logo

TIDNINGEN

Sex punkter: Konfliktfrågor mellan fack och arbetsgivare

2017-07-12

På den svenska arbetsmarknaden finns många stridsfrågor beroende på fackförening och vilket område som medlemmar är verksamma inom. Vi bad Martin Viredius kommentera sex olika intressefrågor ur fackligt perspektiv utifrån sin mångåriga erfarenhet från Transportarbetareförbundet. 

1. Lokala lönesänkningar
Från arbetsgivarhåll finns tankar på lokala lönesänkningar genom att arbetstiden skulle kunna varieras utan förhandling med facket. 
– Aldrig, får inte förekomma. Det primära i kollektivavtalet är att säkra golvet, lokala fack ska aldrig ha möjlighet att sänka löner. Sedan har det smugit sig in ändå via de individuella lönesättningarna, där man förhandlar fram potter som fördelas individuellt i lokala förhandlingar. En del får mer – en del får mindre. Samtidigt som man höjer en del blir ju lägstalönerna allt lägre, gapet mellan medianlön och topplön växer, vilket strider mot många grundläggande principer. När en välavlönad undersköterska går i pension med sin topplön kan hon ersättas av en nyexaminerad med bottenlön vilket kan ge väsentliga lönekostnadssänkningar.

2. Övertidsarbete
Arbetsgivare vill höja övertidstaket från 150 till 200 timmar. 
– Det är bra att det finns ett tak på 150 timmar som sedan är förhandlingsbart. Allt det där är förnuftsbaserat, har arbetsgivaren en massa arbetsuppgifter som måste utföras så får han väl anställa fler i stället för att hårdbelasta dem som vill jobba extra. Sedan ska man ju ha klart för sig att det finns företag som skiter i det mesta, och de pressar ju på. Tanken med reglerna om övertidsarbete är att det ska vara dyrt för arbetsgivaren att plocka ut övertidsarbete för att stimulera till att anställa fler människor. Ta taxi som exempel, där fanns ett bra kollektivavtal 1991, men då antalet taxibilar ökade radikalt och organisationsgraden sjönk fick vi procentlöner. I  praktiken finns det inga arbetstidsregler, de jobbar på tills man tycker att man tjänat ihop tillräckligt. Det kan bli arbetsdagar på elva–tolv timmar ganska ofta.

3. Låglönesatsningar
Arbetsgivarna vill frysa löner eller ange löneavtal med procentsatser för hela branschen. 
– Nu lyckades man få till det, verkar det som, för första gången. Det har varit lite av LO-kollektivets signum att man säkrar de lägsta lönerna, att de ändå hänger med trots låg konfliktstyrka. Den som nu har låg lön får procent omvandlad till krontal. 2,6 procent är ganska mycket för den som tjänar 40 000 kr men lite på 18 000 kr i lön. Under 24 000 kr omvandlas det nu till cirka 700 kronor eller något i den stilen. Det är ett stort steg för industrikollektivet, som tidigare alltid har gått emot.

4. Säkerhetsfrågor arbetsmiljö
– Säkerhetsfrågor riskerar undermineras vid konkurrens. Här har våra branscher sunda och säkra arbetsmiljöer, med bland annat kör- och vilotidsregler, hastighetsbestämmelser och så vidare. Generellt dör fler arbetare i arbetsplatsolyckor i dag, men det är svårt att säga vad det beror på. Vi har exempelvis utländska chaufförer som kommer in och kör på vintrarna utan utrustning som krävs för vinterväglag. Vi vet att många kör för mycket och för länge och det finns hårresande exempel på hur det ser ut, men om det har slagit igenom i statistiken över arbetsskador är svårt att säga eftersom hela arbetsskadelagstiftningen har underminerats. Dödssiffrorna inom arbetslivet har ökat, vilket annars har varit en av de stora framgångssagorna för facket. Ser du på 1950-talet fram till nu så har det skett stora förbättringar när det gäller arbetsmiljö och säkerhet.

5. Ny teknik
– I någon mån hindrar den utvecklingen, eftersom allt blir så fragmentiserat. Du kan ta flyget som exempel: på 1980–1990-talen kunde man förhandla fram avtal som gällde nästan all markpersonal. På Arlanda var det i stort sett bara SAS som anställde alla och med stora kollektiv gick det att schemalägga på ett vettigt sätt. SAS fick investera i rullande band och ny teknik som skulle göra arbetet lättare. Sedan kom EU:s marktjänstdirektiv och allt skulle konkurrensutsättas. Då splittrades det här stora kollektivet upp på tre–fyra, som gör varsin lilla bit. Priskonkurrensen påverkade investeringarna i ny teknik, så det är klart att det påverkade. Tidigare fanns utrymme att göra så att lastare kunde arbeta med annat än att bara lyfta väskor, men nu är det ju tillbaka. 

6. Semester i september
Arbetsgivarna till kunna förlägga fyra sammanhängande semesterveckor till någon gång under perioden maj–september. 
– Semesterlagen säger att du har rätt till tre veckors ledighet under sommaren. Jag tror att den lagen är klok på det sättet, men den är samtidigt dispositiv. Skulle anställda komma fram till att man kan göra ett byte så visst går det. Semesterlagen är entydig och bra, du ska ha rätt till semester på sommaren.
 

Jan Bjerkesjö

TIDNINGEN

Utgivning av årets tionde nummer!

Jan Bjerkesjö

2017-10-12

I dag kommer Folket i Bild Kulturfronts tionde nummer 2017 ut. Koncentrationen ligger på krigsövningen Aurora 17 och där riktade vi fokus på Gotland och vad gotlänningarna tyckte. Bokmässan i Göteborg blev inte enbart ett evenemang med fokus riktat på böcker och författare, utan på NMR:s demonstration och åsikterna om vilka som ska få ställa ut på mässan. Som vanligt finns det också betydligt mer att läsa!

TIDNINGEN

Dubbelnumret 6-7 i sin helhet

2017-10-11

I morgon torsdag är det utgivning av årets tionde nummer av Folket i Bild Kulturfront. I väntan på det kan du nu läsa hela numret av dubbelnumret FiB/K nr 6-7 2017, som gavs ut den 15 juni i år.

TIDNINGEN

Sex punkter: Youtube – folkkanalen som blivit allt mer kommersiell

Jan Bjerkesjö

2017-10-09

Webbplatsen Youtube öppnades 2005 och blev snabbt en populär folklig kanal för rörlig bild. Här kunde användarna lägga ut egna filmer gratis och på så sätt bli kändisar både lokalt och globalt. Från att först ha varit folklig och öppen för alla har Youtube allt mer förändrats till en kommersiell kanal där företag betalar stora summor för att synas.

TIDNINGEN

Missförstånd (?) om yttrandefriheten i Kina

Ingemar Folke

2017-10-05

I Kulturhistoriska studier, en volym som August Strindberg gav ut 1881, finns hans uppsats Kina. Några synpunkter och belysningar. Där hittar man bland annat följande omdömen:
”Kinesernas fri- och rättigheter äro ganska stora, och mången konstitutionell monarki i västerlandet har det icke bättre ställt med friheten; religionsfrihet, tanke-, yttrande- och tryckfrihet, kommunal rösträtt, petitionsrätt, frihet från en ärftlig adels tryck och frihet från inhemskt militärvälde äro förmåner, som äro ganska avundsvärda och som tillika äro en motvikt mot ett enväldigt styrelsesätt och centralisation i förvaltningen. Kina äger i verkligheten större frihet än Frankrike under andra kejsardömet med dess lagstiftande församling, senat och folkomröstning.”