logo

TIDNINGEN

Sex punkter: Konfliktfrågor mellan fack och arbetsgivare

2017-07-12

På den svenska arbetsmarknaden finns många stridsfrågor beroende på fackförening och vilket område som medlemmar är verksamma inom. Vi bad Martin Viredius kommentera sex olika intressefrågor ur fackligt perspektiv utifrån sin mångåriga erfarenhet från Transportarbetareförbundet. 

1. Lokala lönesänkningar
Från arbetsgivarhåll finns tankar på lokala lönesänkningar genom att arbetstiden skulle kunna varieras utan förhandling med facket. 
– Aldrig, får inte förekomma. Det primära i kollektivavtalet är att säkra golvet, lokala fack ska aldrig ha möjlighet att sänka löner. Sedan har det smugit sig in ändå via de individuella lönesättningarna, där man förhandlar fram potter som fördelas individuellt i lokala förhandlingar. En del får mer – en del får mindre. Samtidigt som man höjer en del blir ju lägstalönerna allt lägre, gapet mellan medianlön och topplön växer, vilket strider mot många grundläggande principer. När en välavlönad undersköterska går i pension med sin topplön kan hon ersättas av en nyexaminerad med bottenlön vilket kan ge väsentliga lönekostnadssänkningar.

2. Övertidsarbete
Arbetsgivare vill höja övertidstaket från 150 till 200 timmar. 
– Det är bra att det finns ett tak på 150 timmar som sedan är förhandlingsbart. Allt det där är förnuftsbaserat, har arbetsgivaren en massa arbetsuppgifter som måste utföras så får han väl anställa fler i stället för att hårdbelasta dem som vill jobba extra. Sedan ska man ju ha klart för sig att det finns företag som skiter i det mesta, och de pressar ju på. Tanken med reglerna om övertidsarbete är att det ska vara dyrt för arbetsgivaren att plocka ut övertidsarbete för att stimulera till att anställa fler människor. Ta taxi som exempel, där fanns ett bra kollektivavtal 1991, men då antalet taxibilar ökade radikalt och organisationsgraden sjönk fick vi procentlöner. I  praktiken finns det inga arbetstidsregler, de jobbar på tills man tycker att man tjänat ihop tillräckligt. Det kan bli arbetsdagar på elva–tolv timmar ganska ofta.

3. Låglönesatsningar
Arbetsgivarna vill frysa löner eller ange löneavtal med procentsatser för hela branschen. 
– Nu lyckades man få till det, verkar det som, för första gången. Det har varit lite av LO-kollektivets signum att man säkrar de lägsta lönerna, att de ändå hänger med trots låg konfliktstyrka. Den som nu har låg lön får procent omvandlad till krontal. 2,6 procent är ganska mycket för den som tjänar 40 000 kr men lite på 18 000 kr i lön. Under 24 000 kr omvandlas det nu till cirka 700 kronor eller något i den stilen. Det är ett stort steg för industrikollektivet, som tidigare alltid har gått emot.

4. Säkerhetsfrågor arbetsmiljö
– Säkerhetsfrågor riskerar undermineras vid konkurrens. Här har våra branscher sunda och säkra arbetsmiljöer, med bland annat kör- och vilotidsregler, hastighetsbestämmelser och så vidare. Generellt dör fler arbetare i arbetsplatsolyckor i dag, men det är svårt att säga vad det beror på. Vi har exempelvis utländska chaufförer som kommer in och kör på vintrarna utan utrustning som krävs för vinterväglag. Vi vet att många kör för mycket och för länge och det finns hårresande exempel på hur det ser ut, men om det har slagit igenom i statistiken över arbetsskador är svårt att säga eftersom hela arbetsskadelagstiftningen har underminerats. Dödssiffrorna inom arbetslivet har ökat, vilket annars har varit en av de stora framgångssagorna för facket. Ser du på 1950-talet fram till nu så har det skett stora förbättringar när det gäller arbetsmiljö och säkerhet.

5. Ny teknik
– I någon mån hindrar den utvecklingen, eftersom allt blir så fragmentiserat. Du kan ta flyget som exempel: på 1980–1990-talen kunde man förhandla fram avtal som gällde nästan all markpersonal. På Arlanda var det i stort sett bara SAS som anställde alla och med stora kollektiv gick det att schemalägga på ett vettigt sätt. SAS fick investera i rullande band och ny teknik som skulle göra arbetet lättare. Sedan kom EU:s marktjänstdirektiv och allt skulle konkurrensutsättas. Då splittrades det här stora kollektivet upp på tre–fyra, som gör varsin lilla bit. Priskonkurrensen påverkade investeringarna i ny teknik, så det är klart att det påverkade. Tidigare fanns utrymme att göra så att lastare kunde arbeta med annat än att bara lyfta väskor, men nu är det ju tillbaka. 

6. Semester i september
Arbetsgivarna till kunna förlägga fyra sammanhängande semesterveckor till någon gång under perioden maj–september. 
– Semesterlagen säger att du har rätt till tre veckors ledighet under sommaren. Jag tror att den lagen är klok på det sättet, men den är samtidigt dispositiv. Skulle anställda komma fram till att man kan göra ett byte så visst går det. Semesterlagen är entydig och bra, du ska ha rätt till semester på sommaren.
 

Jan Bjerkesjö

TIDNINGEN

Rätt att tigga inom EU

Erik Göthe

2017-07-11

Jag är emot att förbjuda tiggeri. Det är en meningslös åtgärd för att få slut på tiggeri. Tiggeriet uppstod ju – på nytt – i Sverige därför att statens och kommunernas verksamhet inte längre sköts med ansvar för hela kollektivet. Nu råder i stället individualistisk extrem frihet, enligt EU:s bestämmelser.

TIDNINGEN

Skriftställning: Bilders mångfaldighet

Jan Myrdal

2017-06-28

Nu släpper den återuppståndna Hassner-Myrdal Produktion en första dvd i serien Bilden som vapen 1500–2000 på vad som med nuvarande svengelska kallas en releasefest, Onsdagen 19 juli kl 17–19 på Restaurang Vurma, Birger Jarlsgatan 36, Stockholm. Inte bara kritiker och branschfolk utan fibbare och vänner är välkomna. Själv passar jag den dagen på att fylla 90 och gå in i mitt 74:e arbetsår. Dock huvudsaken är filmerna.

TIDNINGEN

FiB/K söker ny ansvarig för bokrecensioner

Jan Bjerkesjö

20170-06-26

Carolina Westin som haft ansvar för FiB/K:s bokrecensioner lämnar det jobbet i och med sommaruppehållet. Vi söker därför hennes efterträdare.

TIDNINGEN

Bygger texter med oförminskad kraft

Cecilia Cervin

Jan Myrdal, meccanopojken intill, hade på sin tid, för sjuttiofem år sedan, gärna blivit ingenjör i USA. Så blev det inte.