logo

DEBATT

Vad man inte pratat om i IT-skandalen

Försvarsminister Peter Hultqvist. Bild tagen december 2014.
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

2017-08-01

IT-skandalen på Transportstyrelsen har fått både partipolitiker och etablerade massmedia att gå i spinn. Visst ska berörda statsråd ställas till ansvar, men om det ska göras korrekt ska ansvariga ministrar pekas ut i både s-regeringar och alliansregeringar sedan minst 1990-talet.

Problemet är att de växlande regeringarna varit helt eniga om att ställa tuffa besparingskrav i stat och kommun tillsammans med lagen om offentlig upphandling. Den senare är av EU påbjuden men svenska regeringar har valt en extrem tolkning av EU-direktivet. Den har pressat inte bara Transportstyrelsen utan en rad myndigheter och kommunala förvaltningar att outsourca (utkontraktera) sin IT-drift till företag och länder utan riktig insyn eller kontroll.

Själva IT-kontrakten påminner ofta om läget i byggbranschen: ”Vi låter en underkonsult – eller dess underkonsult -  göra jobbet.” Att den egentliga IT-driften därför sker i Ukraina, Serbien eller Indien beror bara på att lönerna där är tillräckligt låga. Att det är så och därför leder till säkerhetsproblem vet inte bara SÄPO sedan länge utan alla som jobbat med dessa frågor i offentlig förvaltning. Men, eftersom ingen – förrän först nu i spåren på IT-skandalen – ifrågasatt denna ordning har många myndigheter glidit förbi många av de krav som bör följa en seriös upphandling. Lagen om offentlig upphandling flåsar dem i nacken och innebär i praktiken bara att en enkel upphandling till lägsta pris får grönt ljus. Att föra in kvalitetskrav – såsom säkerhetskrav - är formellt möjligt men kräver både djup kunskap om verksamheten och kostar tid och pengar. Och det ges inte till de ofta juniora handläggare som får uppdraget att ta fram underlaget för upphandlingarna. Och det vet de stora konsultbolagen.

Besparingskraven, alltså minskade anslag, ska motsvara produktivitetsförbättringar i verksamheten varje år. Haken i resonemanget är emellertid att de allra flesta offentliga upphandlingarna handlar om tjänster och inte varor. Det säregna med tjänster är att de innehåller kvalitetsaspekter som gör att vanliga produktivitetskrav inte fungerar. Detta visade den amerikanska ekonomen William Baumol redan på 60-talet och som jag hade förmånen att bli undervisad av på 70-talet. Han illustrerade sina teser på följande sätt: Man kan inte jämföra en duktig frisör med den amerikanska arméns snaggklippning av sina dåtida värnpliktiga. Inte heller kan man banta ner en symfoniorkesters många stråkar till en enda stråke av kostnadsskäl. Då kan man inte spela en symfoni. Han borde fått det som kallas nobelpris, dvs Riksbankens pris för ekonomiforskning. Han var också kandidat för detta pris men han kom i vägen för den gigantiska kampanjen för nyliberala ekonomiska synsätt som gjorde att fanatiska ekonomer som Milton Friedman och Gary Becker i stället fick priset och fördes fram i rampljuset.

Det finns också en viktig aspekt på IT-skandalen som varken politiker eller etablerade medier pratar om. IT-skandalen handlar om brott mot grundläggande svensk säkerhetspolitik, något som försvarsministern är ytterst ansvarig för i regeringen, men han kommenterar bara det genom att skylla på andra statsråd. Samtidigt skriker han sig hes om det allvarliga säkerhetspolitiska läget för Sverige som ska motivera ett allt närmare samarbete med supermakten USA och stormakten England så att Sverige bara blir en spelbricka i stormakternas vapenskrammel och kanske krigsförberedelser. Är inte detta en variant på sagan om Kejsarens nya kläder?

 

Torbjörn Wikland

DEBATT

John Pilger: “Faller Venezuela, faller mänskligheten”

Dick Emanuelsson

2017-08-16

Den legendariske australienske reportern och dokumentärfilmaren John Pilger karaktäriserar i en intervju till den latinamerikanska TV-kanalen Telesur, med anledning av att Donald Trump ”inte utesluter en militär lösning mot Venezuela”, som ett ”oansvarigt” men ett ”typiskt” agerande för USA-presidenter. Det skiver Dick Emanuelsson.

DEBATT

Segern i Mosul – vem är segraren?

Sigyn Meder

2017-08-08

Efter nio månaders strider i Mosul har IS besegrats, förklarade Iraks premiärminister Haider al-Abadi den 9 juli. Några dagar senare firades segern med militärparader i Bagdad. Men Mosul är ödelagt och dess befolkning fördriven. Minst 40 000 civila uppges ha dödats. Vem är egentligen segraren? Det skriver Sigyn Meder.

DEBATT

Sopstrejken ett försök att rädda ackorden och lokala lönesystem

Martin Viredius

2017-08-07

När sopstrejken i Stockholm började klinga av har vi förmodligen kommit till en slutpunkt på en närmare 30 år lång process. Den handlar om renhållningsarbetarnas rätt att kräva ackordslöner, men också om konfliktmetoder, offentlig upphandling och effekterna av rikstäckande kollektivavtal. Det skriver Martin Viredius, tidigare vu-ledamot i Transport och fd redaktör för Transportarbetaren.

DEBATT

Socialismens ekonomiska och sociala system

Ulf Modin

2017-08-03

Socialismen blir negationens negation av den nyliberala finanskapitalismen. Möjligheten att införa ett socialistiskt system är emellertid begränsad till de gamla liberala industriländerna i Europa och möjligen också i Förenta staterna. Det skriver Ulf Modin.