logo

KULTUR

Twin Peaks: Överraskar oväntat

2017-09-01

Överraskar oväntat
Twin Peaks
Regi: David Lynch

Det mesta i den senaste säsongen av Twin Peaks överraskade lite oväntat. Sin vana trogen ställde regissören David Lynch det mesta på huvudet i en målerisk mental undersökning av det amerikanska livets villkor.

De två första avsnitten ägnades helt åt dekonstruktionen av de två tidigare serierna. Allt vi trodde vi visste om den lilla staden Twin Peaks i delstaten Washington raserades. När den nya säsongens narrativ åter skulle byggas upp var det en smått lysande balansakt med till stor del samma skådespelare, men nu 25 år äldre. Som alltid hos David Lynch skiftade filmstilarna mellan abstrakt, konventionellt och genre-filmberättande.

Berättelsen tog skepnad i tre olika skikt. Den utspelade sig delvis i en hårt skruvad version av staden Twin Peaks där det mesta är sig likt men ändå inte. Inte bara är de välkända ansiktena äldre, mycket annat oroar också. Dessutom utspelar den sig på ett annat plan i Syd- och Norddakota, där den skildrar kollegernas sökande efter FBI-agenten Dale Cooper (Kyle MacLachlan), som har varit försvunnen i 25 år. Han har genomgått en såväl fysisk som psykisk personlighetklyvning, där han dels gestaltas av  MacLachlan som medelklasszombien Dougie, i allt död förutom att han står och går, dels är psykopaten Bob som är Dougies diametrala motsats, men som lystrar till Coopers namn.

Det tredje planet är abstrakt och utspelar sig i det imploderande amerikanska imperiets kollektiva undermedvetna. I centrum för de tre berättelserna finns fortfarande den mördade skönhetsdrottningen Laura Palmer som var pudelns kärna även i de två tidigare säsongerna av serien. Numera vet alla vem som mördade henne, det avslöjades slutligen i Lynch långfilm Twin Peaks: Fire Walk with Me (1992). Men var ganska självklart redan från slutet av första säsongen. Vem som mördade henne var heller aldrig en huvudsak för serien, i stället gör en klokt att tänka på Palmer som den mänskliga gestaltningen av det sedan länge svunna goda och välmående USA, som i själva verket, liksom Laura Palmer, visserligen alltid varit vacker men aldrig vare sig god eller välmående.

Det här kan bara fungera i den mogna filmaren David Lynch händer. Numera har han nämligen fria händer att konsekvent genomföra sina idéer utan hänsyn till kommersiella intressen. I de här Twin Peaks-avsnitten arbetar han med en rik symbolik, ofta hämtad ur psykoanalytiska, politiska eller antropologiska miljöer. Det förs ett estetiskt och lärt samtal både inuti avsnitten och mellan dem, bland annat om den vite mannens skuld, solidariteten med ursprungsamerikanerna, majoritetssamhällets rasism, Donald Trumps politiska och moraliska inkompetens, medelklassens korruption, arbetarklassens utsatthet och tillvarons och varats förruttnelse och förfall och så vidare.

– Mitt filmskapande är lika amerikanskt som äppelpaj har Lynch sagt. 

Det stämmer på det sättet att filmskaparen i första hand genomför en mental undersökning av de amerikanska livsvillkoren. Men eftersom USA:s populärkultur – när den är som bäst – utvecklas dialektiskt mot andras populärkultur så förmår Twin Peaks även förmedla allmängiltighet. Det sker genom en målerisk filmberättarstil med färger från filmiska referenser. Här återfinns beckmörkret från Lynch egen produktion, från Eraserhead (1977) till Inland Empire (2006); inskjutna signalfärger från filmhistoriska mästerverk från den tyska expressionism, den franska surrealismen och gråskalorna från amerikansk noire. Och det musikaliska temat från Julee Cruises sång Falling, tillför mättade höstfärger – välbekanta för en skandinavisk publik med sitt stora vemod, liksom skandinaver känner sig hemma i den mörkgröna oändliga granskog som omger själva staden Twin Peaks. Den måleriska metaforen är inte på måfå. Lynch menar att hans filmskapande är ett sätt att måla ”med ljud, ljus och rörliga bilder”.

För en del är den tredje säsongen av Twin Peaks en hård nöt att knäcka. För den som väntar sig en vacker men becksvart målning är den en närmast magiskt realistisk berättelse. För den som vill se den som en berättelse om USA:s kollektiva medvetande är den närmast naturalistisk. Liksom all stor konst uppstår meningen med Twin Peaks i betraktarens öga.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Joacim Blomqvist

KULTUR

Bokrecension: På drift

Agneta Willans

2017-11-22

Marianne Lindberg De Geer är en person som de allra flesta av oss känner till, främst som konstnär –  bildkonstnär och skulptör – och som engagerad debattör. Nu får vi även lära känna henne som romanförfattare, när hon 71 år gammal debuterar med boken På drift; en titel som hon lånat från Jack Kerouacs beatnikklassiker.

KULTUR

Tiden blir synlig i Örebro

Carl Henrik Svenstedt

2017-11-20

Nu har filmen landat i gatan. Inte på gatan eller med väggar till duk, utan just mitt i gatan där du går. Ett nytt steg för filmkonsten som kanske inte heller du hade trott var möjligt. Men detta händer i Örebro. Mitt eget fönster mot ”den andra filmen” öppnades på 60-talet i målarnas ateljeer. Konstakademierna hade plötsligt blivit högskolor för den nya filmen, liksom för den nya musiken. Mick Jagger och David Bowie likaväl som Bruce Baillie och Gunvor Nelson var konstelever. Själv fick jag som ung konstvetare och journalist chansen av tidningen att genomkorsa Amerika 1968 på jakt efter  det som kallades The New American Cinema. Det skriver Carl Henrik Svenstedt.

KULTUR

Ulf Lundkvist tecknar bilder av samtidens berättelser

Jan Bjerkesjö

2017-11-18

Han är serietecknare, konstnär och illustratör. Mest känd för de grovhuggna seriefigurerna ”Mannen med näsan” och ”Assar” på uppdrag av tidningarna ETC och DN. Hans bilder är en ständigt pågående ström av berättelser om samtiden, eller om en parallell värld i Nollberga. Han bär alltid anteckningsblocket med sig, en tät skog utanför tågfönstret som plötsligt öppnar sig för en sekund till en glänta där en liten pojke ensam spelar bandy på en frusen tjärn, blir en bild. 

KULTUR

Fjärran bilder av krig

Agnes Käll

2017-11-14

Ett besök vid utställningen Bilden av krig på Bonniers konsthall sätter igång en ström av självförebråelser hos skribenten. Tankarna mynnar ut i en uppgörelse med sin och den närmaste omgivningens ytlighet och förnekelse av vad som äger rum på avlägsna platser i världen.