logo

KULTUR

Terroristen i Toulouse – Anteckningar om Frankrikes algeriska historia

2017-11-06

Terroristen i Toulouse – Anteckningar om Frankrikes algeriska historia
Alice Petrén
Appell förlag

Algeriet är inte som vilken som helst annan före detta fransk koloni. Algeriet är på ett mycket djupare sätt en del av Frankrikes identitet. Det är inte bara geografiskt närbeläget, det var också i över ett sekel formellt en del av moderlandet. Under andra världskriget, då Frankrike ockuperades av Hitlertyskland, var Alger det fria Frankrikes huvudstad, bas för de Gaulles motståndsrörelse. 

”Frankrike och Algeriet är som ett par som ständigt bråkar, men som ändå inte kan skiljas. Skilsmässan 1962 var en uppgörelse i samförstånd, men i praktiken har de inte accepterat den. Det är nästan alltid spänt och passionerat mellan de två – och sällan rationellt”, säger forskaren Kader Abderrahim, en av många röster i denna bok. 

Närmare sju miljoner människor i Frankrike har på det ena eller andra sättet personlig anknytning till Algeriet. Miljoner fransmän bodde i Algeriet – och tvingades lämna sina hem då landet blev självständigt och etablera sig på nytt i ett ”moderland” som på många sätt var dem främmande. De och deras ättlingar utgör fortfarande en kraft i fransk politik, såväl i Marine Le Pens Front National som i den traditionella politiska högern, men inte bara där. Många poliser och högt uppsatta inom säkerhetstjänsten i Frankrike är födda i Nordafrika och Algeriet. Bland judarna som kom från Algeriet finns opinionsbildare på yttersta högerkanten. Miljoner araber från Algeriet bor idag och arbetar – eller går arbetslösa – i Frankrike. De röstar på socialisterna – om de alls deltar i valen. Bland dem jäser ett missnöje av annat slag. Minnet av polismassakern på araber i Paris den 17 oktober 1961 pyr under ytan. Terrorgrupper söker och finner proselyter i den myllan. 

Alice Petrén var i ett decennium Sveriges Radios korrespondent i Paris och Sydeuropa. Hon känner Frankrike väl. Hon belyser det komplicerade förhållandet mellan de två grannländerna. Utgångspunkt för studien är terrordådet i Toulouse den 19 mars 2012 – den symbolladdade, i Frankrike officiella, minnesdagen för eldupphör i Algerietkriget – som blev inledningen till vad som i Frankrike kallas Terrorism 3.0, och som nådde en kulmen med attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo 2015 (då president François Hollande förklarade ”Frankrike är i krig” och begärde militär hjälp av övriga EU-länder enligt en aldrig tidigare åberopad paragraf i Lissabonfördraget och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski oreserverat förklarade att solidariteten med Frankrike måste vara obegränsad – ett outtalat ställningstagande mot de invandrartäta förorterna, de forna kolonierna och andra utsatta länder, som Libyen och Syrien). 

Denna bok ger (ur franskt, inte algeriskt, perspektiv) en nyanserad och mångfacetterad bild av relationerna mellan de två länderna och även av framväxten av ”ett nytt Afghanistan – Sahelistan”, det sammanhängande konfliktområdet från Mauretanien i väster till Somalia i öster. Det är utan tvekan en av de komplicerade motsättningar som kommer att bestämma den fortsatta utvecklingen i Europa.
 

Teckna en prenumeration här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Christer Lundgren

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.