista kapitel skissar Mason hur övergången kan gå till. Han konstaterar att samhället måste bli mer socialt och ekonomiskt jämlikt, finanskapitalets makt måste brytas, ojämlika maktrelationer elimineras och mycket mer. Bra idéer men främst önsketänkande. Mason bygger upp hela sin argumentation med uttryck som ”vi måste”, ”uppgiften är att” och att ”vi bör bredda vårt tänkande”.  Men vilka ska genomföra projektet?  Samhällsklasser och imperialism saknas i analysen. Författaren framstår som en utopisk idealist trots att han själv hävdar motsatsen.

Men Mason bör inte avfärdas lättvindigt. Trots allt inriktar han uppmärksamheten på väsentligheter. Förutom en del befogad kritik av socialistiska rörelser noterar han kapitalismens hot mot vår planet. Om inte världens folk lyckas vända mängden utsläpp av växthusgaser inom några få år, blir diskussionen om kommande produktionssätt illusorisk. Seklets sista hälft blir då kaotiskt. Meningsfulla åtgärder finns i Masons förslag, men metoden att genomföra dem förblir oklar. Det bör seriösa samhällsdebattörer göra något åt. Kritiken av Kondratiev, Hardt och Negri med flera är ju sedan länge både omfattande och övertygande.

  
 

Åke Kilander

KULTUR

Omdebatterad Bok- och Biblioteksmässa

Stefan Estby

2017-10-20

Årets bokmässa i Göteborg föregicks av debatter i media under flera månader på grund av den kritiserade tidskriften Nya Tiders medverkan. Ett antal utställare och författare hade därför valt att inte delta i årets bokmässa.

FiB/K frågade en författare som valde att delta och en författare som stannade hemma om deras ställningstagande. 

KULTUR

Arundhati Roy: ”Det vore idiotiskt att inte vara rädd”

Sigge Andersson

2017-10-18

Hur känns det att vara en stjärna kvittrar DN-tanten från scenen som dominerar FiB/K:s flygel av bokmässan, där FiB mittemot slagit upp sin monter och som en påminnelse om att hegemonin utmanas med en vepa där av en mun igenstängd med blixtlås öppnas upp. 
- Är jag en stjärna, det vill jag inte vara. Om jag är en stjärna vill jag att folk ser upp - man ska inte lita på stjärnor, svarar Arundhati Roy.

DN-tanten pratar mod och känslor, pratar rädsla - frågar om Roy är rädd, rädd för hatare, rädd för att framträda.
- Det vore idiotiskt att inte vara rädd, säger Roy lågmält.

KULTUR

Konstauktion: lägg ett bud på linoleumsnitt av Gun Kessle

Agnes Käll

2017-10-12

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under oktober ligger ute till försäljning är är ett signerat linoleumsnitt med titeln ”De landsteg i gryningen” (med motiv från Indien) av Gun Kessle (1926-2007).

KULTUR

”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön …”

Bengt Berg

2017-10-04

Gustaf Fröding tillhör de i bästa mening klassiska svenska diktarna. Trots hans relativt korta levnad (1860–1911) och den mycket begränsade skaparperioden kunde han ändå åstadkomma så många både till form och innehåll vitt skilda dikter. Ibland folkligt humoristiska på rimmad värmländska, ibland sökande, filosofiska eller helt enkelt galna dikter, som tillkom under hans sjukdomsperiod. Bland Frödings dikter finns också dikter med stort socialt och politiskt patos, till exempel den skoningslösa Den gamla, goda tiden.