logo

KULTUR

Postkapitalism – vår gemensamma framtid

2017-07-17

Postkapitalism – vår gemensamma framtid 
Paul Mason
Ordfront förlag 2017

Den brittiske journalisten och medarbetaren i BBC, Paul Mason, har insett att kapitalismen i världen fungerar allt sämre och måste ersättas av ett annat produktionssätt. Det måste bygga på informationsteknologi och teknisk utveckling där ”allmänbildade och uppkopplade människor” agerar i nätverk. Den traditionella varuproduktionen och arbetet i hierarkiska organisationer får en underordnad roll. 

Författaren bygger på de 50-åriga konjunkturcykler som den sovjetiske ekonomen Kondratiev på 1920-talet tyckte sig se i den västerländska kapitalismen. Han drar in Marx arbetsvärdelära i resonemanget och de nätverk som Hardt och Negri har beskrivit i vår tid. Med hjälp av fragment från verkligheten och tämligen lösryckta tankegångar försöker Mason skapa en helhet utan att lyckas. Han förefaller ha en bred men ytlig kunskap om samhället.

Förvisso präglar rationaliseringar åtminstone kapitalismens centrum, liksom skenande inkomst- och förmögenhetsskillnader samt en växande sektor av ideellt arbete (som Wikipedia). Författaren anser att informationsteknologin undergräver marknadsmekanismerna och därmed kapitalismen. Utvecklingen mot postkapitalism sker spontant men måste omvandlas till ett ”projekt”.  I bokens sista kapitel skissar Mason hur övergången kan gå till. Han konstaterar att samhället måste bli mer socialt och ekonomiskt jämlikt, finanskapitalets makt måste brytas, ojämlika maktrelationer elimineras och mycket mer. Bra idéer men främst önsketänkande. Mason bygger upp hela sin argumentation med uttryck som ”vi måste”, ”uppgiften är att” och att ”vi bör bredda vårt tänkande”.  Men vilka ska genomföra projektet?  Samhällsklasser och imperialism saknas i analysen. Författaren framstår som en utopisk idealist trots att han själv hävdar motsatsen.

Men Mason bör inte avfärdas lättvindigt. Trots allt inriktar han uppmärksamheten på väsentligheter. Förutom en del befogad kritik av socialistiska rörelser noterar han kapitalismens hot mot vår planet. Om inte världens folk lyckas vända mängden utsläpp av växthusgaser inom några få år, blir diskussionen om kommande produktionssätt illusorisk. Seklets sista hälft blir då kaotiskt. Meningsfulla åtgärder finns i Masons förslag, men metoden att genomföra dem förblir oklar. Det bör seriösa samhällsdebattörer göra något åt. Kritiken av Kondratiev, Hardt och Negri med flera är ju sedan länge både omfattande och övertygande.

  
 

Åke Kilander

KULTUR

Konstauktion: Lägg ett bud på grafiskt tryck av Torsten Jurell!

Redaktionen

2017-12-15

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under december ligger ute till försäljning är ett signerat verk av Torsten Jurell med titeln Friare.

KULTUR

Klassiker-tipset: Per Anders Fogelström

Mattias Arreborn

2017-12-13

I augusti i år var det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes i Matteus församling i Stockholm. Större delen av sitt liv bodde och verkade han dock på Södermalm i samma stad, och det är denna stadsdel som spelar en viktig roll som fond för flertalet av de händelser som skildras i Fogelströms mest populära romaner; från Mina drömmars stad (1960) till Stad i världen (1968).

KULTUR

Bokrecension: Sidonie & Nathalie: Från Limhamn till Lofoten

Solveig Giambanco

2017-12-12

Sigrid Combüchens senaste roman pendlar mellan två tidsplan; nutid och krigsåren 1944-45. De unga kvinnorna Sidonie och Nathalie kommer ofrivilligt att göra sällskap på flykten från norra Frankrike under andra världskriget. En flykt till Sverige över Öresund, på osäkra båtar, i mörker och ovisshet.

KULTUR

En historisk utblick på temat ord och inga visor

Mattias Arreborn

2017-12-12

Recensionsansvarige Mattias Arreborn tar en titt på tre titlar under temat ord och inga visor. De tre han sätter under sin lupp är Léon Bloy: Otrevligheter,  August Strindberg: Det nya riket samt Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter.