logo

TIDNINGEN

Skriftställning: Om det pendlande mellanskiktet

Intellektuella
Storm P (Robert Storm Petersen), 1939

2018-03-21

Det kom mail från Ludvig Herzberg, redaktör för Svenska Dagbladets essäsida Under strecket. I samband med dess hundraårsjubileum vill man återpublicera intressanta understreckare. Däribland "Det intellektuella ansvaret" från 31 maj 1980. Vilket jag gick med på. Ty den kan åter öppna ett viktigt principiellt resonemang. Det vill jag visa steg för steg.

Sedan den tiden för snart fyrtio år sedan har det ideologiska kulissbygget bytt plats alltefter den politiska vridscenens rörelse men skeendets grundperspektiv där bakom har förblivit.

Då som nu skrev jag inom parollernas allmänna ram i vart nummer av FIB/K men då var den politiskt konservativa SvD den dagstidning där jag medarbetade. Skälet var dels personligt och dels politiskt.

Det personliga spelar en roll. Dess kulturchef 1981-91, Ingmar Björkstén var en nära personlig vän till Gun Kessle och mig. (Att vi inte delade socialpolitisk åskådning, litterär smak eller sexuell inriktning var oss inte avgörande.) Vi hade då också efter tidigare konflikter nått kontakt och vänskap med tidningens dåvarande yrkesmässigt lysande chefredaktör: Gustaf "Buster" von Platen. Han hade nyss med SvD helt bekostat att sända mig över Thailands gräns till det basområde där Demokratiska Kampuchea förde sitt försvarskrig mot vietnamesiska styrkor.

Det politiska var att jag och SvD inte delade syn på privat äganderätt till produktionsmedlen men SvD strävade efter att vara en klassisk borgerlig tidning som åt sina läsare ville ge ett brett åsiktsspektrum. Det var samtidigt helt klart att vi då var överens om att det var Sovjetunionens ledande skikt som stod för det avgörande krigshotet.

Vi såg dock olika på  bakgrunden. SvD hade som konservativt organ från första början sett den ryska Oktoberrevolutionen och därefter Sovjetunionen som något negativt. Jag hade sedan jag tog medveten politisk ställning år 1943, under kriget, i stort sett Sovjetunionen som en socialistisk stat, då ledande i kampen mot Hitlerfascismen, efter kriget en fredsfaktor och nu betydelsefull i den pågående koloniala befrielsen efter Bandung.

Men i "Turkmenistan" 1965 rapporterade jag att den förändrade färg. 1968 övertygade mig sedan ockupationen av Tjeckoslovakien och den följande publiceringen av Brezjnevdoktrinen om att den blivit till en socialimperialistisk stat. Inmarschen i  Afghanistan 1979 bekräftade min uppfattning att av de då två stora imperialistiska blocken var det nu den från Moskva styrda som utgjorde den största faran för freden, därmed för det svenska folket.

Efter Sovjetunionens inre upplösning till öppen roffarkapitalism, statliga sammanbrott och militära reträtt från Tyskland och Östeuropa och därmed tillfälliga återgång till ett historiskt klassiskt ryskt svaghetstillstånd tog nu det andra rovgiriga imperialistiska blocket, det från Washington styrda, över. Det flyttade fram sina baser till Rysslands gräns och blev alltmer direkt krigshotande. Om detta var SvD:s dåvarande ledning icke överens och mitt medarbetarskap upphörde.    

Därmed över till "Det intellektuella ansvaret." Texten höll jag dagen innan publicering i SvD på engelska som föreläsning när jag i Förenta staterna gavs ett hedersdoktorat av Upsala College i New Jersey. Den publicerades sedan på bengali, franska, tyska och andra språk. Jag diskuterade där nuvarande typiska negativa drag hos det ideologiproducerande mellanskikt som under artonhundratalet i den ryska sfären kallades intelligentia och från Frankrike under Dreyfusprocessen definierades som intellektuella och nu vänster.

