logo

TIDNINGEN

SEX PUNKTER: Positiva processer

2017-03-27

1. Minskat barnafödande.
På två generationer har barnafödandet räknat per kvinna halverats. Från 5 barn för 50 år sedan till 2,5 nu. Tidigare har det antagits att det är dödligheten, eller på statistikspråk mortaliteten, som håller befolkningsökningen stången. De senaste decenniernas utveckling visar entydigt att välfärd är vägen till hållbara födslotal. Utbildning ger förutsättningar att planera familjens storlek och öppnar nya yrkesvägar för flickor, hälso- och sjukvården ger tillgång till preventivmedel och säkra aborter, och ekonomiska trygghetssystem som pensioner gör den privatförsäkring som barn annars kan utgöra överflödig.
 
2. Från fattigdom till universitet.
Med tio års vänsterregering under president Rafael Correa har andelen fattiga i Ecuador minskat med 38 procent och andelen extremt fattiga med 47 procent. Detta trots finanskrisen 2008–09 och att oljepriset rasade i botten 2014. I stället fördubblades statens sociala budget från 2006 till 2016. Utgifterna för högre utbildning har höjts från 0,7 procent till 2,1 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Som jämförelse kan nämnas att samma utgiftspost i Sverige motsvarar 1,0 procent av BNP.
 
3. Fler i grundskolan.
Under det första decenniet efter millennieskiftet ökade andelen barn i världen som slutför en grundskoleutbildning med i genomsnitt en procentenhet per år. Det är nu färre än en tiondel av barnen som saknar grundskoleutbildning. Under samma tidsperiod har dessutom antalet barn i gymnasial utbildning ökat med 150 miljoner. Att förklara analfabetismen likt smittkopporna för utrotad ter sig därmed alltmer möjligt. När okunskapens ok lyfts kommer möjligheten att forma både sitt eget liv som det omgivande samhällets.
 
4. Fördubblad minimilön.
Livet för de fattiga i Bolivia har under president Evo Morales blivit betydligt bättre. Efter åternationaliseringen av landets gas- och oljeresurser 2006 har andelen som lever i extrem fattigdom mer än halverats. Enligt Internationella arbetsorganisationen har den reella ökningen av minimilönen varit 104 procent. Sammanlagt gör det Bolivia till världsledare vad gäller att höja inkomsterna för landets fattigaste 40 procent.
 
5. Längre och bättre liv.
Sedan millennieskiftet har den förväntade livslängden i världen ökat med fem år. Majoriteten av världens invånare förväntas nu bli över 70 år. Det stora undantaget är Afrika. Samtidigt är det i Afrika, och då särskilt i området söder om Sahara, som ökningen är som störst. Under perioden 2000–2015 har den förväntade livslängden på kontinenten ökat med nästan tio år. Den genomsnittliga afrikanen förväntas nu leva till åtminstone 60. Avståndet till Europa har inte varit mindre sen tiden före kolonialismen.
 
6. Framgångsrik facklig kamp.
Även utan oljetillgångar och progressiva regeringar har det nåtts framgångar. I Bangladesh har omfattande strejker och protester inom textilindustrin lett till höjda minimilöner. En bangladeshisk textilarbetare ska nu enligt lag inte tjäna mindre än 67 dollar i månaden. Världsbankens nya gräns för extrem fattigdom är 1,90 dollar om dagen. Där avtalet efterföljs lyfts alltså åtminstone ensamstående arbetare ur den mest extrema fattigdomen.
 

Pelle Sunvisson

TIDNINGEN

Sex punkter: Pågående konflikter

Hans Öhrn

Konflikter förklaras oftast utifrån ett västerländsk perspektiv, där etniska och religiösa motsättningar eller diktatorer som med alla medel vill klamra sig kvar vid makten hamnar i förgrunden. Här är sex skäl att förhålla sig skeptisk till sådana förklaringar när det gäller några av de nu pågående konflikterna i världen.

TIDNINGEN

Skriftställning: Förintelseförnekelse

Jan Myrdal

På tv denna morgon talar Björn Wiman och en grupp andra om ”förintelsen”.  Men ordvalet ”förintelsen” är en historisk lögn, en politiskt tjänande en. Detta jag nu formulerat skulle Björn Wiman troligen kalla ”förintelseförnekelse”, skriver Jan Myrdal.