logo

REPORTAGE

Succé för fredsövningen Åland 17

Foto Pelle Sunvisson

2017-10-17

Det är någon gång på eftermiddagen den andra dagen som det plötsligt slår mig. Vi har lyckats!
 
Övningen är frukten av nästan ett års förberedelser. Så nära som tre veckor innan övningen var det oklart om det alls skulle bli någon övning. Vi gick runt på ett absolut minimum av frivilliga krafter, det saknades tiotusentals kronor, i Finland hade vi blivit kallade ”en rysk operation” och flera av deltagarna hade känt sig tvingade att ställa in. Dessutom hade en elak förkylning brutit ut kvällen innan avresa.

 
I den lilla lägergårdens samlingssal rör sig politiker, aktivister, konstnärer, journalister, dramatiker och en präst. Några är tydligt vänster, andra snarare liberala. De hör hemma i en rad olika rörelser: feminismen, antiimperialismen, ekologismen, pacifismen och antimilitarismen. De är ännu inte 30 fyllda och nästan 80. Ovanpå alla andra skillnader är de ryssar och svenskar. Ändå funkar det alltså.
 
Men vad är det som funkar? Åland 17 är en fredsövning, kanske den första i sitt slag. I sin kärna handlar den om att gå över två viktiga gränser. En som vi dragit för oss själva och en som dragits åt oss. Redan när vi beslutade oss för att ha en fredsövning bestämde vi att den skulle vara mer än ett motstånd mot de samtidiga övningarna Aurora och Zapad. I stället för att söka krigsövningarnas tillkortakommanden sökte vi dess styrkor.
 
Den främsta styrkan fann vi i deras effektivitet. Krigsövningar är helt enkelt ett effektivt sätt att förbereda sig för uppgiften att utkämpa ett krig. Fredsrörelsen kännetecknas å sin sida ofta av ett starkt engagemang och en bristande effektivitet. Orsakerna till det är delvis materiella. Militarismen har historiskt haft nästan obegränsade resurser. Fredsarbete har överlåtits till eldsjälar och frivilliga. Ett sätt att minska skillnaderna i effektivitet är att så att säga tjuvåka på krigsövningarnas upptäckter.
 
Krigsövningar effektivitet ligger i den noggrant utmätta blandningen av verklighet och fiktion. Det verkliga är deltagarna. En soldat är en soldat och en stridspilot är en stridspilot. De spelar inte läkare eller politiker, deltar inte i ett rollspel. Det fiktiva är scenariot, en rad påhittade händelser på vilka deltagarna tvingas reagera precis så som de skulle ha reagerat inom ramen för sin uppgift. Det här blev därför också formen för fredsövningen Åland 17. Eftersom vårt mål är att bekämpa och inte att utkämpa kriget inleddes övningens scenario med dagens situation och kom först i den sjuttonde och sista händelsen till det öppna kriget.
 
Att lära av militarismen var den första gränsen att korsa. Att söka aktivt samarbete med ryssar var den andra. Det har så klart gjorts av andra i fredsrörelsen. Tyvärr ofta på ett aningslöst sätt. Inför Åland 17 formulerade vi följande princip:
 
”Om fredsrörelsen lägger sin begränsade tid på att kritisera den egna militären och dess allierade har den en chans att vinna. Om den lägger tiden på att kritisera den utmålade fiender riskerar den att bli alibi för upprustning och krigsäventyr.”
 
Kravet på deltagarna var alltså inte att de skulle vara regeringskritiker – från Sverige deltog tre riksdagsledamöter från regeringspartiet Miljöpartiet – utan att de i första hand skulle ägna sig åt kritik av militariseringen av det egna landet. I Sveriges fall betyder det kanske främst en tydlig kritik mot närmandet till Nato.
 
Och resultatet?
 
- En helt ny koppling mellan svensk och rysk fredsrörelse. Vilka samarbeten det kommer ge upphov till är för tidigt att säga, men åtminstone ett par initiativ förbereds nu.

- En metod som går att vidareutveckla och tillämpa under mer långt gångna krigsförberedelser än dem mellan Sverige och Ryssland. Det förs samtal om möjligheten att hålla en övning i Ukraina.

- En medial helomvändning. Inför övningen anklagades vi för att vara naiva, nyttiga idioter och utländska agenter. Under övningen var trycket från i huvudsak finska journalister stort. Ingen av dem förde längre fram några sådana anklagelser. Rapporterna på finska, svenska, ryska och ukrainska var genomgående positiva.
 

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Pelle Sunvisson

REPORTAGE

Hjärnspöken - ryska hot mot Sverige

Pelle Sunvisson

2018-01-19

Samtliga ryska hot mot Sverige som fått uppmärksamhet i svenska medier och i den svenska politiska debatten är resultat av hjärnspöken. Den djärva tesen ligger bakom Mattias Göranssons nya bok "Björnen kommer!" Det är med Göranssons egna ord ”kollektiva vanföreställningar” av den typ av grupptänkande han tidigare mött i sitt grävjobb i Tomas Quickfallet.

REPORTAGE

Striden i Göteborgs hamn – Det nya hotet mot fackföreningsrörelsen

Mårten Färlin

2018-01-17

Den svenska fackföreningsrörelsen vilar tungt på ett starkt bärande ben: hotet om strejk. Men vad händer om det benet amputeras? Regeringens ambition att begränsa strejkrätten väcker frågor som kan få grundvalarna för den fackliga rörelsen att skaka – allt för att klämma åt några hamnarbetare på västkusten.

Kvällens TV-program Uppdrag Granskning tar upp konflikten. Därför kan du redan nu läsa FiB/K:s reportage, som publiceras i morgondagens utgivning av årets första nummer.

REPORTAGE

Mellan den traditionella vägen och den industriella gränslösheten

Becky Garcia Acuna

2018-01-09

Tre och en timmes bilfärd utanför Guadalajara, huvudstaden i den mexikanska delstaten Jalisco, ligger Zapotitlán de Vadillo. Becky García Acuña, skribent, och Maj Lindström, fotograf med fjorton år i Guadalajara, var på plats i Zapotitlán de Vadillo för att berätta hur de små producenterna av den traditionella, handgjorda spritdrycken mescal pressas av de stora producenternas starka organisationer. Hur de stora vill befästa sin kommersiella makt på de smås bekostnad.

REPORTAGE

Myller av liv i ett slumrande brukssamhälle

Agnes Käll

2017-12-15

En lördagskväll i den sörmländska bruksorten Hälleforsnäs visas Metropolitans uppsättning av Trollflöjten på bio. Operalivekonceptet, som förvandlar Folkets hus till en scen i föreställningen, drar fullt hus nästan varje gång. Hur kommer det sig att den folkliga kulturen har överlevt förlusten av det bruk som tjänade samhället i över trehundra år? En önskan att fånga ”bruksandan” slutar i en mindre odyssé när Agnes Käll och Eva Wernlid utforskar lokalsamhället.