logo

DEBATT

Sex sätt alkoholnormen skadar samhället

Att dricka alkohol är en del av mångas liv. Men det finns en tydlig alkoholnorm i samhället, och den skadar mer än man tror. IOGT-NTO skriver sex argument om varför man ska fundera ett extra varv kring alkoholen.

Alkoholnormen ställer till stor skada, skriver debattören. Foto: Pexels

1. Den begränsar människor

I dagens svenska alkoholnorm förväntas vuxna människor dricka alkohol, både i vardagen och till fest. Det är personer som väljer att inte dricka alkohol som får förklara och rättfärdiga sig. Det är de som inte får vara med på samma villkor som alla andra, som ses som besvärliga och udda. Som inte ”bara kan vara som vanligt folk”. I stället för att människor stärks i att vara som de är, blir alkoholen ett kemiskt medel som skapar en illusion av frihet för vissa – och begränsar friheten för andra.

2. Den påverkar politiken

All forskning visar att alkoholkonsumtion, och därmed även alkoholskadorna, hålls nere med hjälp av högt pris och begränsad tillgång. Det är därför Sverige har ett stabilt detaljhandelsmonopol, en relativt hög alkoholskatt och åldersgränser. Den starka alkoholnormen påverkar även beslutsfattare, vilket leder till att människor dricker alkohol på allt fler platser och vid allt fler tillfällen. Alkoholnormen luckrar upp vår restriktiva och solidariska alkoholpolitik, och ökar därigenom alkoholskadorna på både individ och samhälle.

3. Den försvårar integration

Många personer som kommer till Sverige har levt i en helt annan alkoholnorm än den som finns här. Normen kanske i många fall har varit att inte dricka alkohol alls. Det kan bli en stor krock när man möter de tydliga förväntningarna på att anamma den svenska alkoholnormen, och om det inte sker skapas en skarp klyfta mellan människor. Vissa vill inte ens befinna sig i sammanhang där alkohol dricks av andra, för att det står i strid med ens tro och kultur.

4. Normalkonsumenten står för den största samhällskostnaden

Det är inte de utslagna, missbrukarna på parkbänken, som står för de största samhällskostnaderna. Det är normalkonsumenten som festar, går på klubbar, är fotbollspublik och som med alkohol i kroppen är den som kostar samhället mest. Polis och rättsväsende, vårdinrättningar, sanering och reparationer – det där som alkoholnormen säger är okej, är det som kostar. Natten i fyllecell som blir ett pikant minne att dela med kompisarna, vad kostar den egentligen samhället?

5. Den påverkar barn och unga

2015 uppgav färre än hälften av eleverna i årskurs nio att de någon gång de senaste tolv månaderna hade druckit alkohol. På 1970-talet var siffran över 90 procent. Ändå upprätthålls bilden om att unga är de som dricker mest. Alkoholnormen skapar en förväntan om att unga ska börja dricka, även om de inte gjort det ännu. Varför lär vi barn och unga att de kommer börja dricka när de blir äldre? Om vuxna i stället tog intryck av unga och hittade andra sätt att umgås än med en alkoholhaltig dryck i glaset skulle alkoholnormen definitivt bli försvagad.

6. Den upprätthåller andra begränsande normer

Könsstereotyper är sällan så tydliga som i sammanhang där alkoholnormen är stark. Det handlar om allt från vilka drycker det är okej att dricka som man eller kvinna, till vilka aktiviteter kopplade till alkohol som är okej för olika kön. Vilka går på whiskyprovning och vilka dricker paraplydrinkar? Det finns också en stark alkoholnorm i HBTQ-sammanhang och undersökningar visar att riskkonsumtionen är betydligt högre i denna grupp än bland heterosexuella.

Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO

DEBATT

En accelererande ojämlikhet

Hans Isaksson

2018-05-02

Huliganer mordbränner, skjuter varandra och kastar handgranater i tre större städer. Och angriper offentliga myndighets- och servicepersonal. Kriget är här. Det säger Kristersson och Åkesson i Riksdagen.

DEBATT

Hög tid att se kriget i Syrien för vad det egentligen är

2018-04-26

Kriget i Syrien har pågått i snart sju år efter den späda början i form av det så kallade upproret 2011. Sedan dess har hundratusentals dödats, miljoner drivits på flykt och ett av FN:s medlemsländer slitits sönder. Tiotusentals ton vapen har vräkts in i landet – och fortfarande är det många som inte ser vad detta krig är, utan klamrar sig fast vid föreställningen att det är ett krig (eventuellt en ”revolution”) ”mot diktatorn Assad”. Har de någon gång försökt tänka igenom varifrån dessa tiotusentals ton vapen kommer? Kan de inte känna igen ett imperialistiskt krig genom ställföreträdare när de ser det?

DEBATT

En hedersam begravning

Peo Österholm

2018-03-08

Den 27 november 2006 sköts den amerikanske stridspiloten Troy Gilbert ner några mil norr om Baghdad. Han hade från sitt flygplan skjutit ihjäl fiendesoldater och därmed räddat livet på några landsmän som befann sig i strid. Planet slog i marken. Hans kropp, illa tilltygad, togs om hand av fiendesoldater, rullades in i en matta och sedan var kroppen försvunnen. 

DEBATT

Destruktionen av Jemen - En krigsförbrytelse under beskydd av FN:s Säkerhetsråd

Roland Hedayat

2018-03-07

Jemen har enligt UN OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp) blivit hemvist för världens värsta humanitära katastrof och tillika historiens snabbast växande koleraepidemi med närmare en miljon drabbade. Av en befolkning på 27 miljoner är 21 miljoner i akut behov av nödhjälp. Situationen i Jemen beskrivs av ledaren för detta FN:organ, Mark Lowcock, som en outsäglig katastrof.