logo

KULTUR

Satir: Så var det dags för val igen

Illustration: Carl Krantz

2018-03-29

Jaha, då är det dags igen! Val till Riksdag och kommunala församlingar i vår demokrati. En härlig tid för oss medborgare!? Vi får under ett halvår känna att vi betyder något för politikerna, mer och mer fram till valdagen dessutom. Sen är det över och vi förpassas till kulisserna, antingen för att vi röstat fel eller så har vi röstat rätt men får fel ändå.

Det hela kommer att dra igång med att reklambyråer börjar fundera ut häftiga slogans. ”Sverige”, ”ny” och ”hela folket” är triggerord som ska med någonstans i budskapet. Syndabockar ska utses, det brukar variera mellan ”sjuka”, ”arbetslösa” och ”invandrare”. Dessa – eller någon valfri av dessa - ska få bära skämshatten för havererad skola, sjukvård och allmän trygghet oavsett vilken partifärg som framför budskapet. Det går per automatik, inget parti reflekterar över att ojämlikheten frodats i Sverige de senaste 35 – 40 åren trots alla åtgärder för att tukta syndabockarna. Kanske kommer någon reklambyrå att hitta på någon ny syndabock, personligen tycker jag att äldre män i shorts som har sina kritvita ben nedstoppade i tubsockor och sandaler eller foppatofflor borde få stå i skamvrån detta val.

Valårets till lögnens och pinsamhetens gränsande budskap ska sedan kommuniceras med vanliga människor. Politiker gör stor sak av när de i sin mest folkliga skepnad ”ger sig ut i verkligheten”. Medborgarna blir ett Skansen för politikerna, där vi exotiska varelser som lever som vi alltid gjort ska matas med fagra löften om en bättre tillvaro. OM vi röstar rätt och inte slänger bort vår röst på de där andra partierna som bara vill oss ont förstås. Skulle någon medborgare fråga varför vi - trots att vi röstade rätt förra valet - fått se oss frånseglade av de få som de facto gynnats av den politik som skulle gynna oss, får vi veta att det inte finns tid för att besvara frågor. En politiker kan inte vistas i verkligheten alltför länge, alternativa verkligheter väntar med långlunch! 

Sen följer det debatter. I TV, tidningar, på nätet, i valstugor och på gator och torg ska snärtigt formulerade oförskämdheter kastas mellan politiska motståndare. ”Vinnare” ska utses och ”förlorarna” får smyga ut bakvägen för att vässa sina förolämpningar. Debatterna handlar aldrig om människans plats i samhället utan legio om mammons. De som utsetts till valrörelsens Svarte Petter bollas fram och tillbaka, ingen nämner något om att denne Petter ska vara en aktiv del av samhället. Nej då, istället får vi förklaringar över hur bra våra pensionärer skulle ha det och hur de på äldreboendet skulle simma i sylt om vi bara inskränker Petters möjligheter till normalt deltagande i samhällsbygget. Som Påven en gång uttryckte det: " Vi har börjat dyrka pengar. Människan står inte längre i centrum för samhället, det gör pengarna. Det är ett galet ekonomiskt system. Man kastar bort flyktingarna, de fattiga, de gamla”. Kanske svårt att ta in för politiker som är kristna till bekännelse men inte i gärning? Skattesänkningar, TRUT- och FOT-avdrag, inflation och räntor är viktigare parametrar för vad som hos politikerna kallas ”välfärd” än hur medborgarna egentligen mår och lever. Miljön och klimatet är tillsammans med kostsamma medborgare larviga hinder för denna välfärd. Trygghet ska vi medborgare inte ha genom vad som förr kallades ”omfördelning” utan genom fler övervakningskameror och poliser.  

Vem som än vinner valet kommer när det hela är över, trots minskande valdeltagande att ta till brösttoner om ”demokrati”. Detta med vetskap om att efter valet kommer de som verkar men inte vill synas styr som vanligt. Vad som lovades och vad vi hoppades på innan valet kommer inte att nämnas ens i en bisats. Klyftorna kommer fortsatt att öka och politikerna kommer att skylla på den väldiga abstraktionen ”marknaden”. Nästa val har medborgarnas ointresse för politik växt ännu mer. De som tänker tillbringa valdagen på soffan kan skadeglatt utbrista ”vadvardetjagsa” när brutna vallöften skapar än mer politikerförakt. Å sen blir det EU-val… 
 


Teckna en prenumeration på FiB/K här

Jan-Erik Back

KULTUR

Alex Schulman far med osanning i nya boken!

Mats Parner

Alex Schulman har gått för långt i den nya boken Bränn alla mina brev anser litteraturkritikern Mats Parner. Han ändrar datum på viktiga händelser så att det blir förtal av avlidna. Och frågan man ställer sig är vad som är sant i boken om hans morfar Sven Stolpe och mormor Karin?

KULTUR

Så stöttade DN:s kulturredaktion Kulturprofilen!

Idag inleds rättegången mot Kulturprofilen i hovrätten i Stockholm. Det är inte bara Svenska Akademien som stöttat honom. Även några av landets största kulturredaktioner har krattat manegen åt honom. Här skriver en person som har haft stor insyn i det outtalade samarbetet mellan Kulturprofilens Forum och landets största kulturredaktioner. Läs om hur redaktionerna "sponsrat" Kulturprofilen och hans scen Forum. 

KULTUR

Fanny å Farmor

Ett inlägg under pågående valrörelse av Kristina Eriksson och Hans-Magnus Meincke.

KULTUR

Musikaliskt mirakel

Margareta Zetterström

När Bach gjorde det inledande preludiet i Das Wohltemperierte Klavier spelbart för alla gläntade han på dörren till musikens underbara värld. Det menar författaren och översättaren Margareta Zetterström.