Jag borde dock ha tagit ett steg tillbaka och visat hur detta skikt i Europa - först som klerker och sedan filosofer - under fyra århundraden från Wat Tyler och Guillaume Cale under de tidiga antifeodala bondekrigen till tredje ståndets genombrott 1789 i Frankrike på skiftande sätt både undergrävt och befäst feodalismen. Säg detta på annat sätt med två exempel: Thomas Münzers storhet var att hans formuleringar möjliggjorde att de feodalt förtryckta bondemassorna kunde ta språnget från klass i sig till klass för sig i bondekriget 1527. Rousseaus ord möjliggjorde för Robespierre att politiskt göra Revolutionen oåterkallelig (restaurationen 1815 blev ett bekräftande av revolutionens principer). Därtill kom Robespierre genom sitt förslag 24 april 1794 till ny formulering av Deklarationen om de mänskliga rättigheterna att i tionde stycket lägga en teoretisk grund för den folket tjänliga klasskompromiss vilken i Sverige mer än hundra år senare kom att kallas Folkhem:
"Samhället är skyldigt att sörja för alla sina medborgares uppehälle, antingen genom att förse dem med arbete eller genom att garantera existensmedel åt dem som är ur stånd att arbeta.".

På så sätt behöver både förtryckta bondemassor och nu de som blott har sin arbetskraft att sälja användbara formuleringar från detta ständigt pendlande mellanskikt för att nå eget medvetande och handla klassmässigt.

Men för att få perspektiv både på det dåtida och det nuvarande och därmed se sammanhang anser jag att Dussinet fullt, Skriftställning 12 (Norstedt 1982) är värd att läsa. Att några i Clarté nu mot vad jag skriver återupprepar vad Karl Erik Lagerlöf och Jörgen Eriksson då skrev i Dagens Nyheter finner jag helt följdriktigt och alltså historiskt typiskt för detta vänsterns vacklande.

Dock hela debatten, med alla angrep på mina ord, är viktig. Först det tydliggör. Tyvärr är angrepen 1980 dock inte förtecknade i 1999 års upplaga  av Kronologisk bibliografi 1943-1992 (Hägglunds förlag1999) men de finns med i det som nu digitaliseras i Jan Myrdalarkivet och blir fritt tillgängligt på nätet. Också det är principiellt viktigt. Genom att inte censurera och inte undertrycka (hur illa jag än personligen kan tycka om vissa texter) är det möjligt för mina läsare nå fram till en korrekt och brukbar läsning.

Teckna en prenumeration på FiB/K här

Jan Myrdal

TIDNINGEN

Sommarläsning av Folket i Bild/Kulturfront

Nu finns årets sommarnummer 6-7 av Folket i Bild/Kulturfront hos prenumeranter och återförsäljare. I det 72 sidor långa sommarnumret granskas bland annat vad som händer i länder som Syrien och Iran med hjälp av medarbetare på plats. Magda Gad intervjuas om den verklighet som mötte henne i Jemen, Donald Trumps Latinamerikapolitik skärskådas och med hjälp av Gerard Nordströms antikrigskonst speglas den värld som människan så lätt kan förgöra.   

TIDNINGEN

Visste Du detta om Korea?

Christer Lundgren

2018-05-31

Plötsligt har Nordkoreas och USAs ledare börjat prata med varandra. För bara ett halvår sedan bedömdes krigsrisken på Koreahalvön som akut. Vid årsskiftet vände vinden. En serie toppmöten tycks nu bana väg för fred och samverkan. Här får Du lite bakgrund. 

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 2 2018

2018-05-22

I dag finns möjligheten att läsa årets andra nummer av FiB/K digitalt i sin helhet. Ett nummer som fokuserade på att det var 15 år sedan invasionen av Irak och bland annat innehöll en intervju med Hans Blix om Irakuppdraget, text och bilder från demonstrationerna i Stockholm 2003 och en amerikansk marinkårssoldats vittnesmål.

TIDNINGEN

"Vi ska uppmuntra till tidningsdiskussioner"

Karin Rosenqvist

2018-05-18

Med hjälp av en alert styrelse och kreativ redaktionskommitté är jag beredd att med både optimism, mod och mycket arbete få föreningen mer aktiv och ge fler läsare av alla slag, från hela landet – yngre som äldre. Det skriver FiB/K:s nya ordförande Karin Rosenqvist,