logo

DEBATT

Sex sätt alkoholnormen skadar samhället

Att dricka alkohol är en del av mångas liv. Men det finns en tydlig alkoholnorm i samhället, och den skadar mer än man tror. IOGT-NTO skriver sex argument om varför man ska fundera ett extra varv kring alkoholen.

Alkoholnormen ställer till stor skada, skriver debattören. Foto: Pexels

1. Den begränsar människor

I dagens svenska alkoholnorm förväntas vuxna människor dricka alkohol, både i vardagen och till fest. Det är personer som väljer att inte dricka alkohol som får förklara och rättfärdiga sig. Det är de som inte får vara med på samma villkor som alla andra, som ses som besvärliga och udda. Som inte ”bara kan vara som vanligt folk”. I stället för att människor stärks i att vara som de är, blir alkoholen ett kemiskt medel som skapar en illusion av frihet för vissa – och begränsar friheten för andra.

2. Den påverkar politiken

All forskning visar att alkoholkonsumtion, och därmed även alkoholskadorna, hålls nere med hjälp av högt pris och begränsad tillgång. Det är därför Sverige har ett stabilt detaljhandelsmonopol, en relativt hög alkoholskatt och åldersgränser. Den starka alkoholnormen påverkar även beslutsfattare, vilket leder till att människor dricker alkohol på allt fler platser och vid allt fler tillfällen. Alkoholnormen luckrar upp vår restriktiva och solidariska alkoholpolitik, och ökar därigenom alkoholskadorna på både individ och samhälle.

3. Den försvårar integration

Många personer som kommer till Sverige har levt i en helt annan alkoholnorm än den som finns här. Normen kanske i många fall har varit att inte dricka alkohol alls. Det kan bli en stor krock när man möter de tydliga förväntningarna på att anamma den svenska alkoholnormen, och om det inte sker skapas en skarp klyfta mellan människor. Vissa vill inte ens befinna sig i sammanhang där alkohol dricks av andra, för att det står i strid med ens tro och kultur.

4. Normalkonsumenten står för den största samhällskostnaden

Det är inte de utslagna, missbrukarna på parkbänken, som står för de största samhällskostnaderna. Det är normalkonsumenten som festar, går på klubbar, är fotbollspublik och som med alkohol i kroppen är den som kostar samhället mest. Polis och rättsväsende, vårdinrättningar, sanering och reparationer – det där som alkoholnormen säger är okej, är det som kostar. Natten i fyllecell som blir ett pikant minne att dela med kompisarna, vad kostar den egentligen samhället?

5. Den påverkar barn och unga

2015 uppgav färre än hälften av eleverna i årskurs nio att de någon gång de senaste tolv månaderna hade druckit alkohol. På 1970-talet var siffran över 90 procent. Ändå upprätthålls bilden om att unga är de som dricker mest. Alkoholnormen skapar en förväntan om att unga ska börja dricka, även om de inte gjort det ännu. Varför lär vi barn och unga att de kommer börja dricka när de blir äldre? Om vuxna i stället tog intryck av unga och hittade andra sätt att umgås än med en alkoholhaltig dryck i glaset skulle alkoholnormen definitivt bli försvagad.

6. Den upprätthåller andra begränsande normer

Könsstereotyper är sällan så tydliga som i sammanhang där alkoholnormen är stark. Det handlar om allt från vilka drycker det är okej att dricka som man eller kvinna, till vilka aktiviteter kopplade till alkohol som är okej för olika kön. Vilka går på whiskyprovning och vilka dricker paraplydrinkar? Det finns också en stark alkoholnorm i HBTQ-sammanhang och undersökningar visar att riskkonsumtionen är betydligt högre i denna grupp än bland heterosexuella.

Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO

DEBATT

John Pilger: Signal för kärnvapenkrig

John Pilger

2017-09-18

John Pilger erkänner i denna essä Nevil Shutes roman På stranden från 1957 som ett bortglömt mästerverk – en Hollywoodfilm baserades på den – och som en angelägen varning om hur nära vi är ett kärnvapenkrig 2017. 

DEBATT

Stoppa Aurora: Tyvärr har våra farhågor besannats!

Pelle Sunvisson

2017-09-15

Kampanjen Stoppa Aurora står inför sin kulmen – aktionshelgen i Göteborg. Även om vi inte lyckas hejda krigsövningen är kampanjen att betrakta som framgångsrik.

Den kanske största framgången är att vår kritik tack vare ett envetet arbete nått ut. Det handlar om i storleksordningen hundratusen utdelade flygblad, tiotusen samtal på stan, tusen inlägg i sociala medier, insändare och debattartiklar, hundra intervjuer och tio större evenemang. Det skriver Pelle Sunvisson.

DEBATT

Brasilien: En legal kupp...

Arthur Grandi Neto

2017-08-30

För ett år sedan bytte Brasilien president. Dilma Rousseff ersattes med sin vice, Michel Temer. Övergången har kallats en legal kupp. Landet har befunnit sig i kaos i nästan tre år, efter drygt tolv år av lovande framsteg. Hur kunde detta hända?

DEBATT

En del av USA:s inringning av Ryssland: Fast bas på norsk jord

Per-Gunnar Skotåm

2017-08-23

Per-Gunnar Skotåm från partiet Rødt i Norge anser att Ryssland har satt ned foten inför en västlig expansion mot landets gränser efter 1991. Här är hans analys av vad fast stationerade USA-trupper vid Værnes, Trondheims flygplats, innebär.