logo

KULTUR

Tvingad i landsflykt

2018-03-12

Abd al-Wahhab al-Bayati, född 1926 i Irak. Efter studier vid lärarhögskolan i Bagdad undervisade han i arabiska språket och litteraturen. Debuterade 1950. På grund av sitt radikala politiska engagemang förlorade han sitt arbete och tvingades i landsflykt – i Syrien, Libanon, Egypten, Österrike, Sovjet och Spanien. Bayati räknas som en av de viktigaste arabiska poeterna i dag. Han avled den 3 augusti 1999 i Damaskus.

I en av Nina Burtons fina essäer i boken Resans syster, poesin (FIB:s Lyrikklubb 1993) ger hon en snabb kulturhistorisk lektion om det mångkulturella Irak: ”På nationalmuseet inleds historien med jordens äldsta högkultur, sumererna, 3 500 år före Kristus. Så avlöstes deras lertavlor av lerlejonen från Babylon, den gamla samlingsplatsen för grekiska, romerska, judiska, persiska och bysantinska inflytanden; nu en ruinstad som blivit utflyktsmål för Bagdadborna. Och samma lera som formades av den första skriften och konsten häftar vid varje steg på de regniga basargatorna vid Tigris, floden som fört med sig både fruktbarhet och undergång. För mellan Eufrat och Tigris låg enligt legenden paradiset, och där har arkeologerna hittat den historiska syndaflodens slamlager.”

Dikten Bymarknaden är hämtad ur Alkemins blå eld. Modern arabisk poesi (FIB:s Lyrikklubb, 1991) i urval och tolkning av Nina Burton och Saleh Oweini.

Abd al-Wahhab al-Bayati
BYMARKNADEN

Sol, utmärglade åsnor och flugor
Soldatens slitna kängor
går ur hand i hand. En bonde
stirrar framför sig och säger:
– Nästa år, när mina fickor fylls med slantar,
ska jag köpa skorna
En tupp på rymmen från buren gal
Ordspråksmästaren undervisar:
”De egna naglarna kliar oss bäst”, och
”Vägen är kortare till helvetet än till himlen”
Flugorna blandas med mumlet under magra skördar:
– Våra föräldrars slit har inte mättat oss,
vårt arbete föder nu någon annan
Daglönarna är på hemväg från staden:
– Vilket blint vidunder staden är!
Den när sig av kvinnokroppar, vår död
och godtrognas drömmar
Korna råmar, och bland parfym och armband
kravlar försäljerskan liksom en skalbagge,
nynnande: ”Sodom, älskade näktergal,
tidens sår döljs inte av parfym”
Ett svart gevär, en plog, en ynklig eldstad;
sömnen kryper i smedens blodsprängda ögon:
”Kaka söker maka”.  ”Havet kan inte rentvå
syndarens ögon”

Solen i zenit. Druvförsäljarna
samlar sjungande sina korgar:
”Stjärnorna är min älskades ögon,
vårblommorna hans bröst”
Folk skingras, bodarna slår igen,
barnen fångar flugorna, och de små husen
gäspar i palmlundarna
borta vid horisonten

Teckna en prenumeration på FiB/K här

Bengt Berg

KULTUR

Svenska akademien borde lyssna på Svenska akademien!

Peo Österholm

Det är skillnad på Svenska akademien och Svenska akademien. De frackklädda herrarna med snille och smak är inte kända för att spela hip-hop, reggae och liknande musik. Det är däremot den skånska parafrasen på Svenska akademien, med samma namn. 

KULTUR

"Fan, pappa, nu är det tufft, nu är det jävligt tufft!"

Marte Michelet

Den norske författaren Jon Michelet dog i våras, 73 år gammal. Hans omfattande författarskap präglades av ett starkt samhällsengagemang och ställningstagande för tredje världen mot kapitalismen. Här skriver hans dotter, Marte, om sin far.

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.