logo

TIDNINGEN

Skriftställning: Ett förnuftsinstrument

2017-10-24

Nu med det andra gåvobrevet skall Jan Myrdalbiblioteket bli komplett. Inte bara dokument och brev utan alla de viktiga särsamlingarna som La Caricature 1830–1835, sedehistoria (med bland annat cirka 800 lokala prostitutionsannonser på nätet från Fagersta och Varberg) och hela avdelningen vetenskap, järnvägslära, Meccanolitteratur med modeller och allt som ligger i Lasse Didings lager, samt Gun Kessles hela produktion och hennes olika samlingar kommer då att ingå i biblioteket och bli helt tillgängliga. När jag sedan dör skall Eva Myrdal omvandla det viktiga Sydasienbibliotek som nu är deponerat i Jan Myrdalbiblioteket till donation. (Hur det blir med det får jag aldrig veta.)

Tid alltså att skriva principiellt. Namnet Jan Myrdalbiblioteket är missvisande då det består av det Gun Kessle och jag samlade in av böcker och bilder under vårt gemensamma femtioåriga arbetsliv och därtill det jag arbetat med under decenniet efter hennes död. Det avgörande är att det är ett Libris-bibliotek under KB, vars hela bestånd finns i den nationella katalogen och är fritt tillgängligt för alla. Jag understryker det senare. Fritt tillgängligt oavsett vad besökaren tycker om Jan Myrdal och Gun Kessle och oavsett politisk, religiös eller annan inställning. Till skillnad från vissa bibliotek är här inga böcker heller ”förbjudna”. Vi var, och biblioteket är, principiellt mot varje politiskt, religiöst, moraliskt eller annat förbud. Är tryck- och yttrandefrihetsfundamentalistiskt.

Det delar alltså inte den pågående intellektuella censur- och förbudslinjen från ”vänster” och ”höger”. I detta ser vi i stället Karl Marx och hans arbetsmetod som föredömlig.

Till denna allmänna uppgift hör att biblioteklet använder ”öppna-hyllsystemet”. Visst kan besökaren gå till katalogen (också på nätet) men framför allt ströva, browsa som det heter på engelska. Då hoppar böckerna fram. Plötsligt finns volymen där i handen, den som ingen kanske har nämnt de senaste århundradena eller den som just kommit i något hundratal exemplar och aldrig omnämnts i något sammanhang, men som plötsligt öppnar en hel ny tankevärld. Öppna-hyllsystemet är ett arv från artonhundratalets borgerligt demokratiska liberalism om det egna fria läsandet utanför akademiska skrankor. I viss mån står böckerna också upställda så som vi har arbetat med dem. (Men katalogiserade enligt KB:s gällande system.)

25 procent, kanske 30 procent, av beståndet finns inte i något annat svenskt bibliotek. Slå på datorn, gå in på Libris och sök i bibl:(Jm). Inom många områden som interurbansystemet kring förra århundradeskiftet, eller Kina, Sydasien, Mexikos konst, politisk masskonst under århundradena fram till nutid är samlingarna unika i landet och området. Om och av sådana jag arbetat med, som Balzac och Dickens, finns i många fall blott ett enda exemplar i landets alla bibliotek – i Jan Myrdalbiblioteket. Det är inte konstigt. En stor del av konflikterna kring mitt arbete har ju bestått i att jag läst och haft tillgång till sådant som inte bara ligger utanför det akademiskt och politiskt beordrade utan helt enkelt inte finns  i Sverige. Se till exempel debatten för en generation sedan mot det jag skrev om Balzacs samhällssyn. Böckerna jag hänvisade till fanns inte på något bibliotek i Sverige, blott hos mig. Om de inte gått till bibliotek i Frankrike hade de upprörda använt andra- och tredjehandskällor. Nu finns volymerna här i detta Libris-bibliotek.

Tag ett helt annat exempel. Antag att någon vill arbeta med bilden som vapen, karikatyrkonstens historia. Här i biblioteket finns inte bara hyllmeter med unika bokexemplar och mängder med annars otillgängliga massbilder från olika länder. Därtill annars oåtkomliga samlingar som den antimilitaristiska La Feuille 1917–1920  i Géneve med förstasidesgrafik av Frans Masereel i varje nummer (dessa bilder bestämde  trettio- och fyrtiotalets mexikanska tryck från Taller de Gráfica Popular och Lu Xun-akademiens kämpande träsnitt i Kina) och hela British Museums stora samling English cartoons & satirical prints 1320–1832 på mikrofilm från Chadwyck-Healey, 1984 med stor bildvisningsapparat, bara att veva fram. Därtill den samlingens informativa kataloger, de äldre på mikrofilm och de yngre tryckta. (Vill man sedan studera några utvalda originalbilder bland de tusenden måste man naturligtvis till London och British Museum.)

