logo

DEBATT

Sex sätt alkoholnormen skadar samhället

Att dricka alkohol är en del av mångas liv. Men det finns en tydlig alkoholnorm i samhället, och den skadar mer än man tror. IOGT-NTO skriver sex argument om varför man ska fundera ett extra varv kring alkoholen.

Alkoholnormen ställer till stor skada, skriver debattören. Foto: Pexels

1. Den begränsar människor

I dagens svenska alkoholnorm förväntas vuxna människor dricka alkohol, både i vardagen och till fest. Det är personer som väljer att inte dricka alkohol som får förklara och rättfärdiga sig. Det är de som inte får vara med på samma villkor som alla andra, som ses som besvärliga och udda. Som inte ”bara kan vara som vanligt folk”. I stället för att människor stärks i att vara som de är, blir alkoholen ett kemiskt medel som skapar en illusion av frihet för vissa – och begränsar friheten för andra.

2. Den påverkar politiken

All forskning visar att alkoholkonsumtion, och därmed även alkoholskadorna, hålls nere med hjälp av högt pris och begränsad tillgång. Det är därför Sverige har ett stabilt detaljhandelsmonopol, en relativt hög alkoholskatt och åldersgränser. Den starka alkoholnormen påverkar även beslutsfattare, vilket leder till att människor dricker alkohol på allt fler platser och vid allt fler tillfällen. Alkoholnormen luckrar upp vår restriktiva och solidariska alkoholpolitik, och ökar därigenom alkoholskadorna på både individ och samhälle.

3. Den försvårar integration

Många personer som kommer till Sverige har levt i en helt annan alkoholnorm än den som finns här. Normen kanske i många fall har varit att inte dricka alkohol alls. Det kan bli en stor krock när man möter de tydliga förväntningarna på att anamma den svenska alkoholnormen, och om det inte sker skapas en skarp klyfta mellan människor. Vissa vill inte ens befinna sig i sammanhang där alkohol dricks av andra, för att det står i strid med ens tro och kultur.

4. Normalkonsumenten står för den största samhällskostnaden

Det är inte de utslagna, missbrukarna på parkbänken, som står för de största samhällskostnaderna. Det är normalkonsumenten som festar, går på klubbar, är fotbollspublik och som med alkohol i kroppen är den som kostar samhället mest. Polis och rättsväsende, vårdinrättningar, sanering och reparationer – det där som alkoholnormen säger är okej, är det som kostar. Natten i fyllecell som blir ett pikant minne att dela med kompisarna, vad kostar den egentligen samhället?

5. Den påverkar barn och unga

2015 uppgav färre än hälften av eleverna i årskurs nio att de någon gång de senaste tolv månaderna hade druckit alkohol. På 1970-talet var siffran över 90 procent. Ändå upprätthålls bilden om att unga är de som dricker mest. Alkoholnormen skapar en förväntan om att unga ska börja dricka, även om de inte gjort det ännu. Varför lär vi barn och unga att de kommer börja dricka när de blir äldre? Om vuxna i stället tog intryck av unga och hittade andra sätt att umgås än med en alkoholhaltig dryck i glaset skulle alkoholnormen definitivt bli försvagad.

6. Den upprätthåller andra begränsande normer

Könsstereotyper är sällan så tydliga som i sammanhang där alkoholnormen är stark. Det handlar om allt från vilka drycker det är okej att dricka som man eller kvinna, till vilka aktiviteter kopplade till alkohol som är okej för olika kön. Vilka går på whiskyprovning och vilka dricker paraplydrinkar? Det finns också en stark alkoholnorm i HBTQ-sammanhang och undersökningar visar att riskkonsumtionen är betydligt högre i denna grupp än bland heterosexuella.

Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO

DEBATT

Om den rasistiska antirasismen

Pierre Gilly

2018-01-31

När jag gick på gymnasiet i slutet av åttiotalet kom en judisk kvinna som överlevt Hitlers koncentrationsläger på besök. Hon pratade inte bara om sina erfarenheter från kriget utan påstod också att de flesta större svenska medier fortfarande var antisemitiska. Vi var tysta, för inte kan man ifrågasätta vad någon som lidit så mycket säger? Det skriver Pierre Gilly.

DEBATT

#Metoo – rättsövergrepp i ett annat perspektiv?

Carl-Gunnar Sand

2018-01-29

Skamstraffet fanns i Sverige men avskaffades 1864. Det ansågs ovärdigt att låta en brottsling ställas ut till offentlig beskådan för det denne felat. Vi har uppenbarligen hamnat i en situation där det straffet har kommit till användning igen, med den skillnaden att det inte längre krävs någon rättslig prövning av skuld och gärning. Det skriver juristen Carl-Gunnar Sand.

DEBATT

Krönika: Engelskan - de styrande klassernas språk

Olle Josephson

2018-01-25

I Sverige talar man svenska, sade moderatledaren Ulf Kristersson i sitt jultal. Sant, så till vida att vanligt folk inte kan hävda sig i det svenska samhället om de inte kan svenska. Mindre sant om man ser till maktens folk. Större företag har engelska som koncernspråk, och styrs på engelska: AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, H&M, IKEA, Skype, Spotify, Sandvik, Scania och många, många andra.

DEBATT

Svar på Myrdals senaste skriftställning

Margareta Zetterström

2018-01-23

I sin senaste Skriftställning beskyller Jan Myrdal "Clarté och liknande vänster" för att ha "hamnat på vad vi som varit med länge känner igen som en typiskt trotskistisk linje. En destruktiv och i verkligheten imperialisttjänande”. Det skriver Margareta Zetterström i sitt svar.