logo

KULTUR

Postkapitalism – vår gemensamma framtid

2017-07-17

Postkapitalism – vår gemensamma framtid 
Paul Mason
Ordfront förlag 2017

Den brittiske journalisten och medarbetaren i BBC, Paul Mason, har insett att kapitalismen i världen fungerar allt sämre och måste ersättas av ett annat produktionssätt. Det måste bygga på informationsteknologi och teknisk utveckling där ”allmänbildade och uppkopplade människor” agerar i nätverk. Den traditionella varuproduktionen och arbetet i hierarkiska organisationer får en underordnad roll. 

Författaren bygger på de 50-åriga konjunkturcykler som den sovjetiske ekonomen Kondratiev på 1920-talet tyckte sig se i den västerländska kapitalismen. Han drar in Marx arbetsvärdelära i resonemanget och de nätverk som Hardt och Negri har beskrivit i vår tid. Med hjälp av fragment från verkligheten och tämligen lösryckta tankegångar försöker Mason skapa en helhet utan att lyckas. Han förefaller ha en bred men ytlig kunskap om samhället.

Förvisso präglar rationaliseringar åtminstone kapitalismens centrum, liksom skenande inkomst- och förmögenhetsskillnader samt en växande sektor av ideellt arbete (som Wikipedia). Författaren anser att informationsteknologin undergräver marknadsmekanismerna och därmed kapitalismen. Utvecklingen mot postkapitalism sker spontant men måste omvandlas till ett ”projekt”.  I bokens sista kapitel skissar Mason hur övergången kan gå till. Han konstaterar att samhället måste bli mer socialt och ekonomiskt jämlikt, finanskapitalets makt måste brytas, ojämlika maktrelationer elimineras och mycket mer. Bra idéer men främst önsketänkande. Mason bygger upp hela sin argumentation med uttryck som ”vi måste”, ”uppgiften är att” och att ”vi bör bredda vårt tänkande”.  Men vilka ska genomföra projektet?  Samhällsklasser och imperialism saknas i analysen. Författaren framstår som en utopisk idealist trots att han själv hävdar motsatsen.

Men Mason bör inte avfärdas lättvindigt. Trots allt inriktar han uppmärksamheten på väsentligheter. Förutom en del befogad kritik av socialistiska rörelser noterar han kapitalismens hot mot vår planet. Om inte världens folk lyckas vända mängden utsläpp av växthusgaser inom några få år, blir diskussionen om kommande produktionssätt illusorisk. Seklets sista hälft blir då kaotiskt. Meningsfulla åtgärder finns i Masons förslag, men metoden att genomföra dem förblir oklar. Det bör seriösa samhällsdebattörer göra något åt. Kritiken av Kondratiev, Hardt och Negri med flera är ju sedan länge både omfattande och övertygande.

  
 

Åke Kilander

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.