Det här biblioteket erbjuder på så sätt möjligheter vilka annars inte finns i landet. Såväl för den inomakademiske som för den utanför gränslinjerna arbetande. Ett forskande och läsande utan pekpinne, också på de fält som nu inte är akademiskt godkända. Detta är en grundfråga. Den tidiga europeiska arbetarrörelsen formade med frivilligt bildningsväsen ett annat slags kunniga och bildade intellektuella. Bebel och Fuchs till exempel i Tyskland. Eller den tidens fackliga och politiska ledare i Sverige. Gunnar Sträng eller Sven Linderot. I biblioteket finns min morfars (Albert Reimer född Jansson) klippbok från det dåtida sekelskiftet. Han var en facklig och nykterhetspolitisk aktivist med fyra års folkskola. Men de artiklar han klippte och klistrade in från Social-Demokraten skulle nu ha ansetts för komplicerade för SvD:s Under strecket. Utbildningsexplositionen har paradoxalt nog även inneburit en viss och stark intellektuell insnävning. Tekniskt, naturvetenskapligt står Sverige högt. Men när det gäller litteraturhistoria (perverst omdöpt till litteraturvetenskap), konst, samhällskunskap är den rättänkande professorligt bestämda åsiktskorridoren nu starkt sammanträngd. (Om vilket jag publicerat en del.) Tillåts Jan Myrdalbiblioteket existera vidare kan det med – när de är färdigkatalogiserade – femtiotusen volymer samt viktig bildkonst och föremål bli ett instrument för att utvidga den farliga intellektuella sammanträngningen.

Men att mycket är unikt skapar problem. Tobias Hübinette, som var här för att forska i  den akademiska trettiotalsfascismen, påpekade att här fanns fler publikationer från Lindholmsrörelsen än på KB. Därtill finns här rätt mycket som i bibliofil mening är rart. Franskt sjuttonhundratal inte minst. Eller de många tidskriftsårgångarna av Charivari på andra våningen där Daumier medarbetade. Detta kräver samma strikta regler som på KB samtidigt som vi måste garantera rätten att själv "browsa". Uppsikt alltså. Noga med säkerheten.

Jag – och Gun Kessle – har skänkt. Också andra har skänkt, Henning Mankell till exempel. Lasse Diding, Henning Mankell och andra har därtill gett viktiga  ekonomiska bidrag. Arbetet med flytt och uppställning och pågående katalogisering – men också nödvändig bokvård och reparation och bindning –  har varit frivilligt och oavlönat. Hedersuppdrag alltså som i arbetarrörelsens barndom. Men det till trots krävs pengar till material och drift och biblioteket måste kunna verka långt after min (vid nittio årsålder någorlunda förestående) och andras död.

Det ställer krav. Det går inte att trolla med knäna. Det är därför nödvändigt att inte bara utvidga Jan Myrdalsällskapets medlemsbas utan verkligen dammsuga marknaden. Att söka alla tänkbara och otänkbara inkomstkällor, alltifrån statliga och kommunala över till fonder, privata och offentliga av olika slag. Göra detta envetet och ihärdigt, år från år. Inte vara blyg, inte vara försiktig. Men heller inte lita på någon försyn och tro att biblioteket kan överleva utan sådant ihärdigt vardagsarbete.


 

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Jan Myrdal

TIDNINGEN

Skriftställning: Varför nådde fascismen inte verkshöjd i Sverige?

Jan Myrdal

2017-11-16

Det nuvarande intresset för Furugårdare och Lindholmare för sjuttio, åttio år sedan leder vilse. Ty det avgörande med dem är att de aldrig förmådde bli av politisk betydelse. För att låna ett ord från upphovsdebatten nådde de aldrig verkshöjd. Det skriver Jan Myrdal.

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 11

Jan Bjerkesjö

2017-11-09

I dag är det utgivningsdag för årets elfte nummer av Folket i Bild Kulturfront. Som alltid med en mängd läsvärda artiklar, som bland andra var alliansfriheten står just nu inom socialdemokraterna, vad menar vi med imperialism, FN-förbundets avslag på föreningens ansökan om medlemsskap och vårt svar, intervju med illustratören Ulf Lundkvist, bilder av krig - och mycket mer!

TIDNINGEN

Folket i Bild nr 8 i sin helhet

Jan Bjerkesjö

2017-11-08

I morgon torsdag är det utgivning av årets elfte nummer av Folket i Bild Kulturfront. I väntan på det kan du nu läsa hela numret av nummer åtta 2017, som hade utgivningsdag 17 augusti.

TIDNINGEN

Sex punkter: Sverige övar regelbundet med andra länder

Jan Bjerkesjö

2017-11-01

Fokus har under senaste tiden legat på försvarsövningen Aurora 17 som genomfördes i september. Men faktum är att svenska försvaret övar regelbundet med olika länder och på olika sätt. Bara i år har Försvarsmakten avslutat nio övningar innan Aurora 17 ägde rum. FiB/K har tittat närmare på några av de större övningarna.