logo

TIDNINGEN

Utlandsspioneri för andra gången

Foto Wikimedia Commons

2018-02-09

Rätt & rådligt 2018-01 
UTLANDSSPIONERI FÖR ANDRA GÅNGEN
I två krönikor 2013 (nr 6 och 11) behandlade jag ett lagstiftningsprojekts uppgång och fall. Det gällde ett förslag från en statlig utredning (SOU 2012:95) om att införa ett särskilt straff för så kallat utlandsspioneri. Förslaget mötte mycken kritik. Regeringen Reinfeldt gick därför inte vidare med förslaget. Regeringen Löfven tillsatte en ny utredning 2016, som i höstas kom med sitt förslag (SOU 2017:70).

Så här ser den centrala paragrafen i de båda betänkandena ut:

2012 års förslag
Den som, i annat fall än som avses 5 §, för att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

2017 års förslag
Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer hemlig uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Som man kan se, är skillnaderna mellan de två versionerna inte stora. Men i två hänseenden, som jag har kursiverat, skiljer sig förslagen: 1) 2012 handlade det om att skydda ”en internationell militär insats som Sverige deltar i”. 2017 års förslag vill skydda ”Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation”. 2) 2017 krävs att den röjda uppgiften är hemlig, medan något sådant inte var nödvändigt fem år tidigare. 

Gemensamt för de båda förslagen är att man vill införa utlandsspioneri och vissa av dess lindrigare varianter i tryckfrihetsförordningens (TF) brottskatalog och i uppräkningen i TF 7:3 av de brottstyper där meddelarskyddet bryts. Den kritik som riktades mot 2012 års betänkande och som tog skruv i regeringskansliet gällde framför allt att den utredningen inte tillräckligt hade penetrerat behovet av en ny punkt i TF:s brottskatalog. Som experter i den nya utredningen har man därför med viss fingertoppskänsla placerat personer från de mest kritiska instanserna 2012-13, nämligen Advokatsamfundet och massmediernas organisationer. Den enda avvikande rösten i 2017 års betänkande tillhör också Jeanette Gustafsdotter från Tidningsutgivarföreningen, TU. Hon anser inte att de föreslagna paragraferna bör få genomslag i TF. 

2017 års förslag träffar sannolikt betydligt fler uppgifter hos fler myndigheter och andra aktörer. Sverige har ju relationer till nästan alla stater i världen och är medlem i ett mycket stort antal internationella organisationer. Framför allt utrikessekretessen och andra mer speciella sekretessregler medför att många uppgifter om alla dessa förhållanden är hemliga. Vissa uppgifter, särskilt av militärt innehåll, kan till och med skyddas av spioneriparagrafen i dess nu gällande lydelse.

Behövs ytterligare en spioneriparagraf? Vissa särskilt allvarliga fall kan ju bestraffas med den spioneriparagraf som redan finns. Och att bryta mot sekretess och tystnadsplikt är inte straffritt för det mesta. 

För många kan nog 2017 års förslag te sig smakligare än det äldre, eftersom man nu vill begränsa räckvidden genom att endast bestraffa röjandet av hemliga uppgifter. Men enligt utredningen är ”hemlig” inte detsamma som ”sekretessbelagd” enligt sekretesslagen (OSL). Enligt utredningen kan hemliga uppgifter finnas även i privata verksamheter. Kravet att röjandet, för att kunna bestraffas som utlandsspioneri, måste avse hemliga uppgifter har sannolikt inte den begränsande effekt som man först skulle kunna tro. 

Utredningen 2017 har gjort en insiktsfull turnering av ämnet genom att vända läsarens blickar från de internationella insatser som Sverige deltar i och som med tiden blivit ifrågasatta och impopulära.  Att inte onödiga fnurror ska uppstå på trådarna till andra stater och internationella organisationer är däremot ganska okontroversiellt. Framtiden får utvisa om detta räcker för att utredningens förslag ska slinka ner.

Ingemar Folke
Jur. kand. i Stockholm och medlem i föreningen FiB-juristerna 

        

Teckna en prenumeration här

Ingemar Folke

TIDNINGEN

Sommarläsning av Folket i Bild/Kulturfront

Nu finns årets sommarnummer 6-7 av Folket i Bild/Kulturfront hos prenumeranter och återförsäljare. I det 72 sidor långa sommarnumret granskas bland annat vad som händer i länder som Syrien och Iran med hjälp av medarbetare på plats. Magda Gad intervjuas om den verklighet som mötte henne i Jemen, Donald Trumps Latinamerikapolitik skärskådas och med hjälp av Gerard Nordströms antikrigskonst speglas den värld som människan så lätt kan förgöra.   

TIDNINGEN

Visste Du detta om Korea?

Christer Lundgren

2018-05-31

Plötsligt har Nordkoreas och USAs ledare börjat prata med varandra. För bara ett halvår sedan bedömdes krigsrisken på Koreahalvön som akut. Vid årsskiftet vände vinden. En serie toppmöten tycks nu bana väg för fred och samverkan. Här får Du lite bakgrund. 

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 2 2018

2018-05-22

I dag finns möjligheten att läsa årets andra nummer av FiB/K digitalt i sin helhet. Ett nummer som fokuserade på att det var 15 år sedan invasionen av Irak och bland annat innehöll en intervju med Hans Blix om Irakuppdraget, text och bilder från demonstrationerna i Stockholm 2003 och en amerikansk marinkårssoldats vittnesmål.

TIDNINGEN

"Vi ska uppmuntra till tidningsdiskussioner"

Karin Rosenqvist

2018-05-18

Med hjälp av en alert styrelse och kreativ redaktionskommitté är jag beredd att med både optimism, mod och mycket arbete få föreningen mer aktiv och ge fler läsare av alla slag, från hela landet – yngre som äldre. Det skriver FiB/K:s nya ordförande Karin Rosenqvist,