logo

KULTUR

Postkapitalism – vår gemensamma framtid

2017-07-17

Postkapitalism – vår gemensamma framtid 
Paul Mason
Ordfront förlag 2017

Den brittiske journalisten och medarbetaren i BBC, Paul Mason, har insett att kapitalismen i världen fungerar allt sämre och måste ersättas av ett annat produktionssätt. Det måste bygga på informationsteknologi och teknisk utveckling där ”allmänbildade och uppkopplade människor” agerar i nätverk. Den traditionella varuproduktionen och arbetet i hierarkiska organisationer får en underordnad roll. 

Författaren bygger på de 50-åriga konjunkturcykler som den sovjetiske ekonomen Kondratiev på 1920-talet tyckte sig se i den västerländska kapitalismen. Han drar in Marx arbetsvärdelära i resonemanget och de nätverk som Hardt och Negri har beskrivit i vår tid. Med hjälp av fragment från verkligheten och tämligen lösryckta tankegångar försöker Mason skapa en helhet utan att lyckas. Han förefaller ha en bred men ytlig kunskap om samhället.

Förvisso präglar rationaliseringar åtminstone kapitalismens centrum, liksom skenande inkomst- och förmögenhetsskillnader samt en växande sektor av ideellt arbete (som Wikipedia). Författaren anser att informationsteknologin undergräver marknadsmekanismerna och därmed kapitalismen. Utvecklingen mot postkapitalism sker spontant men måste omvandlas till ett ”projekt”.  I bokens sista kapitel skissar Mason hur övergången kan gå till. Han konstaterar att samhället måste bli mer socialt och ekonomiskt jämlikt, finanskapitalets makt måste brytas, ojämlika maktrelationer elimineras och mycket mer. Bra idéer men främst önsketänkande. Mason bygger upp hela sin argumentation med uttryck som ”vi måste”, ”uppgiften är att” och att ”vi bör bredda vårt tänkande”.  Men vilka ska genomföra projektet?  Samhällsklasser och imperialism saknas i analysen. Författaren framstår som en utopisk idealist trots att han själv hävdar motsatsen.

Men Mason bör inte avfärdas lättvindigt. Trots allt inriktar han uppmärksamheten på väsentligheter. Förutom en del befogad kritik av socialistiska rörelser noterar han kapitalismens hot mot vår planet. Om inte världens folk lyckas vända mängden utsläpp av växthusgaser inom några få år, blir diskussionen om kommande produktionssätt illusorisk. Seklets sista hälft blir då kaotiskt. Meningsfulla åtgärder finns i Masons förslag, men metoden att genomföra dem förblir oklar. Det bör seriösa samhällsdebattörer göra något åt. Kritiken av Kondratiev, Hardt och Negri med flera är ju sedan länge både omfattande och övertygande.

  
 

Åke Kilander

KULTUR

En elitism som förargar

Jan-Erik Back

2017-09-22

Det finns en elitism som förargar och så finns det elitism som den elit man själv tror sig tillhöra. Den förargande elitismen hittar du hos åsiktsmotståndare, din egen elittillhörighet uppfinner du själv. Här pratar vi Johan Hakelius!

KULTUR

Konstauktion - lägg ett bud på träsnitt av Mats Eriksson

Agnes Käll

2017-09-15

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under september ligger ute till försäljning är Mats Erikssons Sundsvallsstrejken (1979), ett trä- och linoleumsnitt som skapades till 100-årsjubileet 1979.

KULTUR

En urusel poet av mycket hög klass

Mats Parner

2017-09-13

Skickliga imitatörer är typiska snyltgäster, låt vara snyltare som förtjänar såväl respekt som beundran. Pianisten Victor Borge, Bosse Parnevik och Olof Buckard är klassiska namn i genren. Men deras artisteri stod och föll, törs jag hävda, med värddjurens – de efterapades – lyskraft och publika anseende. För så är det ju: aldrig så lyckade imitationer av ”icke-kändisar” ger tyvärr inga skrattpoäng eller några poäng över huvud taget. Nils Adolf Elias Hasselskog (1892–1936) från Broddetorps komministerbostad någon mil från Hornborgasjön och lika långt från Billingen var på sin tid en väl så fullfjädrad imitatör som de nyssnämnda storheterna, kanske rent av strået vassare.

KULTUR

Second opinion: Dunkirk – en pyrrhusseger

Carl Henrik Svenstedt

2017-09-12

Om en ung man i början av en krigsfilm eller en western ljuger om sin ålder för att komma med ut i fält, och sen vid ett givet tillfälle säger att ”hemma i byn var det ingen som trodde på mig”, då vet man att han är dödens lammunge innan filmen är slut.

En klassisk kliché. Den engelske regissören Chris Nolan missbrukar minst fem av den sorten i sitt jättespektakel om det historiska slaget vid Dunquerque.