logo

DEBATT

Spretiga terrorlagar med osäkra effekter

För första gången har en tingsrätt prövat ett åtal enligt lagen om utbildning för ”terrorism”. Enligt den här lagen är det brottsligt att meddela instruktioner om “tillverkning eller användning av sådana sprängämnen som är särskilt ägnade att användas för särskilt allvarlig brottslighet”. Med detta menas bland annat brott där syftet är att injaga skräck i en befolkning eller att hota den demokratiska ordningen.

Gösta Hultén. Foto: Privat.

2017-02-22

Åklagaren ansåg att den åtalade i ett telefonsamtal hade instruerat sin son om hur man bäst spränger hål i en mur i Aleppos centralfängelse. Sonen deltog i kriget i Syrien och stupade senare.

Attunda tingsrätt konstaterade i förra veckan att mannen hade lämnat instruktioner till sin son. Tingsrätten ansåg dock inte att syftet med den planerade sprängningen av muren var att injaga skräck i befolkningen. Syftet var istället att inta fängelset, frige fångar och ta kontroll över en väg utanför fängelset. Det var därför inte fråga om sådan särskilt allvarlig brottslighet som avses i lagen. Därför frikändes mannen.

Det är ett rimligt utslag. Men frågan är om det är rimligt att skriva nya terrorlagar som kan skydda ett fängelse i ett land i inbördeskrig. 

För ett år sedan infördes också en ny lag som förbjöd resor för att delta i krig på en terrorstämplad grupps sida. Brottet kan ske redan innan resan startats. Det gäller t ex både IS och PKK, som strider mot IS. I det enda rättsfall som prövats enligt den nya lagen, friades den åtalade. Nu har resorna i stort sett upphört, inte p g a lagen, utan för att det inte finns något att resa till. Kanske var lagen onödig.

Lagar mot terrorism behövs, liksom mot andra grova brott, som t ex krigsbrott. Advokatsamfundet ansåg att de lagar som fanns redan före starten av det s k “kriget mot terrorismen” var tillräckliga för att beivra terrorbrott. Den nya terroristlagens straffskärpning 2003, var ett krav från FN.

De nya lagar som straffbelagt även mottagande av utbildning, icke påbörjade resor i terrorsyfte, liksom utökade förbud att skicka pengar för humanitära ändamål, är signalpolitik där gränsdragningen blir oklar. Att kriminalisera en resa redan innan den har börjat är en märklig rättslig innovation.  När det blir kriminellt att resa, kommer inte heller hemvändare att vilja prata. Samma kan gälla anhöriga, eftersom de då skulle kunna utsätta en släkting för risken att straffas för resan. Det här kan vara en förklaring till att lagen inte haft någon effekt och att ingen dömts enligt den.

Den masslagring av all datatrafik som Sverige också infört med terrorhotet som motiv, har nyligen underkänts i ett förhandsbesked från EU-domstolen och de flesta större mobiloperatörer har upphört att lagra all vår datatrafik. För att lagra och söka i register bör det finnas skälig misstanke om brott och åtgärden bör godkännas av domstol. Den självklara principen har Sverige hittills struntat i.

De terrordåd som i Europa drabbat städer som Paris, Nice och Berlin och i Sverige drabbat Trollhättan är avskyvärda och måste med alla lagliga medel förhindras. Hårdare vapenlagar och skarpa gränskontroller inom EU är nödvändiga för detta.  De senaste åren har mellan 100 000 och 200 000 svenska pass “försvunnit”. Mellan 2010 och 2016 försvann över 400 000 svenska pass.  Det är oacceptabelt.

 Istället för nya, snabbproducerade lagar, som hittills visat sig ha föga effekt och varit svåra att använda, bör vi utvärdera de snåriga terrorlagar som införts, mot kraven på effektivitet, rättssäkerhet och integritet för alla.

Stifta inte nya lagar i hastigt mod. Ungefär så uttryckte sig den nye ordföranden för Högsta Domstolen, Stefan Lindskog, en lördagsintervju i SR, apropå nya terroristlagar. Det är en klok inställning. Vi kan också konstatera att domstolarna varit ett gott värn för rättssäkerheten i dessa fall.

Nu aviserar regeringen en ny, samlad lagstiftning mot terrorbrott. Det är ett bra tillfälle att se över hela komplexet av ineffektiva, rättsosäkra och onödigt integritetskränkande lagar. Trumps retorik och utfall mot muslimer är en skänk till ett IS i sönderfall och ökar troligen terrorhotet.  Vi vet inte om de nya terrorlagarna har stoppat något enda terrordåd. Men vi vet vad de kostat i rättsosäkerhet, onödiga rättegångar och inskränkt integritet för alla.

Gösta Hultén

DEBATT

Myrdal: Hög tid att skriva klartext

Jan Myrdal

2017-10-13

Efter 2017 års bokmässa i Göteborg och det oartikulerade hojtandet om fascism från det som just nu kallar sig vänster i Sverige som i andra liknande stater blir det nödvändigt skriva tydligt.

Den handfull som i Göteborg marscherade med sköldar och fanor som nordisk motståndsrörelse var politiskt ingen intressant grupp. Den var heller ingen verklig social fara som kriminella och samhällshotande MC-gäng eller verkliga förortsklaner är. Sköldbärarna i Göteborg var realpolitiskt mer betydelselösa än ens lindholmarna på sin tid. Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

Gillar Hultqvist kärnvapen på svenskt territorium?

Torbjörn Wikland

2017-10-10

Jag har med stort intresse läst vad USA:s försvarsminister James Mattis skrev till Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist den 25 augusti. Nato, säger han, kommer inte att förnya ”Enhanced Opportunities Program” (EOP) för Sveriges del om Sverige slutgiltigt skriver under (ratificerar) FN-konventionen om kärnvapenförbud. EOP kallas i etablerade media också för guldkortet till Nato. Det är en slags klapp på axeln till stater som är väldigt lojala mot Nato och därför bl.a. tillåter Sverige att sitta med vid olika förhandlingsmöten inom Nato. Det skriver Torbjörn Wikland.

DEBATT

Mörkläggningen i Göteborg

Stefan Lindgren

2017-10-02

500 anhängare av Nordiska motstståndsrörelsen tycks ha fått hela det etablerade Sverige att go bananas och kräva att den grundlagsstadgade demonstrationsrätten avskaffas.

Det som utspelats i Göteborg i helgen och det som allmänheten matats med i ett år har ju ingen relevans för människors verkliga problem utan fungerar som en massiv mörkläggning. Det skriver Stefan Lindgren.

DEBATT

Katalonien i historiens vägskäl

Erik Persson

2017-10-02

Utanför hus nummer 180 på gatan Carrer Casp, bara några kvarter från Gaudís kyrka Sagrada Família, har tusentals Barcelonabor plötsligt samlats. Med sina kroppar blockerar de vägen fullständigt. Inne i byggnaden har ledningen för de katalanska vänsterseparatisterna Candidatura d’Unitat Popular stängt in sig. Den spanska militärpolisiära styrkan Guardia Civil, beväpnade och iförda rånarluvor, är nämligen här för att göra en husrannsakan och sannolikt gripanden.

Det är den tjugonde september tjugohundrasjutton.