logo

DEBATT

Spretiga terrorlagar med osäkra effekter

För första gången har en tingsrätt prövat ett åtal enligt lagen om utbildning för ”terrorism”. Enligt den här lagen är det brottsligt att meddela instruktioner om “tillverkning eller användning av sådana sprängämnen som är särskilt ägnade att användas för särskilt allvarlig brottslighet”. Med detta menas bland annat brott där syftet är att injaga skräck i en befolkning eller att hota den demokratiska ordningen.

Gösta Hultén. Foto: Privat.

2017-02-22

Åklagaren ansåg att den åtalade i ett telefonsamtal hade instruerat sin son om hur man bäst spränger hål i en mur i Aleppos centralfängelse. Sonen deltog i kriget i Syrien och stupade senare.

Attunda tingsrätt konstaterade i förra veckan att mannen hade lämnat instruktioner till sin son. Tingsrätten ansåg dock inte att syftet med den planerade sprängningen av muren var att injaga skräck i befolkningen. Syftet var istället att inta fängelset, frige fångar och ta kontroll över en väg utanför fängelset. Det var därför inte fråga om sådan särskilt allvarlig brottslighet som avses i lagen. Därför frikändes mannen.

Det är ett rimligt utslag. Men frågan är om det är rimligt att skriva nya terrorlagar som kan skydda ett fängelse i ett land i inbördeskrig. 

För ett år sedan infördes också en ny lag som förbjöd resor för att delta i krig på en terrorstämplad grupps sida. Brottet kan ske redan innan resan startats. Det gäller t ex både IS och PKK, som strider mot IS. I det enda rättsfall som prövats enligt den nya lagen, friades den åtalade. Nu har resorna i stort sett upphört, inte p g a lagen, utan för att det inte finns något att resa till. Kanske var lagen onödig.

Lagar mot terrorism behövs, liksom mot andra grova brott, som t ex krigsbrott. Advokatsamfundet ansåg att de lagar som fanns redan före starten av det s k “kriget mot terrorismen” var tillräckliga för att beivra terrorbrott. Den nya terroristlagens straffskärpning 2003, var ett krav från FN.

De nya lagar som straffbelagt även mottagande av utbildning, icke påbörjade resor i terrorsyfte, liksom utökade förbud att skicka pengar för humanitära ändamål, är signalpolitik där gränsdragningen blir oklar. Att kriminalisera en resa redan innan den har börjat är en märklig rättslig innovation.  När det blir kriminellt att resa, kommer inte heller hemvändare att vilja prata. Samma kan gälla anhöriga, eftersom de då skulle kunna utsätta en släkting för risken att straffas för resan. Det här kan vara en förklaring till att lagen inte haft någon effekt och att ingen dömts enligt den.

Den masslagring av all datatrafik som Sverige också infört med terrorhotet som motiv, har nyligen underkänts i ett förhandsbesked från EU-domstolen och de flesta större mobiloperatörer har upphört att lagra all vår datatrafik. För att lagra och söka i register bör det finnas skälig misstanke om brott och åtgärden bör godkännas av domstol. Den självklara principen har Sverige hittills struntat i.

De terrordåd som i Europa drabbat städer som Paris, Nice och Berlin och i Sverige drabbat Trollhättan är avskyvärda och måste med alla lagliga medel förhindras. Hårdare vapenlagar och skarpa gränskontroller inom EU är nödvändiga för detta.  De senaste åren har mellan 100 000 och 200 000 svenska pass “försvunnit”. Mellan 2010 och 2016 försvann över 400 000 svenska pass.  Det är oacceptabelt.

 Istället för nya, snabbproducerade lagar, som hittills visat sig ha föga effekt och varit svåra att använda, bör vi utvärdera de snåriga terrorlagar som införts, mot kraven på effektivitet, rättssäkerhet och integritet för alla.

Stifta inte nya lagar i hastigt mod. Ungefär så uttryckte sig den nye ordföranden för Högsta Domstolen, Stefan Lindskog, en lördagsintervju i SR, apropå nya terroristlagar. Det är en klok inställning. Vi kan också konstatera att domstolarna varit ett gott värn för rättssäkerheten i dessa fall.

Nu aviserar regeringen en ny, samlad lagstiftning mot terrorbrott. Det är ett bra tillfälle att se över hela komplexet av ineffektiva, rättsosäkra och onödigt integritetskränkande lagar. Trumps retorik och utfall mot muslimer är en skänk till ett IS i sönderfall och ökar troligen terrorhotet.  Vi vet inte om de nya terrorlagarna har stoppat något enda terrordåd. Men vi vet vad de kostat i rättsosäkerhet, onödiga rättegångar och inskränkt integritet för alla.

Gösta Hultén

DEBATT

Om sexuella kränkningar i skolan

Jan Myrdal

2017-12-07

Metoo-rörelsens berättelser bör tas på allvar. Det som nu berättas från skolan om hur flickor kränks är ruggigt. Men för att dra några slutsatser bör det som redovisas ställas mot egna erfarenheterna från skoltiden. Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

Nils Funcke: Bokmässan stod inte pall

Nils Funcke

2017-12-01

Bokmässan stod inte pall. Genom att porta Nya Tider från att delta som utställare överger mässan den policy som under viss möda och noga överväganden drar gränsen för vilka som ska få hyra utställningsplats. Det skriver Nils Funcke.

DEBATT

Jan Myrdal: Två påpekanden apropå Metoo

Jan Myrdal

2017-11-28

Det många kvinnor nu berättar i reportage och med upprop rör inte något allmänt gatuvåld utan specifikt sådana sexualbrott från överordnade som står i särskild strid med den rättsuppfattning som under folklig kamp utformats i vår kultur och som vår svenska brottsbalk därmed i 6 kap, § 3 tar på stort allvar.

DEBATT

Angående recensionen av boken "Terroristen i Toulouse"

Ann Zetherlund

2017-11-21

Christer Lundgren skriver i sin recension av boken "Terroristen i Toulouse" av Alice Petrén i nr 10/17 bland annat att fransmännen dvs pieds noirs, fransmän/spanjorer födda i Algeriet tvingades lämna sina hem vid Algeriets självständighet 1962. De tvingades inte alls lämna Algeriet, men de kunde inte längre leva lyxliv på algeriernas bekostnad. Det skriver Ann Zetherlund.